Deras - Svengelska?

Tjena FlashBack! Jag hade ett historia arbete nyligen där man skulle sätta in sig själv i rollen under en historisk händelse. (Under amerikanska- och franskarevolutionen + Napoleontiden)

Men grejen är nu att jag skrev deras ett antal gånger, och varje gång rättade läraren med sitt/sina och skrev att det var svengelska. Är det verkligen det? Jag är ganska säker på att det är ett svenskt ord.

Det beror på meningen.

Ex:

Jag åt deras kakor.

De åt sina kakor.

Din lärare har fel. Deras kommer från ett fornsvenskt ord och det är inte alltid utbyttbart med sitt/sina. NE.se skriver t ex 'alla vill ju att deras barn ska få det bra'. Där kan man inte använda sitt/sina.

Jag visar en delen av texten som har deras.

Det var ett uppror, och trots att Napoleon sagt att egyptierna äntligen blivit frigivna från mamlukerna lugnade sig deras vrede inte. Inte går det att sätta in sitt/sina där, eller?

Ett annat exempel: Jag erkänner att när jag såg deras mäktiga kavalleri började mina ben att skaka.

Du skrev inte något i stil med "de åt deras mat" när du menade att "de åt sin mat" då? Engelskan har ingen skillnad mellan om Sven och Bertil äter sin egen mat, eller om Sven och Bertil äter Saras och Emils mat, och använder "their food" i båda fallen, men svenskan använder "sin" i ett fall och "deras" i det andra. Något som många verkar glömt numera.

Nej, där ska det inte vara sitt/sina. Men meningen är ändå ganska skum. Kan man lugna en vrede? Ordföljden är knasig. Jag skulle skrivit något i stil med "upphörde/stillades inte deras vrede". "Det var ett uppror" tycker jag nog är mer svengelska i så fall. (Det ser ut som en direktöversättning från "there was", på svenska vill jag hellre ha "ett uppror ägde rum" eller "egyptierna gjorde uppror".)

På tal om deras, finns det någon som har koll på hur det utvecklades från dera till deras? Samma sak finns ju i danskans vores.

Men nu så fick jag MVG- på uppgiften. Men det var de enda kommentarerna hon gav mig. "Deras = svengelska" känns ganska dumt.


Ett par dagar senare, jag vaknade av skrik och rop ute på gatan. Jag kollade ut genom fönstret och såg tusentals upprörda och vansinniga egyptier. Det var ett uppror, och trots att Napoleon sagt att egyptierna äntligen blivit frigivna från mamlukerna lugnade sig deras vrede inte.
Ser det fortfarande skumt ut? Anledningen till att det inte ser skumt ut för mig kan vara att jag inte har skrivit särskilt mycket tidigare. Går bara i 8:an .


Och nu när jag läser dina förslag ser jag att de kanske skulle gjort texten bättre, men det var inget som jag lade stor tyngd på när jag skrev. Och som sagt, det var ett historia arbete, inte ett svenska arbete. Därmed tycker jag att det är lite konstig rättning.


P.S Klart man kan lugna ett vrede, hur skulle annars världen se ut?

Man kan sakerligen lugna sig och dampa sin vrede, men jag vet inte om vreden kan lugna sig sjalv. Hur som helst ar pastaendet att deras vore svengelska vansinnigt, men det finns fa samhallsgrupper som har sa underliga uppfattningar om det svenska spraket som svensklarare, och kanske framfor allt svensklararinnor.

Det jag skriver är att trots att Napoleon säger sig ha hjälpt egyptierna så lugnar sig inte deras(egyptiernas) vrede. Jag säger inget om att vreden dämpas utav sig själv.


Men grejen är ju att hon är en historielärare och inte en svensklärare.

Hur som helst så ska jag snacka med henne så fort jag får chansen. Nästa historielektion är på fredag, men på tisdag har jag nog möjlighet att snacka med henne ändå.

Ajdå. Lär dig läsa.

Inte bra att avslöja det där.