Fråga journalisten

GISSA vad folk vill läsa är annat än att VETA vad folk vill läsa om.

Det var just det sista jag syftade på. Zlatan är en superstjärna. Cristiano Ronaldo är en superstjärna. Steven Gerrard är en superstjärna. Samuel Etoo är en superstjärna. Magnus Hedman är verkligen ingen superstjärna. Han är en tidigare landslagsstjärna, så långt kan jag sträcka mig.

Förresten en grej till. Expressen skryter om att de är Sveriges snabbaste nyhetsmedia på webben. Men det stämmer ju inte riktigt. De skriver ju om Robinson varje vecka och i verkligheten är ju den tävlingen avgjord sedan länge och deltagarna hemma i Svedala igen. Varför inte rapportera om hur den slutade då i stället? De rapporterar ju faktiskt om gamla nyheter som redan har inträffat att då kalla sig för snabbast är ju faktiskt inte riktigt sant.

Nu kom jag på ännu en grej... tänk vad det "rinner till" när man påbörjat något.
Det här med bloggar. Hur fasen kan tidningarna gå så seriöst på det som skrivs på såna? Kreti och Pleti kan ju starta en blogg och skriva vad som helst? Jag trodde att det fanns någon form av källkritik. Inte minst något som heter politikerbloggen har jag sett väldigt ofta citeras i både press och tv (TV4 inte minst) Känns inte speciellt seriöst när de hänvisar till bloggar och sånt men det verkar som om jakten på nyheter är viktigare än innehållet och seriositeten. Hade jag varit journalist hade jag aldrig någonsin tagit något varken från Wikipedia eller någon blogg och använt det som källa.

Tycker själv det är pinsamt när det står världsstjärna och när jag ringer och frågar kollegorna så är det något namn ingen hört talas om.
En klassiker är ju när Alexander Bard intervjuas under en promenad i SVD. Han går förbi ett löp där det står ungefär:
"Kvinnlig
världsstjärna
hade sex
på flygplan".

Jaha, det måste vara Camilla Henemark!
Reportern: - Hur vet du det?
- Leila K är flygrädd!

Det visar hur absurt det är, för ingen av de här damerna skulle jag kalla världsstjärna. (Ja, det var Henemark.)

Det stod väl kvinnlig världsartist till och med

I början av 2000-talet var det någon "landslagsstjärna" som hade dödsstörtat nedför en ravin i Spanien. Då visade det sig att det var en orienterare som hade ingått i ett stafettlag (en av åtta i en budkavle) i VM 1980. Det var den personens enda landslagsframträdande någonsin och att vara en av åtta i ett lag är man verkligen ingen landslagsstjärna. En landslagsstjärna för mig är någon som har vunnit indivduella guld eller medaljer och deltagit i något stort mästerskap i en stor idrott (nej, Orientering är ingen stor sport, även om den har fler utövare än Formel 1.) Men den stora frågan är VARFÖR dessa termer används till något så urvattnat.

För att lura folk att köpa tidningar. Någon annan förklaring finns inte. Man vet att man tänjer på sanningen, men i krig och kärlek är allt tillåtet och det gäller också i journalistiken, tror jag bestämt. Fast nu svarade jag på en fråga som egentligen bara var retorisk, vi vet ju alla svaret redan.

Det var lättare förr, då kom det oftast inte fram vem "stjärnan" var. Men nu när folk med några knapptryckningar kan surfa in på FB och läsa att den där store hockeystjärnan är andremålvakt i Huddinge eller att "artisten" är någon som var med i melodifestivalen 1987, ja då urholkas förtroendet ytterligare för tidningarna och journalisterna.

För mig är dom megastjärnor. Zlatan är absolut ingen landslagsstjärna.
Deffinitionen är kanske olika. Och kanske inte särskilt viktig

Men du jobbar väl på AB eller Expressen?

(Basret på att du tidigare försvarat kvällstidningsjönseri)

Får väl upprepa min fråga då.
Men den kanske inte var något intressant ?

Jag har tidigare varit anställd åt en kvällstidning. Nu är jag frilansare, men arbetar åt en kvällstidning ibland.

Jag har varit inlagd på sjukhus i omgångar och har helt missat din fråga när jag läste tillbaka.
Jag tycker också Vännäsfallet är mycket underligt. Om det stämmer borde det varit mycket mer uppmärksamhet för något liknande har aldrig inträffat. När det så snabbt blir tyst beror det oftast på att det kommit fram fakta i målet som gör att nyheten spricker. Fast jag är helt oinsatt i detta ärende.

Hur menar du när du säger att nyheten kan spricka? Publicerar man uppgifter i takt med att de kommer fram så kan det väl ändå inte bli så mycket fel? Ska jag tolka det som att man ibland får fram uppgifter som ställer själva rapporteringen i lite dålig dager? Typ snabba felaktiga slutsatser?

Jag brukar maila dem som skrivit artiklar då och då och påpeka att rubriken inte alls stämmer med texten. Jag får då ALLTID som svar att det är redigerarens fel. Läser redigerarna texterna fel eller hittar de bara på rubriker ifall den av artikelförfattaren förslagna rubriken inte "passar"?

Kan det vara så att människorna hade skäl till agera som de gjorde, fast det ska vi inte veta något om?
Eftersom media oftast är väldigt invandrarvänligt ställda så skrevs det ju om att Vännesborna gick ut och demonstrarde emot det hemska som inträffat.
Men sen blev det knäpp tyst.
Vad är det vi inte behöver veta?
Kanske ett scoop för en frilansare som dig?