Halvfilosoferande på valborgsnatt angående ägande

Jag får uppfattning att du menar att det är absolut fel att ta tillbaka stöldgods från någon som fått/köpt det av tjuven, samtidigt som det är absolut rätt. Därför undrade jag om det hade att göra med hur långt tillbaka brottet var begånget, och det hade det inte. Inte heller spelade det någon om tjuven fanns kvar eller inte. Så vad är det som avgör? Är det hur många led som stöldgodset gått ifrån tjuven, eller är det om brottsoffret finns kvar eller inte, eller är det något annat som avgör?

Debatten om äganderätten är kanske den äldsta och mest fundamentala för samhället och svaret är mycket enkelt. Kanske är lite svårt att lista ut på fyllan men i nyktert tillstånd bör alla individer som konfronteras med frågan dra följande slutsats. Genom historien har några länder prövat systemet där härskarklassen äger allt i samhället, det finare ordet, för den mest idiotiska iden i världshistorien, är kommunism. Det gick väl sådär kan man säga. Världsrekord i massmord, övervakningssamhälle, ond bråd död och så vidare. När individer tillåts äganderätt blir resultatet en rationell ekonomisk planering, när dom inte har den friheten blir resultatet trabanten.

Det är rätt! Alltså, du som köpt stöldgodset har ju inte gjort något fel alls, så länge du handlat i god tro. (Eftersom bilar registreras o.s.v. kan det nog vara svårt att hävda att man köpt en stulen bil i god tro; i de flesta andra fall är det desto enklare.) Brottslingen stjäl något, och när han säljer stöldgodset vidare begår han bedrägeri (så länge han inte kränger det vidare till en införstådd kumpan). Det är alltså brottslingens skyldighet att kompensera, både den person han stal ifrån, och den person han bedrog. Det är inte ett brott, utan två.

Det är onekligen rätt för den bestulne att återkräva sitt stöldgods från den som köpt i god tro. Däremot är man som sagt ingen brottsling när man handlat i god tro, och man har således samma rätt till kompensation från brottslingen. (Storleken på kompensationen kan förstås skilja sig, beroende på brottets natur.)

Men tänk om den bestulne dör innan han hunnit anmäla brottet? Eller om han bara struntar i att göra en anmälan? Ja, då finns ju ingen utredning, då har tjuven kommit undan. Och den som handlat i god tro har ju inte begått något brott, och får därför behålla sitt inköp som sin rättmätiga egendom.

Absolut äganderätt är lika absurd som förtryckande. Du tar själv upp ett klassiskt problem med Lockeansk äganderätt: egendom som uppkommit tidigare och ärvts behöver inte nödvändigtvis brukas av ägaren.
I de fall där ägaren inte själv brukar egendomen(här menas mark) utan låter andra egendomslösa bruka marken råder både landmonopol och ofrihet.
Rimligen borde egendom vara knuten till brukandet, Proudhons s.k. besittningsrätt är mig veterligen den mest konsekventa analys av egendomsfrågan som någonsin gjorts, klart värt för alla libertarianer att kolla upp.

Krasst sett talar historien mot lockeansk äganderätt, det är bara fakta.

Du vet att det här med god tro har sina begränsningar?
Om du köper en tv av en anfådd man på Sergelplattan kan du knappast hävda god tro, utan det kräver att du frågat efter kvitto eller åtminstone gjort något för att försäkra dig om att säljaren har rätt att sälja.
Staten har godtyckligt satt gränsen för vad som krävs av dig.

Visst har du rätt i det.

Bra, och där har vi fått dig att erkänna att ditt argument inte håller. Tack så mycket.

Du läste uppenbarligen inte följande;

Alltså, du som köpt stöldgodset har ju inte gjort något fel alls, så länge du handlat i god tro. (Eftersom bilar registreras o.s.v. kan det nog vara svårt att hävda att man köpt en stulen bil i god tro; i de flesta andra fall är det desto enklare.) Brottslingen stjäl något, och när han säljer stöldgodset vidare begår han bedrägeri (så länge han inte kränger det vidare till en införstådd kumpan). Det är alltså brottslingens skyldighet att kompensera, både den person han stal ifrån, och den person han bedrog. Det är inte ett brott, utan två.

Lite intressant hur kompensationen ska gå till.
De som stjäl bilstereo för försäljning tror jag inte har några medel att kompensera med.
Kanske kan man få ha dom till slav under ett antal år.

Tillägg.
En vara med avbetalningar kvar är lite svårare att kolla.
Det var tydligen populärt att sälja bilar så för ett antal år sedan. Flera köpare drabbades hårt.