FAQ - Att ta del av domar och andra dokument

Är alla häktningsframställningar offentliga eller blir vissa under sekretess?

Hej!

Jag blir inte riktigt klok på det här, jag vill begära ut ett domslut som är några år gammal. Jag vet inte nummer på målet men vet att det är vid en specifik tingsrätt. Jag har den tilltalade personens fullständiga namn men inte hela personnumret. Går det att få ut domslutet ändå?

Beror på hur gammalt målet är. Efter fem år försvinner möjligheten att söka på namn och personnummer.

Ursäkta en dum fråga. Ett mål från 1994 i Göteborg där 2 st poliser åtalades för våldtäkt. I polisbilen dessutom. Är det möjligt att få tag i fupen och domen i tingsrätten och friande i hovrätten? Jag har noll kunskap om att söka efter fupar, så idiotförklara inte mig. Min fråga är om det är möjligt? Och finns det någon kreativ människa här så får du gärna göra jobbet åt mig.

Medveten om att detta inlägg blev omfattande. Tänker att även andra läsare kan ha nytta av informationen. Investerade därför lite tid på inlägget.

Hos domstolen har förundersökningsprotokollen sannolikt gallrats. Bör dock fortfarande förvaras hos Polismyndigheten. Gällande själva domen bevaras den för all framtid, inte alltid hos själva domstolen - ibland överlämnas arkiv till arkivmyndigheten. Jag är dock ganska säker på att domar som meddelats av Göteborgs tingsrätt 1994 förvaras där. Möjligen är det enklare att hitta hovrättens dom (och då även tingsrättens dom) hos hovrätten. Osäker.

Under förutsättning att begäran inte är allmänt hållen har myndigheten (innefattar även domstolar) en långtgående skyldighet att försöka identifiera efterfrågade handlingar. Skyldigheten är förvisso inte obegränsad.

Göteborgs tingsrätt är ju som bekant en tingsrätt med många mål och ärenden. Att försöka identifiera en dom för en tidsperiod som sträcker sig över ett helt år går nog utanför deras efterforskningsskyldighet (?). Det här tar sikte på när det inte är möjligt genom domstolens verksamhetsstöd, Vera, att söka fram handlingar t.ex. genom målnummer eller part.

Du har säkert listat ut detta själv. Nämner det ändå: ett tips är att använda en anonym mejladress som inte avslöjar din identitet. Din begäran blir en inkommen och därigenom allmän handling hos myndigheten.

Jag skulle hanterat det enligt följande ordning:

1.1
Mejla registrator.vast@polisen.se och begär att få ta del av dessa förundersökningsprotokoll. Och lämna så många upplysningar du känner till - underlättar deras efterforskningar.

1.2
Om den anställde hos Polismyndigheten lämnar besked om att de inte har någon möjlighet att identifiera begärda handlingar. Begär att utlämnandefrågan hänskjuts till myndigheten för prövning enligt 6. kap 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Därtill att ett skriftligt överklagbart beslut meddelas om efterfrågade handlingar inte lämnas ut.

1.3
Utifall handlingarna lämnas ut har du möjlighet att få ta del av de på plats eller i form av kopior. Det sistnämnda är avgiftsbelagt och kan bli kostsamt beroende på sidantalet. Att ta del av handlingar på plats enligt 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen är helt avgiftsfritt.

1.4
Om Polismyndigheten lämnar ut förundersökningsprotokollen kan du sannolikt genom dessa få uppgift om mål nr hos tingsrätten. Det är en gissning från min sida att det är enklare för Polismyndigheten att identifiera dessa specifika FUP:ar än det är för tings- eller hovrätt att lokalisera domen (beaktat den ovanliga händelsen).


2.1
Gällande avgörandedatumet. Om du endast vet att dom meddelats under 1994 och inte kan avgränsa det mer i tid skulle jag nog vilja påstå att så vidlyftiga efterforskningar har domstolarna inte någon skyldighet att utföra.

2.2
Det finns domböcker hos domstolen som sorteras, om jag inte är helt fel ute, efter avgörandedatum. Domböckerna är tillgängliga för allmänheten. Du kan alltså själv besöka tings- och hovrätt för att gå igenom domböckerna.


Rättsfall och JO-uttalanden:

A.
Tingsrätten har avslagit NN:s begäran med den huvudsakliga motiver-
ingen att det i och för sig skulle vara möjligt för tingsrätten att identifiera de nu begär-
da handlingarna, men att det med hänsyn till att nyhetsbyrån Siren framgent har för
avsikt att varje vecka komma in med samma begäran skulle krävas en avsevärd arbets—
insats för tingsrätten att löpande identifiera de efterfrågade handlingarna. Tingsrätten
har här särskilt pekat på att de efterfrågade handlingarna inte är sökbara i tingsrättens
målregister Vera.

...

Hovrätten konstaterar inledningsvis att NN:s begäran avser en specifik
grupp handlingar under en bestämd tidsperiod och får anses vara tillräckligt preciserad
för att tingsrätten ska kunna identifiera handlingarna genom en efterforskning som är
rimlig med hänsyn till det efterfrågade materialets disposition och omfattning (jfr rätts-
fallen NJA 1985 s. 537 och NJA 1998 s. 559). Det förhållandet att begäran kan komma
att avse en stor mängd handlingar och att det kan innebära en betydande arbetsinsats
för tingsrätten utgör inte laglig grund för att vägra ett utlämnade av handlingarna. En
sådan omständighet kan dock motivera ett avsteg från principen om ett omedelbart
utlämnande. (Göta hovrätt, mål nr O 2722-11)


B.
... Om det står klart vilken handling som avses med en begäran har en myndighet
enligt tryckfrihetsförordningen en långtgående skyldighet att ta fram handlingen
ur sitt arkiv. Riksarkivet har anfört att myndigheten är statlig arkivmyndighet
och förvarar en mycket stor mängd arkiv från många olika arkivbildare som alla
har sina olika sätt att ordna och registrera sina handlingar. Jag ifrågasätter inte
att det många gånger kan vara förenat med särskilda svårigheter för Riksarkivet
att leta upp en handling i arkiven. Att det kan vara svårt att hitta en viss
handling i arkiven är dock som utgångspunkt inte ett skäl för att avslå en
begäran enligt tryckfrihetsförordningen. (JO 6529-2017)


C.
... Det förhållandet att landstinget inte registrerat handlingarna saknar betydel-
se för denna bedömning. Landstingets beslut får uppfattas så att avsaknaden
av registrering innebär svårigheter att återfinna de efterfrågade handlingar-
na. Klagandens begäran får emellertid anses vara så klar och preciserad att
de begärda handlingarna kan identifieras och annat har inte framkommit än
att det är möjligt att återfinna dem med den beskrivning som klaganden
lämnat. Kammarrätten visar därför målet åter till landstinget för prövning av
om de begärda handlingarna kan lämnas ut utan hinder av sekretess. (Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 106-09)


D.
... NN:s begäran avser specifika grupper av ordningsböter som
Polisregion Stockholm utfärdat under en begränsad tidsperiod.
Polismyndigheten har anfört att handlingarna på grund av sekretess enligt
35 kap. 4 § OSL inte kan tas fram genom sökning i RIOB utan endast
genom en mycket resurskrävande manuell genomgång av de särskilda arkiv
över ordningsböter som förs vid varje polisområde.

Enligt kammarrätten är NN:s begäran inte allmänt hållen utan
klart definierad. Den omständigheten att sökningen innebär en betydande
arbetsinsats kan påverka det skyndsamhetskrav som gäller för
tillhandahållandet av handlingarna. Förhållandet utgör emellertid inte laglig
grund för att vägra ett utlämnande. Den sökning som Polismyndigheten har
att göra kan, enligt kammarrättens mening, inte anses innebära en sådan
omfattande efterforskning som krävs för att klarlägga om det finns några
handlingar som motsvarar NN:s begäran och som kan utgöra
skäl för att vägra utlämnande (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
RÅ 1979 Ab 6).

Mot bakgrund härav och med hänsyn till bl.a. Högsta förvaltnings-
domstolens avgöranden RÅ 1981 Ab 455 och RÅ 1989 not. 100 finner
kammarrätten att det ankommer på Polismyndigheten att ettersöka de av
NN:s begärda handlingarna samt ta ställning till om hon kan ta
del av dessa.

Polismyndigheten har således att ta ställning till om ifrågavarande
handlingar kan lämnas ut och målet ska därför återförvisas till
Polismyndigheten för ny handläggning. (Kammarrätten i Stockholm, mål nr 3647-15)


E.
... Rätten att få ett överklagbart beslut tillkommer sökanden oavsett om beslutet att
inte lämna ut handlingen grundar sig på en sekretessbestämmelse, på att den
begärda handlingen inte är allmän, inte kan identifieras eller överhuvudtaget inte
kan påträffas. Vid beslutsfattandet måste skyndsamhetskravet i tryckfrihets-
förordningen beaktas. (JO 337-2014)


F.
... Som framgått ovan gäller rätten att vara anonym även om sökanden begär ett
skriftligt beslut. En myndighet har alltså inte rätt att efterforska identiteten på
sökanden enbart för att kunna expediera beslutet (se bl.a. 2 kap. 18 $ TF och
HFD 2014 ref. 28). I de fall då det inte är lämpligt att skicka ett beslut
elektroniskt och det inte finns någon känd postadress ska mottagaren i stället
underrättas om var beslutet finns att hämtas. I det här fallet har framkommit att
Skatteverket dels efterforskat J.L:s identitet i syfte att kunna expediera beslutet,
dels avstått från att expediera beslutet i avsaknad av dessa uppgifter.
Myndigheten tycks även ha underlåtit att tydligt informera J.L. om att ett beslut
hade fattats. Som Skatteverket anfört borde beslutet så snart som möjligt ha
expedierats genom att tillhandahållas på en viss plats och J.L. borde i anslutning
till detta ha underrättats om beslutet och var det fanns att hämta. (JO 8974-2019)

Tack snälla. Vilken fantastisk människa du är. Du får dagens ros av mig. Nu har jag fått kunskap av dig, imorgon kavlar jag upp armarna och sätter igång.

Kan det vara denna du söker? Två poliser åtalas efter samlag med berusad kvinna i polisbilen, Göteborg '93. Friade i hovrätten.
https://lagen.nu/dom/rh/1994:70

JA JA. Tack snälla. Vilken underbar Start på veckan. Den här tråden har hjälpsamma kollegor.

Hur får man reda på målnummer? Gäller ett ej uppmärksammat fall.