Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2009-05-11, 21:33
  #13
Medlem
Grisbrottarens avatar
Redan de gamla grekerna ... använde naturligtvis dessa ändelser – helt enkelt för att de är av grekiskt ursprung. De skiljer sig faktiskt från varandra på ett intressant sätt, och då är det lilla Sofi som är katten bland hermelinerna:
Medan sammansättningar med -nomi och -logi är bildade genom att den för verksamheten till grund liggande verbroten satts efter objektet för verksamheten så är det tvärtom med -sofi.

Exempelvis är astronomi bildat av verbet νέμω (nemo), som betyder bl a inneha (som sitt), behärska, handha (fastän i grunden fördela), och ἀστρόνομος - dvs. astronom - betyder ursprungligen ungefär 'den som handhar (betraktar) stjärnorna'.

På samma sätt är astrologi bildat av verbet λέγω (lego) som i grunden betyder läsa, men i det här sammanhanget snarare skildra, förklara eller räkna. Och en άστρόλογος (dvs. astrolog) var på den tiden 'den som beskriver stjärnorna'.

Av dessa nomina agentis har sedan verksamheterna i sig fått namn på -nomi och -logi och någon större skillnad mellan astrologi och astronomi fanns inte från början. Skillnader har förstås utvecklats senare, men då snarare av konvention än p g a att ändelserna i grunden betyder olika saker. Ekonomi kommer av οἰκονομία, som betyder 'det att handha huset' dvs. hushållning.

Med -sofi är det så att det (sannolikt) kommer av efterbildning av ordet filosofi (φιλοσοφία) och filosof (φιλόσοφος), som betyder 'den som älskar vishet'. Det är sammansatt av σοφία 'vishet' och verbet φιλέω (fileo) 'älska, tycka om'. Här är sammansättningsordningen märkligt nog den motsatta, med verbroten först och objektet efteråt. Orsaken är möjligen den att Pythagoras hellre ville kallas φιλόσοφος 'älskare av vishet' än bara σοφός 'vis'. På samma sätt kunde man bilda ordet φιλοτεκνός 'älskare av barn' (de egna alltså).

Efter detta ord har alltså andra vetenskapsgrenar fått sina namn med ändelsen, som faktiskt i jämförelse med -nomi och -logi borde ända på -fili. Antroposofi kunde väl då kanske bättre heta antropofili eller varför inte filantropi. Men i likhet med andra ändelser som fått en speciell betydelse genom konvention – i svenskan t. ex. -holm för slott och herrgårdar – så har -sofi fått betydelsen av 'läran om ...'
Citera
2009-05-11, 22:13
  #14
Medlem
Smutzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Grisbrottaren
Redan de gamla grekerna ... använde naturligtvis dessa ändelser – helt enkelt för att de är av grekiskt ursprung. De skiljer sig faktiskt från varandra på ett intressant sätt, och då är det lilla Sofi som är katten bland hermelinerna:
Medan sammansättningar med -nomi och -logi är bildade genom att den för verksamheten till grund liggande verbroten satts efter objektet för verksamheten så är det tvärtom med -sofi.

Exempelvis är astronomi bildat av verbet νέμω (nemo), som betyder bl a inneha (som sitt), behärska, handha (fastän i grunden fördela), och ἀστρόνομος - dvs. astronom - betyder ursprungligen ungefär 'den som handhar (betraktar) stjärnorna'.

På samma sätt är astrologi bildat av verbet λέγω (lego) som i grunden betyder läsa, men i det här sammanhanget snarare skildra, förklara eller räkna. Och en άστρόλογος (dvs. astrolog) var på den tiden 'den som beskriver stjärnorna'.

Av dessa nomina agentis har sedan verksamheterna i sig fått namn på -nomi och -logi och någon större skillnad mellan astrologi och astronomi fanns inte från början. Skillnader har förstås utvecklats senare, men då snarare av konvention än p g a att ändelserna i grunden betyder olika saker. Ekonomi kommer av οἰκονομία, som betyder 'det att handha huset' dvs. hushållning.

Med -sofi är det så att det (sannolikt) kommer av efterbildning av ordet filosofi (φιλοσοφία) och filosof (φιλόσοφος), som betyder 'den som älskar vishet'. Det är sammansatt av σοφία 'vishet' och verbet φιλέω (fileo) 'älska, tycka om'. Här är sammansättningsordningen märkligt nog den motsatta, med verbroten först och objektet efteråt. Orsaken är möjligen den att Pythagoras hellre ville kallas φιλόσοφος 'älskare av vishet' än bara σοφός 'vis'. På samma sätt kunde man bilda ordet φιλοτεκνός 'älskare av barn' (de egna alltså).

Efter detta ord har alltså andra vetenskapsgrenar fått sina namn med ändelsen, som faktiskt i jämförelse med -nomi och -logi borde ända på -fili. Antroposofi kunde väl då kanske bättre heta antropofili eller varför inte filantropi. Men i likhet med andra ändelser som fått en speciell betydelse genom konvention – i svenskan t. ex. -holm för slott och herrgårdar – så har -sofi fått betydelsen av 'läran om ...'

Tack dyre prins! Nu blev jag lite klokare.
Har jag förstått rätt om jag påstår att huruvida man använder ändelsen -nomi eller -logi egentligen inte behöver säga något om disciplinens natur då begreppen är bokstavligen antika?

För att exemplifiera; En flashbackolog (den som handhar/betraktar Flashback) kan syssla med precis samma sak som en flashbackonom (den som beskriver flashback). Om jag startar en institution för detta studiesyfte kan jag helt enkelt välja det namn jag tycker ligger bäst i munnen?
Citera
2009-05-11, 22:35
  #15
Medlem
Grisbrottarens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Egon3
Sen finns det vissa -ologier som faller helt utanför mönstret: apologi, tautologi.
Med referens till vad jag sagt ovan, kan sägas att dessa inte är -logier i den moderna meningen. Orden har nämligen sitt ursprung i det antika Grekland.

apologi är en sammansättning av ἀπο och λέγω, och skulle strikt taget betyda av-säga, men betydelsen är naturligtvis närmare att avsäga sig ansvar och skuld. En av de mest berömda apologierna är ju också Sokrates'.

tautologi är en sammansättning av τα αὐτά λέγω, dvs. 'säga det samma', vilket ju är precis vad man gör när man säger en tautologi. I klassisk grekiska finns faktiskt ett verb ταυτολογέω, som betyder 'att upprepa sig'.
Citera
2009-05-11, 22:45
  #16
Medlem
Egon3s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pastoratet
Får jag klämma in ytterligare en jag undrat över?

-stik som i lingvistik eller judaistik, varifrån kommer det?

Sedan skall vi inte glömma astrometri, det finns en hög discipliner med det suffixet också.
Suffixet -metri knyter till mätning och kvantifiering. Jacob Moreno var tydligen
först till kvarn med sociometri.

Frågan om -stik/-tik/-ik besvaras nog delvis av engelska "-ics":
http://www.merriam-webster.com/dictionary/-ics
http://en.wiktionary.org/wiki/-ics
Citera
2009-05-11, 23:05
  #17
Medlem
Egon3s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Grisbrottaren
... Exempelvis är astronomi bildat av verbet νέμω (nemo), som betyder bl a inneha (som sitt), behärska, handha (fastän i grunden fördela), och ἀστρόνομος - dvs. astronom - betyder ursprungligen ungefär 'den som handhar (betraktar) stjärnorna' ...
Tack för meddelad kunskap och ett prima hantverk!

Off topic:
Samtidigt som Götabanken avvecklade prickarna "med hänsyn till data
och globaliseringen" började jag helt anspråkslöst att ge glada tillrop till
universella alfabeten, det som blev Unicode. Xerox, Apple och senare Sun
och Microsoft gick den enda möjliga vägen. Det är en fröjd att se Unicode
i full schwung med grekisk, kyrillisk och annan exotisk text 20 år senare.

http://en.wikipedia.org/wiki/Unicode

Ödet ville att Götabanken bytte namn till Gota Bank år 1988 när utkastet
Unicode 88 lanserades.
Citera
2009-05-11, 23:37
  #18
Medlem
pastoratets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Egon3
Suffixet -metri knyter till mätning och kvantifiering. Jacob Moreno var tydligen först till kvarn med sociometri.
Stämmer väl, till skillnad från -grafi som rör det skrivna eller tecknade. Geografi är ju något helt annat än geometri, eller geologi för den delen. Hagiografi är en personlig favorit
Citat:
Frågan om -stik/-tik/-ik besvaras nog delvis av engelska "-ics":
http://www.merriam-webster.com/dictionary/-ics
http://en.wiktionary.org/wiki/-ics
Tackar, den återfinns alltså på ord hämtade från engelskan?

En guldstjärna skall förövrigt ges till Grisbrottarens grundliga genomgång! På tal om konstruktioner med φιλέω har vi ju det underbara φιλοκαλείν, att älska det sköna.
Citera
2009-05-12, 00:04
  #19
Medlem
Grisbrottarens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Smutz
Har jag förstått rätt om jag påstår att huruvida man använder ändelsen -nomi eller -logi egentligen inte behöver säga något om disciplinens natur då begreppen är bokstavligen antika?
Här handlar det om frågeställningar som rör det moderna livet – dvs. efter Alexander eller t o m Odovakar – så jag känner mig lite på osäker mark.

Möjligen har det utvecklats en nyansskillnad mellan -nomi och -logi på senare år, som alltså egentligen inte fanns där från början, men på rak arm kan jag inte svara. Det finns ju en skillnad mellan socionomi och sociologi, där den förra kanske är mer praktisk och den senare teoretisk.
Man kanske kan använda Egons först-till-kvarn'-teori och se vilken ändelse som har högst status.
Citera
2009-05-12, 00:12
  #20
Medlem
Smutzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Grisbrottaren
Här handlar det om frågeställningar som rör det moderna livet – dvs. efter Alexander eller t o m Odovakar – så jag känner mig lite på osäker mark.

Möjligen har det utvecklats en nyansskillnad mellan -nomi och -logi på senare år, som alltså egentligen inte fanns där från början, men på rak arm kan jag inte svara. Det finns ju en skillnad mellan socionomi och sociologi, där den förra kanske är mer praktisk och den senare teoretisk.
Man kanske kan använda Egons först-till-kvarn'-teori och se vilken ändelse som har högst status.

Det torde vara -logi i så fall med tanke på att många fler discipliner använder den ändelsen. Framtiden kanske slumpar sig så att klinisk psykologi skiljer sig från teoretisk och byter namn till psykonomi, det skulle matcha socionomin/sociologin på ett förtjusande sätt.
Och vore man en hejare på att förstå sig på människor tankar och känslor kanske man kan titulera sig psykosof, det vore något att ha på visitkortet.
__________________
Senast redigerad av Smutz 2009-05-12 kl. 00:15.
Citera
2009-05-12, 02:13
  #21
Medlem
Grisbrottarens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Smutz
Säg att vi hittar en ny livsform på mars som vi kallar xabroner, skulle studiet av denna livsform kallas xabrologi, xabroniatri, xabronomi, xabrografi, xabrosofi, eller något helt annat?
Kan väl tillägga att xabroniatrik kan bli aktuell om marsinvånarna besöker jordens ogästvänliga atmosfär. Suffixet -iatrik kommer nämligen av grekiskans ἰατρεία 'medicinsk behandling'. Läkare hette ἰατρός.
Pediatrik heter alltså inte så för att pedologi eller pedonomi redan var upptagna.
Citera
2009-05-12, 09:43
  #22
Medlem
Egon3s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pastoratet
... Tackar, den återfinns alltså på ord hämtade från engelskan? ...
Genom sammanträffande, ja, men mekanismen är mycket bredare. Västliga språk
har ärvt grekiska suffixet -ikos/-ika och latinska -icus/-ica för produktion av
substantiv. Artikeln om -ics är på hela 5 rader i min Webster’s på papper.

Naturen hette tydligen physis på grekiska. Lärans avledning blev fysik.
Vissa fysiologer kammar hem Nobelpriset i relation till människans natur.

Hoppas någon kan reda ut -stik/-tik/-ik lite bättre. Jag gav mig ut i alltför
profund hydrologi.
Citera
2009-08-03, 14:39
  #23
Medlem
Confusements avatar
Hmm..

Finns det ingen lista för såna här suffix?

Och hur definierar man skillnaden på kunskap (-nomi) och vetenskap (-logi) ?
Och tydligen kan -grafi betyda lära, såsom i geografi

Det känns som att det är mer invecklat än vad det behöver vara.
Citera
2009-08-03, 15:16
  #24
Medlem
Kryžininkass avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Confusement
Och hur definierar man skillnaden på kunskap (-nomi) och vetenskap (-logi) ?
Och tydligen kan -grafi betyda lära, såsom i geografi

Läs gärna tråden. Där finns en hel del info att börja med.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback