Är det fult att mestadels ha pocketböcker i sin bokhylla?

Tyvärr är det så - kollade av nyfikenhet upp priset på Adlibris där den som inbunden kostade det något mer överkomliga 175 kronor, även om jag fortfarande tycker det är lite dyrt eftersom jag rent realistiskt sett inte kommer läsa om den inom de närmaste åren, även om jag gillar hans böcker.

Dessutom så är jag en sådan som helst impulsköper böcker (med undantag för enskilda författare), så då blir det såklart pocket.

Visst är det väl så att engelspråkiga litteraturen har en väldans stor variation på pocketböckernas utseende? De finns, inbillar jag mig, i betydligt större variation av storlekar och former. Dessutom en del skönt överlastade saker med barocka relief-tryck..
inte sällan kan de vara rätt "fula", med paintbrushmålade omslagsillustrationer och reliefguldnokstäver.. Men jag föredrar dessa framför det svenska utbudte.

Jag tycker den svenska pocketfloran är tråkigare. Dels har vi nån sorts "modern" 90-talsminimalistisk tråkiga formgivning här i landet. Och finns boken filmad är det alltid foto från filmen på omslaget, vilket man ju skyr som pesten. Slår vad om att t ex Wuthering Heights i sverige bara finns med Ralf Fiennes och Juliette Binoche på omslaget..

Jag föredrar alla gånger en hötorgsartad oljemålning och Emily Brontë i guldrelief än fegt monokromt filmtryck plus titel i Helvetica..

Här är ett exempel på en ful nyutgåva av en bra roman:

http://image.bokus.com/images/9789100109622

Jag köper förresten mest inbundna böcker på antikvariat. Delvis på grund av att formgivningen är snyggare på äldre titlar.
Fick häromdagen tag på Bradburys "Den Kalla vinden och den varma" med skyddsomslaget kvar. 70-tal. En ansiktsmålad kvinna med halva ansiktet blått och andra halvan rött - Väldigt tidstypiskt, och mycket snyggare än omslagen på de Bradbury-pockets som gavs ut under 80 och 90-tal.

Överlag betalar jag sällan mycket för antikvariatsböcker i bra skick, så man kan göra fynd. Det är billigare än att köpa nya böcker.

Hörde eller läste någonstans att piratförlaget, med Guillou och Marlund i spetsen, var de som som drev på standardiseringen av pocketformatet genom att förhandla med övriga förläggare. Är detta något jag har inbillat mig i mitt hat mot dessa mediepersonligheter eller finns det någon som kan bekräfta uppgifterna?

För att hålla mig till TS:s fråga så är svaret att det är fint, inte fult. För att det i de allra flesta fall är smartare att köpa pocket än annat. Och att se smart ut måste väl kännas fint?

Finns f.ö. utmärkta böcker på antikvariat i pocket, där inte en enda bokstav slitits ut.
En anna sak är att somliga tycker att inbundna böcker är vackra på något sett och av den anledningen samlar på sig dem men det hör mer till parafilierna.

Vidare vill jag bara påpeka att hela diskussionen är en aning förvirrande. Vi tycks alla vara överens om att det är väldigt kokett att köpa inbundna böcker för deras utseende och att de i många fall är bra mycket vettigare att köpa pocketböcker. Jag vill bara påpeka att jag tycker det är precis lika kokett att köpa pocketböcker för att de är snygga, eller för att de uppfyller ens idé om ödmjuk kulturuppskattning.

räknar du in prisskillnaden? det är väl ändå oftast det som avgör ens köp.

Har väl blivit en och annan pocket genom åren. Finns boken jag vill ha som inbunden så köper jag oftast den inbundna men om det rör sig om flera böcker i en serie så brukar jag köra på pocket om inte alla finns som inbundna.

Det är svårt, det finns ju böcker som endast finns i pocket (ex. Lotta Lotass, "Den svarta solen"). Så visst finns det en del pocket i bokhyllan allt...

Jag gillar också pocket men kanske inte till utseendet. Dock brukar jag lägga undan de skönlitterära böckerna när jag läst dem. Endast ett fåtal är så pass bra att de förtjänar en plats i bokhyllan. Dessutom blir mina pocketböcker ofta ganska slitna eftersom jag dagligen sliter upp dem i tunnelbanan osv. Inte så roligt att ha dem i bokhyllan då.

Har svårt att tycka det är värt 3-5 ggr så mycket pengar för en inbunden bok jämfört med en pocket. En pocket kan man väl få för ca 50 spänn och en inbunden bok för 150-250 kr. Undantaget är väl en coffee table-bok, som är tänkt att ligga framme. Men annars tycker jag det är mer värt att ha en viss titel i bokhyllan som pocket, än att betala den extra pengen för att samma titel ska vara inbunden.

Säg att man kan betygsätta en bok utifrån hur intelligent den får en att verka, då kanske en pocket skulle få 10 poäng medan samma bok som inbunden bok kanske ger 12 poäng. Och att betala 150 kr mer för endast 2 extra överklass-/intelligenspoäng känns som dålig avkastning på ens pengar. Sedan beror det ju såklart också på vad det är för bok, det jag tänker mig är fakta, historia, biografier, etc. En lökig roman ger enbart några få poäng i jämförelse, och en humorpocket för dasset kanske t.o.m. ger en negativa överklasspoäng.

Det många verkar missa prismässigt är att begagnat är klart överlägset nytt. Där finns en långt mycket större skillnad en mellan pocket och inbunden. Så i och med att ofattbart vackra inbindningar kan vara värda marginellt mer än dasspapper känner jag att det definitivt många gånger är värt att köpa inbundet. Självfallet är insidan det viktigaste, men en snygg inbindning är ett konstverk i sig och pocket böcker tål mindre slitage.

Sedan finns det i och för sig något lite obehagligt med folk vars hembibliotek består till 100% av helfranska band ...