Citat:
Ursprungligen postat av
smålandtintin
Som gammal murvel ser jag inte opinionsbildare och tv-kändisar som journalister.
Hanne Kjöler, Göran Greider och Malou von Sievers är duktiga på vad de gör (nä, inte Malou, skojar bara...

) men de är inte journalister. Det är inte heller de på avpixlat, så länge de är agendadrivna.
OK, med den definitionen kan jag hålla med dig.
Citat:
Ursprungligen postat av
smålandtintin
Om man är medveten om Avpixlats agenda ser jag däremot inte ner på vare sig sajten eller deras skribenter. Jag tycker själv deras ideologiska bas är rätt gräslig, men till skillnad från andra tycker jag inte egna preferenser ska styra synen på yttrandefrihet.
Detta är värt en betydligt längre utredning.
Det är givetvis högst relevant att anse att deras ståndpunkter är vidriga. På motsvarande sätt är det självklart relevant att anse att Bladets ståndpunkt är vidrig.
Då det gäller normativa utsagor torde en uppfattning, jmr Hägerstöm, vara att dessa saknar sanningsvärde.
(Eller att sanningsvärdet alltid är falskt, oberoende av utsagans innebörd.
Ayers error theory.

)
Personligen delar jag inte en sådan uppfattning, vilket framgår av att jag är kristen.
Emellertid, ur ett rent principiellt synsätt, finns det ingen anledning att anse att nazism eller kommunism skulle vara väsenskillda. Båda hade, i ideologisk mening, varit otänkbara utan den tyska idealismen, och därmed utan Platon.
Den dominerande ideologin bland svenska journalister torde vara Grön/Vänsterpartism.
Skall man analysera denna tankevärd rent principiellt är det uppenbart att det här finns synnerligen obskyra grundvalar som, förutom marximen, även emannerar från exempelvis Devari.
Härmed är vi emellertid, ännu en gång, tillbaka till den tyska idealismen, enligt linjen Kant, Fichte, Schelling och Hegel.
Ur en ren principiell synpunkt kan jag därför inte anse att nazisters eller miljöpartisters principiella grundvalar skulle vara väsenskilda.