Citat:
Ursprungligen postat av Väderman
Ett barn föds och blir en individ. Denna individ ska överleva och fortplanta sig i konkurrens och samliv med andra individer. I detta samspel kommer de andra individerna att påverka vår nyfödda individ. Ibland på ett önskvärt sätt, men oftast på ett icke önskvärt sätt eftersom vi är så många med så olika mål och ambitioner. Så som människor har visat sig fungera är att de då bildar samhällen med gemensamma regler, beslutade i mer eller mindre enighet. Dessa regler kan ge individerna mer eller mindre frihet att bestämma över sina liv.
Den förhastade slutsats som socialismen bygger på, är varför samhälle (som är något bra) måste bygga på att majoritetens preferenser upphöjs till lag och påtvingas alla, vilket socialismen (och vissa andra moralismer) bygger på. Varför kan inte mångfald få råda istället, så att alla kan förbli individer men samarbeta inte bara fredligt utan rentav ännu mer produktivt än om alla vore lika. Likriktning - nej tack! Ni snackar om humanism, fast som "människa" räknas tydligen bara grupper, medan individen inte är värd något. Som liberal anser jag att individerna (människorna (och i viss mån djuren), de som nu finns såväl de som som kan komma att finnas) är existensens primära värde. Att reducera människan till den "grupp" man anser att den ska tillhöra, är värre än satanism.