F-35 ett fiasko? Läckta Rand rapporten och annat kul

De kan ju för all del bomba ute i skogen men räckvidden för PAC-3 anges till 160 km. Mot TU160, som ju inte kan manövrera särskilt väl, kan räckvidden nog vara ännu större. Kommer inte ihåg siffran men Patriot har mycket stor räckvidd mot transportplan och TU-160 är ju ungefär ett snabbt transportplan.

Har inget att säga om Gripen E/F/NG. Eftesom den inte ens är i produktion. De håller vad jag vet det schema som är tänkt.

Nu är och har POGO varit negativt inställda till F35 till missfostrets början. Ja, F35 är ett missfoster. En teoretisk dröm. Vilket inte innebär att det inte kan fungera någorlunda.

Ex. Prislappen på F22. Det står att den till slut hamnade på runt $200M/enhet. Men när GAO räknade så blev slutnotan per F22 $413M per plan. Till F22s och F35s försvar så är antalet viktigt för pris per plan.

Om F35 kommer nå den succe som operativt plan återstår att se. En sak vet vi, det kommer bli väldigt väldigt dyrt. Oavsett hur mycket du vill få det till annat.

Övrig kommentar...
Du bör sluta att tro att jag (kan inte tala för andra) gör narr av norskt försvar. Det gör jag inte. Jag har stor respekt för Norges rationalitet gällande försvarsfrågor. Betydligt mer än Sverige.

Att jag anser att F35 är ett svart monetärt hål och ett steg bakåt har inget med norskt försvar att göra. Det är amerikansk elefantiasis/bigcorp när den är som värst.

Men nu är inte F-35 långsammare än motståndarna. I.a.f. inte attackflyget. Alla de hot som kan fälla bomber eller robotar med kort räckvidd mot norska mål, kommer att flyga med underljudshastighet, till åtminstone fällpunkten och kanske även därefter, för att ha möjligheten att ta sig hem. Notera då att F-35 gör mach 1,6 med vapenlast och med lika mycket invändigt bränsle, som alla generation 4 har med fälltankar. D.v.s. i incidentrollen, där 4.e generationen tvingas bära fälltankar, är F-35 världens näst snabbaste operativa jaktflygplan (möjligen tredje snabbaste med tanke på J-20), då bara F-22 kan flyga snabbare med samma vapenlast och bränsle för lika stor räckvidd.



Problemet är då att Tu-160 skulle behöva flyga i mach 2 i 1000-2000km. D.v.s. 3 ton bränsle i minuten i 30-60 minuter, d.v.s. så pass mycket bränsle att besättningen riskerar att behöva skjuta ut sig över havet p.g.a. bränslebrist.


Varför skulle incidentberedskapen "knyta skorna", när de redan sitter i cockpit, med tankade och laddade flygplan?

max räckvidd är under bästa tänkbara förhållande. om flygplanet färdas på olika höjd förändras max räckvidd olika fart också. om vi leker med tanken att flygplanet inte färdast rakt framifrån så måste missilen räkna ut var mötespungten kommer vara för något som färdas i hög hastighet så kommer det och handla om någon mil längre bort. om flyplanet bara ändrar fart kommer en ny mötes punkt uppstå och missilen kommer och få svänga och tappar energi. tänk dig att du målar ett 1 mil långt sträck rakt ut från nosen på flygplanet om flygplanet ändrar kurs 5 grader så är det inte så mycket men tänk hur mycket spetsen på sträcket längst ut har ändrat sig. räckvidden krymper väldigt fort.

norge är 430km brett vi snackar 10min i mach 2. sedan tiden och ta sig dit. en tu160 har en räckvidd på typ 12000 km. bränsle är nog inga problem och mach 1.6 är inte lika mycket som mach 2 så jo den är långsammare. både tu160 och Tu-22 bär sin vapen last och bränsle invändigt.

Men ska det vara någon nytta med att flyga snabbt för att hinna slå till och hinna undan, så måste hög hastighet hållas, redan innan man upptäcks för första gången av fiendens sensorer, d.v.s. i bästa fall >400km ut från närmsta markradar och i sämsta fall >600km från närmsta AEW-kärra.

Så vill det sig illa, så upptäcks den där Tu-160-kärran redan över ryskt territorium och tvingas tillbringa 6000km av en flygning mot t.ex. Trondheimsområdet, ständigt följt av NATO.s radar.

Och visst har en Tu-160 en räckvidd på 12'000km. I underljudsfart. I överljudsfart, så minskas dock räckvidden ner mot 2000km eller mindre.


Nu kan dock inte Tu-160 hålla mach 2 och både Tu-160 och Tu-22M fäller sina vapen minst 300km från målet, så det är inte dessa flygplan som måste bekämpas av incidentberedskap, utan deras vapen. Och Tu-22M (som för det mesta bär delar av vapenlasten utvändigt) får svårt nog att nå Trondheim och tillbaka om den ska genomföra flygningen över havet, även om den håller underljudsfart.

200km är mycket längre än vad en f35 kan flyga i 1.6 alla fall. Hög fart är en viktig egenskap för en pilot och det är en jäkla fördel och kunna flyga fortare än motståndarna hur mycket ni andra än tror på det motsatta. I princip alla stridsflygplan byggs ochså med hög fart så jag är inte ensam och tycka att det är viktigt i prinsip alla flygvapen i världen håller med mig så.

Nu måste man kanske inte hålla just mach 1.6, men faktum är att för många plan så är bränsleförbrukningen lägre strax över ljudhastigheten vid supercruise än under vilket innebär att man för räckviddens skull vill ligga på ca mach 1,1. F-35 kommer sällan att flyga i mach 1.6 utan det är främst runt 1.1-1.2 som är aktuellt.

Självfallet så är det viktigt för stridsflygplan att flyga snabbt, men det ändrar inte det faktum att Tu-160 inte har bränsle nog att flyga i mach 2 från bortom upptäcktsavstånd, till målet och igen bortom upptäcktsavstånd, eller det faktum att en Tu-160 aldrig kommer att flyga i närheten av det mål som den ska genomföra vapeninsats mot.

Om en Tu-160 skulle genomföra en vapeninsats mot t.ex. Trondheimområdet, så lär den göra det med kryssningsrobotar och fälla dessa robotar över ryskt territorium.

Att gå med full fart och på högsta höjd, från halvvägs ut till Island, dyka ner och bromsa ner innan målet (för att hamna inom fällparametrarna för ryska bomber), släppa en massa ostyrda bomber som knappast kommer att träffa något vitalt, stiga och accelerera igen på utvägen, för att sedan få soppatorsk, skjuta ut sig och frysa ihjäl innan man kan bli upplockad någonstans norr om Nordkap är knappast ett alternativ.

De lufthot som direkt hotar Norge och som norskt stridsflyg behöver kunna bekämpa är robotar från bl.a. Tu-160, Tu-22M och ubåtar, samt t.ex. Su-24 och Su-34 som håller underljudshastighet till fällpunkten och nästan hela tiden efter det, samt deras jakteskort, bestående av Su-27 och Su-35.

Från Wiki
Data from GE Aviation F110-GE-129/F110-GE-132
General characteristics

Type: Afterburning turbofan
Length: 182.3–232.3 in (463–590 cm)
Diameter: 46.5 in (118 cm)
Dry weight: 3,920–4,400 lb (1,780–2,000 kg)

Components

Compressor: 2 spool, 3 fan and 9 HP
compressor stages
Combustors: Annular
Turbine: 2 LP and 1 HP stages

Performance

Maximum thrust:
Dry thrust: 16,610 lbf (73.9 kN)
F110-GE-129: 29,500 lbf (131 kN)
F110-GE-132: 32,000 lbf (140 kN)
Overall pressure ratio: 29.9:1 - 30.4:1
Turbine inlet temperature: 2,750 °F (1,510 °C)[7]
Thrust-to-weight ratio:
F110-GE-129: 7.29
F110-GE-132: 7.90

enl F414

Data from GE Aviation,[27] Deagal.com,[28] and MTU Aero Engines[29]
General characteristics

Type: Afterburning turbofan
Length: 154 in (391 cm)
Diameter: 35 in (89 cm)
Dry weight: 2,445 lb (1,110 kg) max weight

Components

Compressor: axial compressor with 3 fan and 7 compressor stages
Combustors: annular
Turbine: 1 low-pressure and 1 high-pressure stage

Performance

Maximum thrust:
13,000 lbf (57.8 kN) military thrust
22,000 lbf (97.9 kN) with afterburner
Overall pressure ratio: 30:1
Bypass ratio: 0.25:1
Air mass flow: 170 lb/s (77.1 kg/s)
Thrust-to-weight ratio: 9

Dvs det är bättre kraft/vikt-förhållande med F414-serien. Inte riktigt dubbel vikt.

https://en.wikipedia.org/wiki/Pratt_%26_Whitney_F135 säger
Dry weight: 3,750 lb (1,701 kg) och
28,000 lbf (128 kN) military thrust,
43,000 lbf (191 kN) with afterburner
vilket ger Thrust-to-weight ratio: 7.47:1 military thrust, 11.47:1 augmented
som jmf med den motor flyget i ämnet har och behöver pga sämre aerodynamik.

Skall man vara petig så klarar inte F-35 att supercruisea..

Su-27/-30/-35 bär inte några fälltankar och har dessutom en mycket större aktionsradie än F-35. Om vi ska tala om F-22 har Su-35 (och till och med de äldre modellerna) betydligt större aktionsradie än F-22 också....

Ett ganska viktigt exempel att bara glömma bort eftersom Su-27-familjen har varit Sovjetunionens/Rysslands viktigaste jaktplan sedan början av 90-talet och utgör stommen i Indiens flygvapen och till viss del Kinas med flera andra länders.