När man väl har etablerat kontakt med en katt så brukar dom vilja ha mycket ögonkontakt. När min hona fick ungar instisterade hon på att ha sin bolåda direkt bredvid TV:n så att hon kunde ligga där och samtidigt ha ögonkontakt med oss.
Dagen efter att ungarna fötts hade jag influensa och låg i sängen. Då flyttade jag helt sonika bolådan till fotändan av makens sida av sängen. Där låg hon som en princessa och tittade på mig och pratade, hon ville hela tiden säga att hon var glad och stolt över sina bebisar.
Alla mina katter har gillat mycket direkt ögonkontkakt, accompanjerat med "snack", men som sagt det är när dom redan är mina i själ och hjärta. Jag tror också att prat med katten hör i hop med ögonkontakt eftersom man tittar dom i ögonen när man pratar och dom vänder upp huvudet. Att prata med sin katt är långt ifrån knäppt, det stärker banden och dom lär sig att man kan kommunicera med hjälp av stämbanden. Ganska snart lär dom sig att husse och matte förstår vad dom menar och då börjar dom utveckla "ordförrådet". Ett ljud för "nu ska jag gå i lådan", ett annat för "jag vill ha mat", ett tredje för jag vill ha annan mat, inte den skitmat som ligger i min skål

, VAR är lillmatte? o s v
Men alla katter är olika varandra så man får ta dom för det dom är och förstärk det som är bra.