En engelsk opieätares bekännelser av De Quincey

Har just avslutat "En engelsk opieätares bekännelser" av Thomas De Quincey, och är fortfarande lite omtumlad. Var inte beredd på att en gammal klassiker kunde vara så jävla cool och rolig. Undra på att det här blev en kultroman på sin tid, anklagad för att förleda ungdomen!
Det konstiga är att inte en jävel som jag känner tycks ha läst den.
Någon på FB som fått samma kick som jag av den oförbätterlige drömmaren?

Jag har länge funderat på att läsa den, men då jag haft pengar har de tyvärr hamnat på andra böcker samt helt irrelevanta saker. Däremot så ska jag nog köpa den nästa månad. =)

Jag har läst den men jag fick ingen kick av den.
Därmed inte sagt att den var dålig för det var den inte, men vilken utgåva läste du?

De Quincey skrev om den, så det ska finnas två versioner av den.

En bok jag hört talas om i så många sammanhang att min nyfikenhet bara blivit större och större. Hur bra är den egentligen? Läste du den på svenska?

Jag tycker mycket om De Quincey, speciellt hans kvicka humor och skriv-stil, som gör sig allra bäst på originalspråk. Confessions of an English Opium-Eater är väll kanske det bästa han har skrivit, men kan även rekommendera Suspiria de Profundis och essäerna On Murder Considered as one of the Fine Arts och The English Mail-Coach. Den senare är en sorts hyllning till hastigheten och sensationen av att färdas under natten på en snabbgående postdiligens med sinnena stärkta av laudanum. Det finns en episod där som jag tycker är rätt ball, och som handlar om hur De Quincey som sitter bredvid kusken, plötsligt upptäcker att han har somnat och till sin stora förtvivlan ser hur en bräcklig kärra kommer färdandes i deras mot riktning. De Quincey räknar snabbt ut att chansen att de kolliderar är en på tre och att de färdas i en hastighet av tretton engelska miles per timme vilket innebär att; "between them and enternity, but a minute and a half."

Låter intressant.

Har bara läst utdrag. Likaså av Coleridge. Den senare kunde väl konsten att bruka opium sporadiskt. Har för mig att han samtidigt passade på att göra vettiga saker som att gå på teater/opera under ruset?

Men att sjunka in i Thomas De Quinceys skrifter låter lockande. Har själv inte läskapacitet och tid. Men det kanske kommer.

Här är tips på översättning som kom för ett tag sedan:

http://www.svd.se/kulturnoje/underst...kel_312272.svd

Jag läste De Quincey senast för tre år sedan, tror jag. En engelsk opieätares bekännelser är tvivelsutan hans magnum opus, om jag får säga det själv. Den för dåtidens publik kontroversiella framställningen, det dristiga innehållet, är självklart värt att respektera och lovorda.

Själv har jag dessvärre endast läst den på svenska. Vill gärna läsa den på originalspråket, men har ännu inte funnit tid till det.

Läste en storpocketutgåva jag hittade på Adlibris:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9170400784

På svenska alltså, men jag hade ändå suverän glädje av dom spirituella formuleringarna och den underfundiga subversiva humorn.
Det här är den första versionen av boken som han skrev som ung, och som inte funnits översatt tidigare.
Sedan omarbetade han boken på gamla dar. Tyvärr lär den vara torrare, med massor av ovidkommande utvikningar och en del moraliserande. Var det den du läste?
Den kom på svenska på 20-talet, med massor av fina illustrationer och lär vara knökfull med intressanta kommentarer av David Sprengel.
Jag har redan beställt ett exemplar fråm Bokbörsen, men har inte fått det än.
Här ska botaniseras i De Quincey!

En annan gammal bok som innehåller både ett envist opiumätande och humor är Kamalakanta, av den indiska författaren Bankim Chandra Chatterjee. Nu har jag inte läst De Quincey (den står dock på min to do-lista), men jag har läst någonstans att de böckerna brukar jämföras.

Jag har Bonnier-utgåvan från 20-talet; den är verkligen både tjock och tråkigt moraliserande. Har inte boken här, men vill minnas att den är omkring 400 sidor. En kanske skulle ta å läsa utgåvan du länkade till istället.

Nej, jag läste samma version som du läst, känner igen omslaget.
Men jag trodde det var Bakhåll förlag som var utgivaren...?

Väldigt vackert översatt, tyvärr har jag inte läst den på engelska.











Ok, men detta var den omarbetade versionen?


Tydligen har Alastor press utgivit några texter av De Quincey

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9189633016




Helt OT men tydligen gjordes det en film av boken med gamle skräckskådisen Vincent Price.


Confessions of an Opium Eater

http://www.imdb.com/title/tt0055864/


Någon som sett denna?

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=1853260967

är det här den första utgåvan eller den omarbetade?