Frågepåstående [Finns det något som heter så?]

Finns det egentligen något som heter ”frågepåstående”?

Det används nästan hela tiden men finns der verkligen något som heter så?

Om ni inte förstår vad jag menar med det så menar jag som ett påstående med ett frågetecken efter tex du har ju minst kuk i klassen?

Så hjälp mig nu fb så jag slipper ligga sömnlös.

Jag tror inte det finns en etablerad defenition (eller ett "riktigt" ord att defeniera) vad gäller dessa "frågepåståenden", men ju mer jag tänker på det desto mer inser jag behovet.

Bedräglig argumentation med bekräftelsekrav (blir min defenition i alla fall). Jag kan återkomma med ett nytt ord för det strax

Man kan vända på kuttingen. Kalla frågetecknet för ett reservationsfrågetecken.

Frågetecknet innebär en reservation, typiskt som följer:

... detta är min hypotes, men häng mig inte om påståendet kan motbevisas.

I det aktuella fallet med parningsorganets storlek finns fysiologiska aspekter
som faller utanför ramen för språkforum. En del av osäkerheten ligger i
mätmetodiken. Till sist är det störst fortplantningsframgång som räknas,
och den mätningen tar minst tre generationer.

Motsatsen till reservationsfrågetecknet kan sägas vara när en mening har
frågans konstruktion men avslutas med ett utropstecken. Det kan betyda
Självklart!

— Går du med på en pubrunda?
— Äter kaniner gräs!

Eller kortare: frågetecknet är en försvagningssignal i skrift. Mera uttalade
försvagningssignaler är: kanske, nog, liksom, i princip, i och för sig ...