Om LO lämnar S? Fördelar vs. nackdelar

Om LO skulle lämna (S) och helt frigöra sig från de bindningar som finns mellan dem, vad skulle då hända?

Min tanke är att LO skulle övergå till en lobbyorganisation, precis som i de flesta andra länder. De skulle på så sätt kunna opinionsbilda och lämna bidraget på 80 miljoner i partistöd till det parti som bäst står upp för deras tankar och åsikter. På så sätt skulle de även kunna påverka alliansen, som säkert skulle lyssna mer på en fackföreträdare som inte satt med i oppositionens partistyrelse.

Dessutom tror jag att majoriteten av medlemmarna i LO INTE röstar på S, utan på något av de övriga partierna. Ur demokratisynpunkt finns det alltså ytterligare en fördel.

Själv tror jag att såväl LO som (S) skulle tjäna på en sådan ordning. Det blir ju titt som tätt skandaler inom dessa båda grupperna. Frigör de sig från varandra, behöver inte både LO och (S) ta skada.

Därför tror jag att vi inom de närmsta tio-femton åren, kommer få se en brytning mellan LO och ett alltmer försvagat (S).

Vad säger ni? Är detta en helt omöjlig framtid? Vore det önskvärt sätt ur (S)-synvinkel? Från LO:s?

Det skulle nog aldrig inträffa att LO lämnade SAP, men det vore inte helt fel om jag slapp lämna en jäkla massa pengar till SAP via LO´s partistöd bara för att jag är med i facket. Jag gillar inte sossarna och avskyr tanken på att stöda dem ekonomiskt!

Möjlig framtid är det, kanske 10-15 år.

Nu när S tagit det historiska beslutet att man inte tänker bilda regering på egen hand så kommer ändå LO's politiska makt genom socialdemokraterna att marginaliseras på sikt. Det var inte direkt förvånande att det var ur de fackliga djupen som missnöjet strömmade fram när Mona presenterade Mp som ensam framtida partner, Mp anses inte alltid stå på fackets sida.

Fördelar för LO att bryta med (S):
Kunna locka fler medlemmar (eller, snarare, minska förlusten)

Nackdelar:
Sämre inflytande över politiken när S styr

För bara ett par år sedan lämnade danska facket socialdemokraterna helt.
Lönerna i DK är det dubbla mot för här.

Det bästa för LO´s medlemmar är naturligtvis att LO helt lämnar den ideologiska plattform som utgör grunden för denna "arbetarrörelse", den enda vettiga vägen att gå är naturligtvis att liera sig med krafter som vill avreglera arbetsmarknaden samt skrota dom enorma transfereringssystemen, en avreglering är det som bäst gagnar dom som LO säger sig värna om, arbetare och arbetslösa.

Det är först när arbetsmarknaden fungerar som en fri marknad som arbetarnas (och dom arbetslösas) intressen tas tillvara på bästa sätt, det är också den enda vägen att gå om arbetslösheten ska utraderas, något som rimligtvis bör ligga i en arbetarorganisations intresse.

Om LO går sin egen väg och bara jobbar för medlemmarnas bästa skulle uppslutningen från en enskilde medlemmen bli mycket större. Det skulle bli en med solid maktfaktor.

S skulle förlora mycket och de skulle inte kunna uppträda så diktatoriskt som de nu gör trotts att landet har demokrati.

S är väl LO:s politiska gren så det skulle vara ganska märkligt och är inget jag tror kommer hända.

Undrar vem som var hönan och vem som är ägget, SAP eller LO. Hur som helst tycker jag det är märkligt att man likt terrororganisationer håller sig med olika grenar.

Om LO vore en ren facklig intresseorganisation skulle de kunna hävda att medlemskåren står bakom dom. Så är det inte i dag då en minoritet av LO medlemmarna röstar på S. Dom är helt enkelt tvångsansluta och då är det den sista sovjetstaten vi talar om.

Om man förbjuder facken att ansvara för A-kassan skulle LO gå mot sin död. Så vida de inte blir en intresseorganisation för medlemmarnas löner och vilkor.

Faktum är att det är LO som bildat socialdemokraterna,som senare splittrades och då kom det som efter ytterligare splittar idag är vänsterpartiet..

Jag vet att LO och SAP sneglar mycket på utlandet i den här frågan, framförallt de andra nordiska länderna. I Danmark har facket och partiet skilts åt och det går väldigt dåligt för danska socialdemokraterna som inte varit i regeringsställning på tolv år. Jag tror inte att svenska LO och SAP ser det som ett uppmuntrande exempel.

Samtidigt har det gått väldigt bra för de danska löntagarna, till stor del tack vare moderniserad arbetsrätt m m som de svenska facken vägrar gå med på. Man kan alltså på goda grunder fråga sig vad de svenska facket prioriterar: medlemmarna eller partiet?

(Det är bara LO som samarbetar öppet med SAP, men både TCO och SACO leds av f d socialdemokratiska statssekreterare.)

Det är uppenbart att LO idag prioriterar partiet framför medlemmarna, som du så riktigt påpekar. Men själv tror jag att detta kan komma att förändras. Alternativet är att LOs medlemsantal stadigt minskar. Själv skulle jag aldrig vara medlem i en organisation som stöder SAP med pengar, vars ledare sitter i partistyrelsen o.s.v.

Om vi nu går in i en period där SAP stadigt minskar sitt folkliga stöd (genom satsning på HBT, statligt kulturstöd och fifflande företrädare), kan vi nog snart se en förändring av denna koloss arbetsmetoder. Visst kommer det ta tid (som med allt här i Sverige), men det tycks mig som om LO har allt att vinna på att frigöra sig från den sjunkande skuta som SAP framstår som idag.

Om SAP misslyckas under valet 2010 och sedan 2014, kommer frågan hamna i ett nytt ljus. Kanske framstår det inte som lika positivt, när LO-eliten inte längre hamnar i samma maktposition som de brukar hamna i.

Dessutom ser ju folket hur lönekuvertet minskar i förhållande till övriga EU. Men folket har en bra bit att gå, innan de inser det fördärvliga i att facket sitter i knät på (den forna) makten.

LO kommer att lämna när de inser att S inte når makten längre.