"Kristofobi", finns det?

En person som ställer sig kritisk eller direkt negativ till kristendomen. Kanske tillochmed tycker att den är något väldigt dåligt som bör försvinna. Vad kallar man en sådan? Är konstruktionen "kristofob" (i analogi med islamofob) tillämplig?

Kristofob skulle väl snarare vara någon som är sjukligt rädd för kristna/kristendomen? Kan inte komma på något annat dock.

Det har skrivits artiklar i ämnet:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_215451.svd

Finns ju två fåror av kristendomshat.

Dels har vi hatet som kommer från vänster. De ser kristendomen som den vite mannens förtryckarreligion. Hela religionen i sig bär spår på kolonialism. Enligt vänstern är kristendomen ett större hot mot världsfreden än Islam. Polska katoliker och amerikanska evangelikaler bara väntar på tillfället att börja spränga sig själva i luften i tunnelbanan. Vänstern omhuldar dock kristendomen när kristna företrädare tar bort allt religiöst och ägnar fokus åt sociala frågor.

Sedan har vi den nyliberala kritiken. Nyliberalarnas menar ju att allt utgår från individen. Att i huvudtaget prata om absoluta sanningar och moral leder till fördärvet. Detta säger man trots att kristendomens respekt för människovärdet på många sätt har legat till grunden för att liberalism har kunnat genomföras i västvärlden.


Vi borde kanske någon gång ge kristendomen lite beröm för att den i de allra flesta fall har varit en religion som har legat grund för framgångsrika och demokratiska samhällen. Kapitalismen växte i mångt och mycket fram i en protestantisk kristen miljö. Kapitalism tillsammans med moral är betydligt bättre än normlöshetens kapitalism.

Ordet fobi används väldigt ofta. Nästan så fort ens åsikt går emot den stora massan, eller vad som anses PK. Dess egentliga mening tycks ha ändrats från "fruktan/skräck" (kliniskt menat, en typ av ångestsyndrom) på något konstigt vis. Jag vågar nog säga att de man kallar för homofober eller islamofober faktiskt inte har en sjuklig rädsla för homosexuella eller muslimer, utan att man helt enkelt bara motsätter sig deras åsikter, och värderingar. Ens åsikter kanske inte går samman, men någon fobi är det inte! Kort och gott, är ordet fobi gravt missbrukat i dagens Sverige.

Edit: Ett mer korrekt uttryck kanske skulle vara "kristendomsmotståndare"?

Visst kan man prata om en fobi mot kristendomen och kristna precis som man kan tala om en fobi mot vad som än existerar. Det jag dock tror att TS syftar på är att ateister beter sig väldigt intolerant mot troende trots att situationen generellt sätt inte är densamma omvänt. Lite vänstervridna människor brukar ständigt prisa islam som en religion bättre än kristendomen, inte för att den utövar förtryck och snärjt sig fast i ociviliserade medeltidsvärderingar, utan för att den på någon vänster är representativ för Palestinas kamp mot "kapitalism och ond bråd död" - trots att både oljeschejker och politiker i Arabvärlden implementerar samma saker.

Genom röd medias sätt att blanda bort korten blir det politiskt korrekt att vara ateist, men visa sig såpass tolerant att man faktiskt låter en översatt version av koranen(!) ligga på nattduksbordet - att öppet försöka hitta fel på och kritisera kristendomen, men se mellan fingrarna på oförrätterna som muslimer begår. Således är det helt rätt att utgå från att smått fobiska tendenser mot kristendomen kvarstår, iallafall vad gäller det offentliga rummet.

Fobi är rädsla. Jag har inget emot troende i sig, så länge de tror på gud och inte på någon av de påhittade religionerna som finns i alldeles för stor grad i samhället.

Det finns få saker jag hatar mer än när människor använder religion som politiska-argument.

PI -> Religion

/Mod

Nej.. icke tillämplig..

Det kallas rätt och slätt okunskap..

Men skämt åsido..

Kritik, även direkt negativa hållningar, tillhör det demokratiska "rummet" och är nödvändiga för all form av öppen debatt..

Jag vänder mig starkt mot dagens populära trend att ständigt fiffla fram "kränkt-kortet"..

Det kanske är dags att återuppta diskussionen om kristofobi? Det förekommer ju inte sällan att folk ger gliringar åt kristenheten på lite oklara grunder - det handlar inte om att belackarna nödvändigtvis är uttalade ateister eller tillhör någon annan religion, man föraktar bara kristendomen för att den anses vara omodern i största allmänhet, för att den antas vara vetenskapsfientlig, eller, som i det exempel jag tar upp, förutsätts vara misogyn. Många tycks till och med ha fått för sig att tv-serien The Handmaid's Tale och den fantasyroman den är baserad på är en historisk skildring, eller att den skildrar kristendomens idealsamhälle.

I Svenska Dagbladet hittade jag en artikel av Andreas Hörmark som tar upp frågan om de i hans tycke orättvisa anklagelser om misogyni som riktas mot hårdrocken. Gott så, men Hörmark kan tydligen inte försvara hårdrocken utan att samtidigt ge kyrkan en släng:


https://www.svd.se/a/Llm7M1/metalica...aste-som-finns (bakom betalvägg)

Det är klart det är svårt att hantera dessa saker. Islam känns lättare. Man behöver inte engagera sig så mycket. Får kanske vara kvar i sin bubbla. Man har missuppfattat Jesus.
För många är ju även kristendomen en ganska ytlig relation.

För mig var det ganska omvälvande vilket kändes till en början förödande och jobbigt såklart. Nu har jag lärt mig att leva med "det" och allt är till det bättre än innan!!
Jag är lugn. Det är underbart.

På heder och samvete,

Halva ande världen bortom graven är starkt Kristofobi..
Och ända anledningen till det är att gjort mycket dumt när väl levde livet.
Skulle vilja säga att ingen av dom vågar bli exponerade för allt dumt gjort.

Många är det som hatar på Kristus, många är det som saboterar för Kristus.
Men vi kungligheter står starkt allierade med Kristus.