Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2009-05-12, 15:51
  #1
Avstängd
Här tänkte jag posta viktiga saker som du behöver veta om din häst. Allt från hur du räknar ut en foderstat till hästens sjukdomar.

Är det något du vill veta? Har din häst kronisk mugg eller dålig aptit?
Låter du din hovslagare raspa din hästs tänder och hur vet man att hästen har magsår?

Denna tråd kommer att uppdateras inom kort.

Har din häst dålig aptit?

Orsaker:
* Psykiska orsaker, ibland så räcker det med att flytta på din häst så att den slipper stå brevid en dominerande häst.
* Din häst kan vara nattätare, och bör då få större delen av fodret på kvällstid.

Behandling:
* Dra ner ordentligt på fodret! Låt det inte gå ett par dagar och se om hästen återfår aptiten!
* Gör fodret smakligare genom att tillägga morötter eller müsli.
* Kontrollera hästens tänder, träck och avmaskning.

Har din häst ökat i vikt? Ge den mindre och näringsfattigare foder, ett bra kompletteringsfoder kan vara korn.

Fodring:
* Kontrollera kvaliten på ditt foder (Titta, känn, lukta).
* Fodra lite men ofta minst en 1h före arbete.
* Fodra inte svettig eller ansträngd häst!
* Kontrollera att hästen har vatten (uttorkning ger extremt dålig aptit).
* Ge inte för mkt foder och ta bort gammalt.
* Gör inte snabba foderbyten.
* Fodra på bestämda tider, och förbered fodret på tider som hästarna ej förväntar sig.
* Låt hästen äta ifred.
* Lägg inte höet direkt vid ingången eller under krubban.

Stress vid fodring:
* Fodra alla samtidigt, ivrigast först
* gå runt och ge alla hästar en näve kraft
* Skölj hinkarna direkt efter fodringen

Hästens hull ska vara i det skick att man kan känna revbenen men inte se dem.

En normal häst ska äta 2 kg grovfoder/100 kg kroppsvikt.
Och MINST 1,2 kg grovfoder/100 kg kroppsvikt.

Smältbart råprotein och MJ

Ridhästar: 40 - 50 smbrp & 7,3 MJ/kg
Sporthästar: 40 - 50 smbrp & 8,5 MJ/kg
Stuterihästar: <65 smbrp & 7,5 MJ/kg

Kalcium/fosfor balansen i hästens foderstat får skilja mellan 0,5
Alltså får hästen inte få i sig 0,5 kalcium över/under det den får i sig fosfor.

Okulärbesikta ditt hö:
* Det ska vara bladrikt och stöta mot grönt
* Dammfritt & fritt från främmande föremål
* Lukta gott

Påverka din höleverantör:
* Skicka tillbaka dåligt hö
* Var med när bilen vägs innan och efter balarna lastats.

Mer info kommer, efterfråga gärna

//Ginger
Citera
2009-05-14, 21:52
  #2
Avstängd
Hjälper

För att rida en häst och utveckla en häst är det viktigt att förstå grunden till hästens inlärning utav hjälperna. Det första man ska lära sig är att om det inte blir någon effekt utav en hjälp måste ryttaren genast gå tillbaka och förstärka hjälpen.

Skänkelhjälper

Den framåtdrivande skänkeln ska ha ett jämt tryck av bägge skänklar som ska ligga direkt bakom sadelgjorden. Ett vanligt fel är att dra tillbaka skänklarna under framåtdrivning.

Sidförande inverkan innebär att den ena skänkeln flyttas längre tillbaks än den motsatta, hästen skall alltså lära sig att flytta undan den kraftigaste skänkeln. Eftersom skänkeln här dras tillbaka så visas ett tydligt nytt signalement till hästen, en tydlig ny hjälp. Åker skänklarna fram och tillbaka under ridpassen så blir det omöjligt för hästen att avgöra vad som är en hjälp.

Ryttaren måste alltså ha ett stadigt skänkelläge, ett normalläge där skänkeln placeras utan att användas som hjälp. När man ger en hjälp måste man kräva att hästen omedelbart svarar på dem. Reagerar inte hästen ska hjälpen direkt förstärkas med spö eller sporre. Rösten bör inte användas, då den passar sig bättre till en förhållning. Spöet används omedelbart bakom skänkeln för att förstärka effekten av en hjälp.

Tygelhjälper

Det finns två typer utav tygeltag;
Signaler: Förhållande, eftergift och ledande tygeltag.
Mekaniska: Uppresande och understödjande tygeltag.

Ryttaren måste ha en stadig, mjuk och fjädrande hand som ska vara känslig så att den uppfattar hur hästen reagerar.

Förhållning

Talar om för hästen att den ska minska tempot eller stanna. Genom en kombination med ökad framåtdrivning kan hästen trampa mer under sig med bakbenen samt ändra steglängd och takt.

Den minsta graden utav förhållning åstakoms genom att ryttaren, utan att flytta handen ökar fastheten i tygelfattningen.
Nästa grad uppnås när ryttaren vrider underarmen så att lillfingret närmar sig kroppen. Denna hjälp måste tas med fjädring för att inte bli stum.
Den kraftigaste förhållningen åstakoms när ryttaren tar åt sig hela handen.

Eftergift är ett minskat tryck.
Den minsta innebär en lättnad i tygelfattningen.
Den nästa att lillfingret går en riktning mot hästens mun.
Den kraftigaste genom att hela handen förs framåt.

Ridningens princip bygger på en samverkan mellan framåtdrivande hjälper och en förhållning med eftergift. När hästen går på tygeln, går den i ett sorts spänningsförhållande mellan framåtdrivande hjälper och förhållande hjälper.

Ledande tygeltag visar hästen vägen vid en vändning. Den tas rakt ut från halsen och verkar endast så länge handen är på väg i denna riktning. Blir det ingen effekt får man gå tillbaka och ta ett nytt tygeltag.

Ställande tygeltag innebär att hästen endast böjer sig i nacken och böjande tygeltag innebär att hästen böjer sig i hela halsen. Detta görs genom en ensidig förhållning, som kan kombineras med ett ledande tygeltag.

Reglerande och mothållande tygeltag används på den motsatta sidans tygel och kan kombineras med en reglerande och mothållande hjälp.

Uppresande tygeltag används för att höja hästens huvud när den går för låg, ryttaren höjer då båda händerna. Blir det ingen effekt får man gå tillbaka och ta ett nytt tygeltag. När handen går tillbaka till sin ursprungliga position så ges en eftergift.

Understödjande tygeltag används för att förstärka inverkan utav en annan hjälp. Tygeltaget tas i riktning mot eller förbi samma sidas höft. Varje skänkelhjälp har sitt understödjande tygeltag och blir det ingen effekt så får man gå tillbaka och ta ett nytt tygeltag.

Vikthjälper

Ryttaren och hästen skall alltid vara i jämnvikt. Aktiva vikthjälper är när ryttaren flyttar sin tyngdpunkt i förhållande till hästens tyngdpunkt för att vända. Passiva vikthjälper är när ryttaren anpassar sig till hästens ändrade tyngdpunktsläge.
När en ryttare använder vikthjälper så ska även trampet i samma stigbygel bli kraftigare och höften skjutas fram en något, överlivet skall inte böjas eller lutas utan vara rakt över hästen.

Gångarter

Hästen måste lära sig de olika skritt typerna för att inte uppfatta skritten som enbart "vilogångart" dvs. Fri skritt, ökad skritt, samlad skritt och mellan skritt.

Innan man börjar arbeta med ökningar i de olika gångarterna bör hästen vara stark nog för att röra sig bra i de minskade gångarterna.

Hästen på tygeln

Man kan rida hästen i trav på stora bågar eller volter där man med hjälp utav en tydligt ledande innertygel och en stödjande yttertygel hindrar för mycket böjning i halsen. Ryttaren ska vara mjuk i handen och enbart visa vägen eller kontrollera tempot, rytmen i gångarten är ett tecken på balans.
Kontakten mellan hästens mun och ryttarens hand kommer så småningom att bli mer stabil, då börjar hästen att gå på stöd. Hästen ska inte luta sig mot stödet.

Att hästen rör sig med eftergift på nacken betyder egentligen att den är lösgjord och eftergiven i bakbenen, bägge sidor och rygg. Då släpper den igenom en rörelse framåt, som utan motstånd kan fångas upp utav ryttaren.

En övning:
Minska under nedsittning och utan drivande hjälper hästens trav tills hästen spontant går ned i skritt, stanna sedan alldeles innan övergången kvar i trav dvs. ge en drivande hjälp alldeles innan övergången till skritt.
Ge sedan efter på tygeln så mycket att den inte har någon inverkan, då ska hästen utan drivande hjälper stanna kvar i samma tempo. Det är hästen går i en egen balans.
Lägg på drivande hjälper efter några steg, först säte och sedan skänkel. Hästen ska då omedelbart agera framåt. Om det inte blir någon effekt får man förstärka hjälpen genom spö eller sporrar. Det gör inget om hästen övergår till galopp, det är just den effekten vi eftersöker.
__________________
Senast redigerad av Gingerella 2009-05-14 kl. 21:55.
Citera
2009-12-08, 19:24
  #3
Medlem
Citat:
Har din häst ökat i vikt? Ge den mindre och näringsfattigare foder, ett bra kompletteringsfoder kan vara korn
Korn är inte speciellt lyckat att ge en överviktig häst, då korn är ganska hullbilldande. Desutom innehåller korn mycket stärkelse.

Citat:
* Fodra lite men ofta minsten 1h före arbete.
Man behöver INTE fodra minst 1 h före ett arbete om det handlar om grovfoder.

Citat:
Påverka din höleverantör:
* Skicka tillbaka dåligt hö
* Var med när bilen vägs innan och efter balarna lastats.
Citat:
KRÄV analys
Citera
2009-12-08, 23:11
  #4
Medlem
mentometers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gingerella
Här tänkte jag posta viktiga saker som du behöver veta om din häst. Allt från hur du räknar ut en foderstat till hästens sjukdomar.

Är det något du vill veta? Har din häst kronisk mugg eller dålig aptit?
Låter du din hovslagare raspa din hästs tänder och hur vet man att hästen har magsår?

Denna tråd kommer att uppdateras inom kort.

Har din häst dålig aptit?

Orsaker:
* Psykiska orsaker, ibland så räcker det med att flytta på din häst så att den slipper stå brevid en dominerande häst.
* Din häst kan vara nattätare, och bör då få större delen av fodret på kvällstid.

Behandling:
* Dra ner ordentligt på fodret! Låt det inte gå ett par dagar och se om hästen återfår aptiten!
* Gör fodret smakligare genom att tillägga morötter eller müsli.
* Kontrollera hästens tänder, träck och avmaskning.

Har din häst ökat i vikt? Ge den mindre och näringsfattigare foder, ett bra kompletteringsfoder kan vara korn.

Fodring:
* Kontrollera kvaliten på ditt foder (Titta, känn, lukta).
* Fodra lite men ofta minst en 1h före arbete.
* Fodra inte svettig eller ansträngd häst!
* Kontrollera att hästen har vatten (uttorkning ger extremt dålig aptit).
* Ge inte för mkt foder och ta bort gammalt.
* Gör inte snabba foderbyten.
* Fodra på bestämda tider, och förbered fodret på tider som hästarna ej förväntar sig.
* Låt hästen äta ifred.
* Lägg inte höet direkt vid ingången eller under krubban.

Stress vid fodring:
* Fodra alla samtidigt, ivrigast först
* gå runt och ge alla hästar en näve kraft
* Skölj hinkarna direkt efter fodringen

Hästens hull ska vara i det skick att man kan känna revbenen men inte se dem.

En normal häst ska äta 2 kg grovfoder/100 kg kroppsvikt.
Och MINST 1,2 kg grovfoder/100 kg kroppsvikt.

Smältbart råprotein och MJ

Ridhästar: 40 - 50 smbrp & 7,3 MJ/kg
Sporthästar: 40 - 50 smbrp & 8,5 MJ/kg
Stuterihästar: <65 smbrp & 7,5 MJ/kg

Kalcium/fosfor balansen i hästens foderstat får skilja mellan 0,5
Alltså får hästen inte få i sig 0,5 kalcium över/under det den får i sig fosfor.

Okulärbesikta ditt hö:
* Det ska vara bladrikt och stöta mot grönt
* Dammfritt & fritt från främmande föremål
* Lukta gott

Påverka din höleverantör:
* Skicka tillbaka dåligt hö
* Var med när bilen vägs innan och efter balarna lastats.

Mer info kommer, efterfråga gärna

//Ginger

Detta är inget hästforum. Såvitt jag vet har ingen bett om DINA hästkunskaper. Alla hästmänniskor har olika erfarenhet och dina tips är inte helt rätt enligt mig. Alla kan lista ut med röven att höet ska vara dammfritt såklart.
Dina mått med foder stämmer naturligtvis inte för alla hästar, du kan bara inte skriva så! Det är ju VÄLDIGT olika!
Herregud, du måtte vara sorglig för att sätta dig ner och skriva din sammanfattning för hur du tror att en häst ska må bra.
Det är bättre om du ägnar dig åt någon enskilda individ som du tycker inte sköter om sin häst. Lycka till.
Citera
2009-12-08, 23:23
  #5
Medlem
mentometers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gingerella
För att rida en häst och utveckla en häst är det viktigt att förstå grunden till hästens inlärning utav hjälperna. Det första man ska lära sig är att om det inte blir någon effekt utav en hjälp måste ryttaren genast gå tillbaka och förstärka hjälpen.

Skänkelhjälper

Den framåtdrivande skänkeln ska ha ett jämt tryck av bägge skänklar som ska ligga direkt bakom sadelgjorden. Ett vanligt fel är att dra tillbaka skänklarna under framåtdrivning.

Sidförande inverkan innebär att den ena skänkeln flyttas längre tillbaks än den motsatta, hästen skall alltså lära sig att flytta undan den kraftigaste skänkeln. Eftersom skänkeln här dras tillbaka så visas ett tydligt nytt signalement till hästen, en tydlig ny hjälp. Åker skänklarna fram och tillbaka under ridpassen så blir det omöjligt för hästen att avgöra vad som är en hjälp.

Ryttaren måste alltså ha ett stadigt skänkelläge, ett normalläge där skänkeln placeras utan att användas som hjälp. När man ger en hjälp måste man kräva att hästen omedelbart svarar på dem. Reagerar inte hästen ska hjälpen direkt förstärkas med spö eller sporre. Rösten bör inte användas, då den passar sig bättre till en förhållning. Spöet används omedelbart bakom skänkeln för att förstärka effekten av en hjälp.

Tygelhjälper

Det finns två typer utav tygeltag;
Signaler: Förhållande, eftergift och ledande tygeltag.
Mekaniska: Uppresande och understödjande tygeltag.

Ryttaren måste ha en stadig, mjuk och fjädrande hand som ska vara känslig så att den uppfattar hur hästen reagerar.

Förhållning

Talar om för hästen att den ska minska tempot eller stanna. Genom en kombination med ökad framåtdrivning kan hästen trampa mer under sig med bakbenen samt ändra steglängd och takt.

Den minsta graden utav förhållning åstakoms genom att ryttaren, utan att flytta handen ökar fastheten i tygelfattningen.
Nästa grad uppnås när ryttaren vrider underarmen så att lillfingret närmar sig kroppen. Denna hjälp måste tas med fjädring för att inte bli stum.
Den kraftigaste förhållningen åstakoms när ryttaren tar åt sig hela handen.

Eftergift är ett minskat tryck.
Den minsta innebär en lättnad i tygelfattningen.
Den nästa att lillfingret går en riktning mot hästens mun.
Den kraftigaste genom att hela handen förs framåt.

Ridningens princip bygger på en samverkan mellan framåtdrivande hjälper och en förhållning med eftergift. När hästen går på tygeln, går den i ett sorts spänningsförhållande mellan framåtdrivande hjälper och förhållande hjälper.

Ledande tygeltag visar hästen vägen vid en vändning. Den tas rakt ut från halsen och verkar endast så länge handen är på väg i denna riktning. Blir det ingen effekt får man gå tillbaka och ta ett nytt tygeltag.

Ställande tygeltag innebär att hästen endast böjer sig i nacken och böjande tygeltag innebär att hästen böjer sig i hela halsen. Detta görs genom en ensidig förhållning, som kan kombineras med ett ledande tygeltag.

Reglerande och mothållande tygeltag används på den motsatta sidans tygel och kan kombineras med en reglerande och mothållande hjälp.

Uppresande tygeltag används för att höja hästens huvud när den går för låg, ryttaren höjer då båda händerna. Blir det ingen effekt får man gå tillbaka och ta ett nytt tygeltag. När handen går tillbaka till sin ursprungliga position så ges en eftergift.

Understödjande tygeltag används för att förstärka inverkan utav en annan hjälp. Tygeltaget tas i riktning mot eller förbi samma sidas höft. Varje skänkelhjälp har sitt understödjande tygeltag och blir det ingen effekt så får man gå tillbaka och ta ett nytt tygeltag.

Vikthjälper

Ryttaren och hästen skall alltid vara i jämnvikt. Aktiva vikthjälper är när ryttaren flyttar sin tyngdpunkt i förhållande till hästens tyngdpunkt för att vända. Passiva vikthjälper är när ryttaren anpassar sig till hästens ändrade tyngdpunktsläge.
När en ryttare använder vikthjälper så ska även trampet i samma stigbygel bli kraftigare och höften skjutas fram en något, överlivet skall inte böjas eller lutas utan vara rakt över hästen.

Gångarter

Hästen måste lära sig de olika skritt typerna för att inte uppfatta skritten som enbart "vilogångart" dvs. Fri skritt, ökad skritt, samlad skritt och mellan skritt.

Innan man börjar arbeta med ökningar i de olika gångarterna bör hästen vara stark nog för att röra sig bra i de minskade gångarterna.

Hästen på tygeln

Man kan rida hästen i trav på stora bågar eller volter där man med hjälp utav en tydligt ledande innertygel och en stödjande yttertygel hindrar för mycket böjning i halsen. Ryttaren ska vara mjuk i handen och enbart visa vägen eller kontrollera tempot, rytmen i gångarten är ett tecken på balans.
Kontakten mellan hästens mun och ryttarens hand kommer så småningom att bli mer stabil, då börjar hästen att gå på stöd. Hästen ska inte luta sig mot stödet.

Att hästen rör sig med eftergift på nacken betyder egentligen att den är lösgjord och eftergiven i bakbenen, bägge sidor och rygg. Då släpper den igenom en rörelse framåt, som utan motstånd kan fångas upp utav ryttaren.

En övning:
Minska under nedsittning och utan drivande hjälper hästens trav tills hästen spontant går ned i skritt, stanna sedan alldeles innan övergången kvar i trav dvs. ge en drivande hjälp alldeles innan övergången till skritt.
Ge sedan efter på tygeln så mycket att den inte har någon inverkan, då ska hästen utan drivande hjälper stanna kvar i samma tempo. Det är hästen går i en egen balans.
Lägg på drivande hjälper efter några steg, först säte och sedan skänkel. Hästen ska då omedelbart agera framåt. Om det inte blir någon effekt får man förstärka hjälpen genom spö eller sporrar. Det gör inget om hästen övergår till galopp, det är just den effekten vi eftersöker.


Vilken skrift tog du det här i från? Ganska bra skrift faktiskt, nyfiken.
Så erkänn vart du kopierade det ifrån när du blir "fri" från avstängningen.
Citera
2009-12-10, 12:41
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av mentometer
Detta är inget hästforum. Såvitt jag vet har ingen bett om DINA hästkunskaper. Alla hästmänniskor har olika erfarenhet och dina tips är inte helt rätt enligt mig. Alla kan lista ut med röven att höet ska vara dammfritt såklart.
Dina mått med foder stämmer naturligtvis inte för alla hästar, du kan bara inte skriva så! Det är ju VÄLDIGT olika!
Herregud, du måtte vara sorglig för att sätta dig ner och skriva din sammanfattning för hur du tror att en häst ska må bra.
Det är bättre om du ägnar dig åt någon enskilda individ som du tycker inte sköter om sin häst. Lycka till.

Fast detta är ett djurforum. Dit torde väl hästar tillhöra också, eller hur ?

TS har faktiskt inte totalt fel. Mycket det hon skriver står faktiskt i djurskyddsbestämmelserna, och mig veterligen är det inte alla som faktiskt vet att tex: grovfoder ska vara av bra kvalite, dvs dammfritt, ej mögligt mm mm. Hästfolk överlag har ärligt talat dålig kunskap om hästens foder. Det ser man ju när många hystar och ger foder utan att ens kha koll på varför dom ska ha det eller hur mycket. Många fattar heller inte att en häst faktiskt kan leva, må bra och prestera helt utan kraftfoder, bara grovfodret har bra värden.

Sen ska vi inte snacka om avmaskningen där kunskapen brister i många fall...men det får nån annan gagga om.
Citera
2010-12-07, 16:22
  #7
Medlem
Har inte orkat läsa igenom det hela, men reagerar direkt på:
"Innan man börjar arbeta med ökningar i de olika gångarterna bör hästen vara stark nog för att röra sig bra i de minskade gångarterna."

Har du hört talas om en fin grej som heter utbildningsskalan?
Takt - Lösgjordhet - Stöd - Schwung - Rakriktning - Samling

Alltså - samling är sista steget i utbildningsskalan. Dvs, du börjar inte med att minska, utan med att rida framåt!
Citera
2010-12-07, 19:16
  #8
Medlem
Cruella de Vils avatar
Nu är tråden gammal men jag kan tänka mig att det TS menar är att om hästen inte är tillräckligt stark för att bära sig i en bra form i skritt, så är den inte tillräckligt stark för att bära sig i en bra form i trav eller galopp. Man kan inte cykla innan man kan gå. En god, stark och välbalanserad samling tar tid att bygga upp och börjar med skrittarbete.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback