Den allmänna skoluppgiftstråden (i KM&G ) [sammanfogade trådar]

kolets kretslopp går ju ut på att biologiska material/restprodukter som (i detta fallet) består av kol går runt i ekosystemet, så om hennes aska fylld av kol blåst med vinden så kommer den ju antagligen inte finnas kvar, dock kommer dess beståndsdelar att ha brutits ner och vi kan därför kanske käka vissa kol atomer som har existerat i henne.

Ett samhälle kan ingå i ett kretslopp genom att utför en eller flera av kretsloppets uppgifter, likt (förhoppningsvis) alla vet är ett kretslopp likt en oändlig "loop" som följer denna enkla systematik:

Produktion
l
l
V
Konsumtion
l
l
V
Nedbrytning
l
l
V
Börjar om på Produktion

I dagens samhälle är vi tex bra på produktion och konsumtion, detta går jätte bra och kommer antagligen göra det i många århundraden, men för att vara hållbart långsiktigt så kommer vi inte längre kunna producera om vi inte har materiel för det, vi behöver alltså också nedbrytning. Ett viktigt steg är därför, avfalls hantering, lägg märke till att jag inte säger återvinning då vi i många fall kan låta naturen göra en stor del av det jobbet, vi måste bara skapa dessa förutsättningar.

Exempel på förändringar som behövs är alltså att vi studerar under vilka förutsättningar "skräp" kan brytas ned och återanvändas av oss eller av djur och sedan se till att dessa förutsättningar uppnås och att nedbrytningen fullföljs.

Ett exempel är våra toaletter. Urin och avföring innehåller växtnäringsämnen (kväve och fosfor) som skulle kunna användas för att gödsla våra åkrar. I stället spolas avloppet ut i sjöar och vattendrag och havet, i bästa fall efter att det har renats så långt det är möjligt. Mycket av näringsämnena som avskiljs i reningsverken hamnar i ett slam som är direkt olämpligt att sprida på åkrar eftersom det innehåller en massa gifter.

Kvävet och fosforn som är livsnödvändiga vid växtodlig hämtas, när det gäller det konventionella jordbruket, oftast från luften (kväve) och från berggrunden (fosfor). Flödet av fosfor går i detta fall från berggrunden* till växter till människan till avloppet och till oanvändbart slam och/eller havet.

Att ta vara på växtnäringsämnena i människors urin/avföring är ett exempel på kretslopp.

*Fosforn i berggrunden är en ändlig resurs som förr eller senare kommer att bli en bristvara.
(jämför oljan, precis som Peak Oil så talar man om Peak Phosphorus.)

Frågan är fel ställd. Ren aska ska inte innehålla kol*. Det kol som fanns i Jean d'Arc omvandlades vid förbränningen till koldioxid som tas upp av växter som dör och bryts ner eller äts upp, så att koldioxid frigörs igen. Kolet kan efter ett antal vändor mycket väl hamna i en morot i Sverige.

*Askan innehåller däremot fosfor och andra mineralämnen som också ingår i morötter och andra växter. Dessa ämnen rör sig dock inte lika lätt från Frankrike till Sverige.

Precis, kolet avgår som koldioxid. Koldioxid är en gas som i sin tur tas upp av nästan alla växter via fotosyntesen. Man kan alltså räkna på hur många kol-atomer tjejen innehåll. hur många det skulle motsvara per ytenhet, ex kvadratkilometer, över hela jorden. Sedan kan man beräkna hur många morötter som finns på samma ytenhet i et normalt odlingsfält.
Man får förståss göra ite antaganten om kolets spridning i atmosfären. Men ut kommer sannolikheten att en morot ska innehålla en kolatom från fransyskan i fråga.

Vad gäller kolets avgång till koldioxid vid förbränning så finns det en möjlighet att syrefria förhållanden uppstår och att en liten del av kolet pyrolyseras. Det övergår då till en form som är mycket motståndskraftig mot nedbrytning och skulle därför kunna ligga kvar i marken. Men det spear ingen roll eftersom kol inte är ett växtnäringsämne som tillhandahållas från marken. Kol tar ju växterna upp från atmosfären...

Kan någon tipsa om en seriös sida som jag kan använda som källa som tar upp naturliga klimatförändringar...

Jag sitter här med kunskap men kan inte hitta en vettig källa som beskriver vad naturliga klimatförändringar är för något.

Behöver hjälp med några frågor på min sommarkurs.

1) I vilken storleksordning har den globala temperaturen varierat under de gångna 10 000 åren?
2) Hur stor är den genomsnittliga instrålningen jord/atmosfärssystemet? (i W/m²)
3) Är det någon skillnad i uppvärmning om man jämför natt och dag under de senaste 100-åren?
4) Hur stort beräknas energitillskottet vara av de antropogent frigjorda växthusgaserna? (i W/m²)

Hittar ingen bra konkret fakta. Det är mycket diagram och siffor där ute men alla stämmer inte överens och det är allmänt svårt att veta vad man kan lite på och inte. I en del fall verkar det inte finnas något svar överhuvudtaget. Någon som kan några bra länkar eller har svaren klara?

Frågan: En pappersmassaindustri släpper ut vatten till miljön. Följande vattenparametrar uppmättes, med ett dagligt medelvärde på: COD: 12 ton, BOD: 2 ton, och SÄ: 1.3 ton.

Vid en googling på SÄ fick man upp "växtindex" på en wikipediasida som var mycket informationsfattig. Kan detta stämma ?

Suspenderande ämnen:

Suspenderande ämnen består av små partiklar av lera och organiskt material. Den direkta miljöeffekten är grumling av vattnet.

Tackar!

Hej jag undrar hur fiskar jagar flygande föda (till ett skolarbete)?
hur gör fiskarna för att veta att en fluga är över ytan?

En del använder synen, ställer sig rakt under bytet och tittar uppåt för att brytningen ska påverka siktet så lite som möjligt. Detta funkar bara om flugan sitter på ett blad. sen spottar dom på flugan så den trillar ned.

toxotes jaculator är en av dom.