-sofi, -logi, -nomi, etc. Vad är skillnaderna?

Hej språkjävlar!

Jag undrar ifall någon vet varför olika vetenskapliga discipliner (samt en del annat dravel) tilldelas olika ändelser.

Vi har exempelvis -logi, lära:
Psykologi
Antropologi
Astrologi

-sofi, kunskap/vishet:
Antroposofi
Filosofi

Och min favorit -nomi, lag/kultur:
Gastronomi
Astronomi
Ekonomi

Vad är det egentligen som avgör vilket suffix en vetenskap (eller kvasivetenskap) får? Har det något när i historien disciplinen skapades?

Tacksam för svar.

Helt OT, men det heter val suffix och inte affix?

Du har så rätt, det är ordnat.
Affix var visst ett samlingsnamn för alla slags tillägg så helt tokigt var det inte.

Inte helt off topic. Det finns tre sorters affix: prefix / infix / suffix. Affixen
-logi och -nomi är tillika suffix, precis som matjesfisken till midsommarens
nypotatis mera specifikt är matjessill. Sill som förrätt är prefisk.

Det finns en intressant motsättning mellan ekonomi och ekologi, när -nomerna
har haft ett förödande tolkningsföreträde framför -logerna. Ekosoferna kommer
som en välbehövlig brygga mellan dessa domäner.

Uppslagsboken säger att infix är sällsynta i svenskan. Från latinet har vi ärvt
infixet -n- när latinska verbet fingera formades från latinets fiktion.

Numera kan svordomar placeras som infix: Han såg ut som en fågeljävlaholk,
med konstruktion efter modell av "the birdfuckingcage".

Nu kommer någon slå dig i huvudet med ett cirkumfix!
Hur som haver vill jag hemskt gärna veta varför exempelvis ekonomi inte benämns som ekologi och tvärtom.

Säg att vi hittar en ny livsform på mars som vi kallar xabroner, skulle studiet av denna livsform kallas xabrologi, xabroniatri, xabronomi, xabrografi, xabrosofi, eller något helt annat?

Xabrologi kanns ju mest ratt Zoologi, etnologi, mat&logi (fniss) etc...

-logi är grekiska för "läran" (läran om)

-nomi/nomia är grekiska för regel/kunskap (kunskapen om)

-sofi är grekiska för visdom (visdomen om)

Laste du BARA rubriken?

Xabrologi blir en specialgren av xenologi. Marsianskräck blir xabrofobi.

Vissa -logier och i synnerhet vissa -ologier har devalverats med tiden: astrologi.
Sen finns det vissa -ologier som faller helt utanför mönstret: apologi, tautologi.

Gastronomi är konsten att hacka lök med fingrarna i behåll, medan gastrologi
kunde vara en gren av internmedicinen. Lennart Nilsson är en dängare på
gastrografi. Vem blir den förste att doktorera i gastrofoni?

I mångt och mycket är det väl som med genus för låneord, först till kvarn får
först mala. Om det finns ett näraliggande prejudikat så ligger det med i fatet.
Så snart man har sett ett val några gånger så är man med på båten. Härmed
försökte jag få med ett inslag av metafori — båten och fatet menar jag.

Ytterligare kan vi fundera på suffixen -topi / -tropi / -trofi. Jag har fått en
släng av dystopi, så jag har beställt tid hos misantropologen.

Här år introduktionsåren för några ord kring kunnandets konster:

ekonomi (1566), ekologi (1904) ekosofi (1974)
astronomi (ca 1600), astrologi (ca 1600), astrosofi (-)
balneologi (1876)
sexologi (1934)

Ja och jag får skylla på att jag är trött.

Fast TS träffade, i sanningens namn, inte riktigt rätt på -nomi.

Får jag klämma in ytterligare en jag undrat över?

-stik som i lingvistik eller judaistik, varifrån kommer det?

Sedan skall vi inte glömma astrometri, det finns en hög discipliner med det suffixet också.

Metri är som sagt en till jävel, jag hajar inte varför man ibland använder det istället för grafi. Psykometri borde väl lika gärna kunna heta psykografi? Och geografi och geometri borde väl utan vidare kunna byta namn? Med reservation för att jag är helt ute och cyklar.

Jag börjar tro på Egon3s teorier om först till kvarn. Tack för att du gör diskussionen lite roligare förresten Egon, du borde få någon slags pris i ordvrängologi.


Du har säkert rätt, själv använde jag en ganska tveksam källa.