Stora tråden om att sitta ting

Tar examen snart och funderar på att söka ting i Stockholmsområdet. Om jag räknat rätt har jag 346 i meritvärde, så jag har turen att kunna välja fritt.

Har någon aktuell info om de olika tingsrätterna? Arbetsbörda och arbetssituation, fördelning tvistemål/brottmål, den allmänna stämningen bland notarierna och lättheten/svårigheten att få bra vitsord är t.ex. sådant jag undrar över.

Sthlms TR får ju t.ex. en massa intressanta tvistemål men jag är ändå lite tveksam till att sitta där efter att ha hört rykten om att den bara befolkas av massa von oben-strebrar - i och för sig av folk som inte suttit där själva.

Är det bara att chansa på att man hamnar rätt?

Hej! Jag har ställt frågan på annat ställe, men borde lämpa sig bättre här.

Om man efter notarietjänstgöring önskar bli åklagare, försvåras denna önskan av att vederbörande utgjort son tjänstgöring på förvaltningsrätt?

Ok, känns ju logiskt.

Jag har räknat rätt i övrigt va?

Tack för svar förresten!

Med den erfarenhet jag har skulle jag säga som jurister brukar säga; det beror på, men det lutar åt ja.

Som du genom din fråga visat att du förstått är den säkraste och vanligaste vägen notariemeritering i tingsrätt och det är förstås också den bakgrund som sedan blir mest relevant i arbetet på åklagarkammare.

Det som också talar för det är att de flesta åklagare är föga bekanta med allmän förvaltningsdomstol och likt uvarna på allmänna sidan rätt oinsatta i arbetet på förvaltningsrätt. Om den som sitter på förvaltningsrätt gör det p g a att betygen inte räckte till en bättre tingsrätt är det naturligtvis en omständighet som i sig talar emot att personen inte kommer att antas i den hårda konkurrensen.

Om notarien på förvaltningsrätten får mycket högt betyg (lättare att prestera där än på tingsrätt), kan motivera sitt val att domstol och kanske dessutom gjort lite annat juridiskt kvalificerat och meriterande arbete före eller efter, t ex på byrå, och därigenom kommit i kontakt med den sidan av rättsväsendet så är personen definitivt med och fightas. Jag har noterat att varierad bakgrund också blivit vanligare och det har från departements- och domstolshåll antytts att den vägen borde underlättas, precis som vägen för fiskalstillsättning från förvaltningsrätt till hovrätt.

Som du märker av mitt svar är det oftast en rätt brant uppförsbacke för den som väljer förvaltningsrätt, så är du säker på att du vill bli åklagare så småningom så bör du välja tingsrätt om du känner dig säker på att få bra betyg.

Domstolschefen heter lagman och är är ordinarie domare. Under sig kan hen ha en chefsrådman för varje enhet. På varje enhet, eller i något fall fortfarande rotlar, arbetar rådmän (ordinare domare), assessorer (ej ordinarie domare som dock har samma arbetsuppgifter/befogenheter som dem), fiskaler (domare under utbildning med viss begränsning i befogenheterna), notarier (egentligen också unga domare under utbildning med större begränsningar i befogenheterna) och ibland beredningsjurister. Därtill kommer dosek (sekreterare), administrativ personal och expeditionsvakt eller dylikt.

Notarier och beredningsjurister gör ofta ungefär detsamma saker eftersom många beredningsjurister har behörigheter från de varit notarier. Arbetsuppgifterna är det mesta som hör till målhanteringen; handläggning, föra protokoll, besluta och döma i enklare mål, delta i remissvar och svara på partnernas eller allmänenhetens frågor.

Tack RosaRosaRosaRosa för att du förklarar allt bra... dom som vill sitta ting kanske vill veta hur man får vidare mot domare och då passar din beskrivning bra hoppas det inte är OT.... skulle vilja veta mer om dom befogenheter som dom olika rollerna på en domstol innebär. Kan du svara på det också?

Kul att du uppskattar informationen.

Den som är notarie får behörigheterna efter viss bestämd tid, den första efter sex månader (egentligen är det efter tillräcklig kunskap och lämplighet) och fullgjort utbildningsmoment. Vilka behörigheterna är skiljer sig åt efter domstolsslag, men anges i förordningarna nedan:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19960381.htm (16-18 §§)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19960382.htm (19-21 §§)

De första behörigheterna är bl a ansvar för enklare åtgärder i handläggningen av målen. Efter 1,5 år (1 år med maximal avräkning) får notarien handlägga och döma i enklare mål, d v s är då ung domare, även om den benämningen inte uppskattas av fiskaler och assessorer.

Den som efter fullgjord notarietjänstgöring får anställning som fiskal arbetar i praktiken som beredningsjurist eller föredragande jurist i överrätten under första året, d v s dömer inte.

Som tingsrätts- respektive förvaltningsrättsfiskal har man sedan under två år i stort sett samma arbetsuppgifter som ordinarie domare. Arbetsbelastningen är mindre, vissa uppgifter är undantagna och man har handledare.

När man sedan återvänder till underrätt för adjunktion tituleras man t f assessor, och den tiden är tänkt att vara ett år. Då dömer man tillsammans med ordinarie domare (hov- respektive kammarrättsråd). Därefter brukar det krävas några år med kvalificerad tjänst som meritering innan det blir dags att söka rådmanstjänst, förutsatt att den nu är domarbanan man vill gå.

Domstolsvärlden är för övrigt i stort behov av modernisering och personer som genom sin sociala bakgrund och sina idéer vågar utmana normen, som representeras av en vit medelålders, självbestämmande och konservativ man. Nu är jag lite off topic, men det kan vara bra att veta för den som söker sig dit och tror att det är en modern arbetsplats.

Vid många tingsrätter får notarier handlägga och döma i enklare mål redan efter sex månader.

Det borde inte vara så svårt att räkna? 346 är väl absolut max (dvs. alla AB i det du räknar med + max meritpoäng) om jag inte minns helt fel. Om du inte har helt maxat men ändå kommer fram till att du har 346 i meritvärde så har du räknat fel (kav vara att du förväxlat hp med kp).

Tack, men det där visste jag så klart. Jag har raka AB och därutöver 180 hp i litet olika ämnen. Utan att outa mig är det som gör det osäkert om jag får 36 p i sidomeriter huruvida jag får räkna med alla 180 hp eller inte och om vissa kurser räknas till grupp 1 eller grupp 2.

Men jag passar på att bumpa min fråga ovan: sitter någon här inne med info om de olika Stockholmstingsrätterna? Har det ö h t någon betydelse var man sitter?

Jag skulle välja Stockholms tingsrätt alla dagar i veckan. Stor (störst?) andel tvistemål, högst status, många notarier (=stort kontaktnät) osv. Om du av någon anledning inte vill sitta där skulle jag i andra hand rekommendera nacka, och därefter södertörn/attunda.

Vill man inrikta sig på brottmål borde ju Södertörn vara klart bäst?