Stora tråden om att sitta ting

När jag satt ting delades det ut ett ex av varje bok till varje ny notarie. De är mer eller mindre Handböckerna med stort H för notarier på de flesta tingsrätter i Sverige såvitt jag vet. Lokala rutiner och lathundar har förstås företräde när man handlägger, men böckerna var verkligen oumbärliga som notarie.

Nya löner from 1 april. En ökning som i alla fall slår inflationsmålet …

År 1: 31 100 (29 600)
År 2: 33 200 (32 000)

Ny antagningsomgång ligger ute på
akavias sida.

Kan tyvärr inte kopiera och klistra in, utformningen på listan är annorlunda än tidigare. 🙃

Nya löner fr.o.m. 1 april 2024.

1 § Riktmärke för ingångslönesättning av ordinarie domare och hyresråd
2023 resp. 2022 års siffra inom parentes. Ökningen för året motsvarar 4,70 %.

Riktmärket från och med den 1 april 2024 är 69 000 kr (65 900 resp. 64 600 kr)

2 § Tarifflöner m.m. för vissa anställda
2023 resp. 2022 års siffra inom parentes. Ökningen på totalen i år motsvarar 4,32 %.

Notarier
Lönenivå 1
31 100 kr (29 600 kr resp. 29 100 kr)
Lönenivå 2
33 200 kr (32 000 kr resp. 31 400 kr)

Fiskaler i hovrätt, kammarrätt, tingsrätt och förvaltningsrätt
Lönenivå 1: 39 600 kr (37 700 kr resp. 36 700 kr)

Lönenivå 2: 42 000 kr (40 300 kr resp. 39 500 kr)

Lönenivå 3: 43 200 kr (41 500 kr resp. 40 700 kr)

Fiskaler som tjänstgör som adjungerad ledamot i hovrätt och kammarrätt: 46 400 kr (44 600 kr resp. 43 800 kr)

Hovrätts- och kammarrättsassessorer: 49 600 kr (47 600 kr resp. 46 400 kr)

Fortfarande patetiskt låga fiskalslöner jämfört med vad dessa personer hade fått på byrå.

Till Värmlands tingsrätt hade man blivit antagen med 30 hp B, 230 hp BA, 10 hp AB.

Antingen har betygssnittet på JP minskat eller så är tingstjänstgöring inte lika populärt längre. Jag gissar på det sistnämnda. Min teori är att många av studenterna med bäst betyg sugs upp av byråerna som erbjuder högre lön och bättre löneutveckling. Kvar blir då de som har siktet inställt på att bli domare/åklagare/kronofogde eller behöver notariemeritera sig för att kunna få ett annat kvalificerat arbete.

Det har nog blivit lite mindre populärt. En annan sak är att man inte längre får meritpoäng för extra studier, vilket hade en ganska kraftig effekt på snittet, med tanke på att var och varannan hade läst andra kurser (eller en extra specialkurs eller två).

Jag tror, som du säger, det i mångt och mycket har med att byråerna numera anställer betydligt större mängd nyexaminerade. Förut var konkurrensen betydligt högre (som jag har förstått det, kan såklart bara gå på hörsagor), varför många ambitiösa jur.stud valde att tingsmeritera sig själva, och på så sätt ha bättre chans på jobb på byrå efteråt.

Ting behövs inte ens för jobb på byråernas tvist grupp längre och byråerna erbjuder i princip samma lön till nyexade som tingsmeriterande, det är helt enkelt en slöseri på tid för många att meritera sig.

Det är väl fortfarande inte allt för ovanligt att personer som börjar jobba på byrå efter examen sedan tar tjänstledigt för att sitta ting? Men absolut, är man främst ute efter pengar är det väl inte superattraktivt

Kan någon förklara vad som menas med att det digitala examensbeviset i ansökan ska bifogas "som en "obruten PDF", så att valideringen av intyget följer med"?

Du ska ha med sidan/sidorna där valideringsinformationen finns med ifall Domstolsverket vill validera examensintygets riktighet. Skicka bara med hela pdf:en (alla sidor) så är det inga problem. Finns folk som får för sig att bara skicka med förstasidan eller dela upp i flera pdf:er.

Tack för svar! Problemet är att när jag skickade mina handlingar, däribland examensbeviset i sin helhet, till notariekansliet för att fråga om det var tillräckligt blev svaret att mitt examensbevis inte har en valideringsfil och att ansökan därför inte är komplett ...

Ska man kanske vidimera på det klassiska sättet i stället för att vara på den säkra sidan?