Jag skall lära mig teckna!

Japp, som titeln lyder - jag skall lära mig teckna. Det största problemet med det företaget är att min vänstra hjärnhalva dominerar, vilket innebär att jag hellre söker en metodisk lösning än en kreativ.

Det jag tänkte fråga om i den här tråden är om mitt tillvägagångssätt kan komma att fungera. Ett av de största problemen med att teckna är att den oinvigde gärna tänker i symboler och invanda mönster, snarare än att koncentrera sig på att teckna det denne ser. Vi "vet" hur ögon, näsa och mun ser ut, och tecknar dessa utifrån de mallar och symboler vi har lagrade i minnet. Speciellt personer som jag, som är "vänsterstyrd", tenderar att rationalisera tecknandet - något som ofta leder till ett bristande resultat.

Min plan är därför att ägna mig åt något jag kallar snabbteckning. Jag har en teori som går ut på att man kan öva upp sin kreativa förmåga genom att teckna så fort att den vänstra hjärnhalvan inte hinner med i svängarna, och på så sätt skapa en direktlänk mellan den högra hjärnhalvan och det man tecknar. Så, i stället för att göra som jag brukar (börja peta i ett hörn av teckningen och gå direkt på detaljarbetet), kommer jag att teckna hundratals snabba skisser.

Tio sekunder per skiss kan jag börja med, och sedan successivt öka tiden och lägga på fler detaljer. Målsättningen är dock att hela tiden ha en sådan tight tidsram att jag aldrig skall få tid att aktivt tänka på de detaljer jag tecknar. Det skall gå automatiskt, och på så sätt hoppas jag att lära mig teckna det jag ser, snarare än det min vänstra hjärnhalva talar om för mig att jag ser.

Tror ni att detta kan fungera, eller är jag helt ute och cyklar?

Jag tror inte att ett vänsterhjärntänkande i sig gör tecknandet sämre. Tvärtom nästan.

A och O är ju nästan att man ska vara intresserad och tycka det är roligt att teckna, inte precis varje gång kanske, men generellt. Teckna mycket.

det är väl bara att börja rita, när du väl börjar engagera dig själv så börjar du tänka på hur alla former står till och du får med det i ditt ritande sedan har du det fastställt.

Anledningen till att jag tror att en analytisk metod kan vara hämmande, är att man när man analyserar oftast försöker beskriva verkligheten med hjälp av modeller. Om jag ritar en streckgubbe kommer du att kunna identifiera min bild som föreställande en människa, trots att ingen människa ser ut så. Detta är visserligen en fördel när man skissar, då skissen trots sin enkelhet kan beskriva något mer komplext på ett snabbt och smidigt sätt. Om jag däremot har för avsikt att teckna ett fotorealistiskt porträtt, är samma förenklade modeller bara i vägen - steckgubbeprincipen fungerar inte då.

Däremot håller jag med om att det är en styrka att vara medveten om att symboltänkandet fungerar. Många uppfattar t.ex. mangaflickor som mycket söta, eftersom konstnärerna vet att vi generellt uppfattar stora blanka ögon som något gulligt och hjälplöst, och utnyttjar den vetskapen i sitt skapande.

Just detta att teckna mycket tror jag är nyckeln, och då ser jag det som en fördel att teckna hundra skisser snabbt, framför att under samma tid sitta och peta på en och samma bild.

Här är exempel på hur mina bilder brukar se ut:

http://img9.imageshack.us/img9/8632/josefine.jpg
http://img403.imageshack.us/img403/4560/permolin.jpg
http://img403.imageshack.us/img403/9172/norge.jpg
http://img25.imageshack.us/img25/8748/aoche.jpg

Det är kanske inget större fel på bilderna, men metoden jag använt är ytterst mekanisk. Via rutnät har jag översatt ett digitalt foto till oljemålning eller teckning. Det är ett rätt tråkigt tillvägagångssätt, och det leder onekligen till problem när jag skall ta mig an uppgifter där jag inte har någon förlaga. Därför vill jag öva upp en slags grundförmåga - en tecknarinstinkt som jag garanterat inte har i nuläget.

Det låter kanske rörigt - ursäkta i sådana fall

Nu har jag inget att tillföra tråden mer än: Fett snyggt

Låter som du kikat i boken "Teckna med högra hjärnhalvan" av Betty Edwards. Om inte så kan du läsa den. Finns lite intressanta övningar där. Annars är det bara teckna och skissa mycket, dagligen, verkligen studera hur det ser ut. Vart linjer går in och möts och böjs och allt möjligt.

EDIT: Tycker att du verkar riktigt säker med färger och målandet i stort. =)

Jag är lite förvirrad, dels därför att jag inte vet hur de olika hjärnhalvorna fungerar och dels för att jag tycker du motsäger dig själv, men jag kan också ha fel, för jag vet inte hur halvorna förhåller sig till varandra. Men jag förstår exakt vad du är ute efter. Själv satt jag länge länge fast i detalj träsket, det som du säger, börjar uppe i något hörn, ägnar en timme åt att rita ett huvud, inser hur fel allting blir, börjar om.

Metoden du talar om är effektiv, därför att du hinner inte lita på det du redan vet om objektet, utan bara på informationen du tar in under tidspressen. Du kommer med tiden att öva upp både skicklighet på att fånga helheten snarare än detaljerna först, och du kommer märka att du både tänker och ser på saker anorlunda - specielt intuitiv förmåga.
Det är en vane-sak och övnings sak. Allt du tecknar lagras, och efter att du tecknat något många många gånger kommer du undermedvetet att se strecket som en del av handen istället för endast ett streck.

Jag markerade en del i fetstil, där jag tycker att du motsäger dig själv - Att aktivt tänka på detaljer medans du tecknar är nödvändigt för att kunna färdigställa bilden. Det svåra är att inte förledas av detaljbilden medans du ritar, att fastna i skapandet av en hand innan du fångat hela kroppen, hållning, proportioner, vikten, volymen etc. Du säger att den vänstra hjärnhalvan sätter käppar i hjulet för dig därför att den säger åt dig vad du ser.. om jag har förstått saken rätt, menar du att när du t.ex skissar, så kan inte du visualisera hela bilden, eller få strecket att bli till det du vill att det ska bli, innan du faktiskt har ritat det hela? förlåt om det blev förvirrande, hoppas du förstår vad jag menar.
Men det kommer att försvinna när du börjar öva dig på att skissa snabbt. Att du fångar objektet så som du ser det, istället för så som du tänker det.


Det svåra är inte att teckna, utan att se. Att se helheten, kanter, volym, förhållanden, ljus och skugga. Du kan ju göra ett litet experiment, observera t.ex en stol i en minut, hur ser den ut, vart är skuggan, hur mycket utrymme tar den, hur förhåller den sig till omgivningen. Försök sedan komma ihåg den i minnet. Vad ser du? förmodligen något halvsuddigt. Hjärnan kompletterar vår perception med tidigare erfarenheter. Du minns inte hur stolen ser ut, men eftersom att du har sett tusen stolar förut, så bygger hjärnan upp en spökbild av hur en stol "ser ut".
Jag förmodar att du vill börja tänka utanför det här mönstret, och faktiskt se stolen som den upplevs.

Jag vet inte om jag gjorde något mer klart för dig, men du kommer märka att snabbteckning fungerar.

Den här hemsidan har en inbyggd funktion för snabbteckning - http://www.posemaniacs.com/?pagename=thirtysecond

Den byter pose efter vald tid, och är väldigt effektiv när det gäller att tänka utanför mönstret. Du kommer märka att du inte hinner rita hand, handled och arm - och måste därför fånga helheten. Det är svårt och lärorikt.

snyggt fett

Asch, vet hur jävligt detta kan vara. Har dock märkt att det tycks "släppa" efter ett tags tecknande, så för mig är det oftast bäst att sitta upp till en timma och bara nöta nöta nöta.

Ge inte upp

Det är ju en rätt vanlig metod när man skissar. Man drar väldigt många linjer (även överflödiga linjer) i snabbt tempo och bygger successivt upp en bild på pappret.

Grejen är den att om man tecknar så så kan slutresultatet bli lite "kladdigt" så det kommer ju att kräva efterarbete.

Men du kan lära dig att teckna lugnt och metodiskt också. Jag började med att rita av disneyfigurer och liknande. Målet var att få det så likt originalet som möjligt. Efter det så experimenterade man lite själv.

Jag kan ju dock säga att jag är inte så bra på att rita av något motiv jag sitter och tittar på, men om jag ska rita något "realistiskt" så brukar jag se till att få tag på ett fotografi, och därefter behandla fotot i datorn så att den blir i gråskala istället för färg. Det underlättar rejält för hjärnan då du har något 2-dimensionellt att rita av, och dessutom något som är i ungefär samma färg som blyertspennan kan åstadkomma.

Bra sätt att öva...