Förstår inte

Är helt handikappad i det svenska språket, fick ett mail av min lärare som skulle hjälpa mig förstå en fråga på en uppgift. Kan någon hjälpa mig och "översätta" vad som menas?

Fundera i termer av styrka och genomslagskraft för olika terrororganisationer. Vad "hjälper" och vad "stjälper" för att nå upp till dessa egenskaper?

Det är ett svårt ämne att skriva om, därför att "terrororganisationer" stämplar
rörelsen som ond. Samma rörelse skulle ibland kunna kallas "befrielserörelse".

Hur som helst så är genomslagskraft en bredare term för styrka. Bara ordet
styrka innefattar i första hand antal soldater och deras beväpning. Den bredare
termen genomslagskraft inkluderar folkligt stöd, internationella sympatier etc.
Med de senare lär det vara svårt, när tongivande medier som CNN har valt sida.

Exempel på vad som hjälper en befrielserörelse alltså folkligt stöd, ledning,
utrustning, kännedom om terrängen etc. Det som stjälper en befrielserörelse
är ofta CIA i vid mening.

Shit, Jag trodde aldrig jag skulle kunna hjälpa någon med svenska språket och allra minst påpeka åt någon lärare hur de skriver..
- på vilken slags skola är det du pluggar? gymnasium/folkhögskola/högskola/universitet?

Men meningen din lärare skrev saknad subjekt!

Im I right?

Jepp. Borde vara "Vad "hjälper" och vad "stjälper" dem att nå upp till dessa egenskaper?"

Annars också inget vidare skrivet. Att kalla "styrka" och "genomslagskraft" för egenskaper låter litet klumpigt, och att "nå upp till" egenskaper???

Ja det må jag säga var en jävla mening.

Hur som helst så håller jag inte helt med Egon3 i att styrka skulle ingå i begreppet genomslagskraft. Jag vill inte på något vis förhäva mig mot dina språkkunskaper Egon3, men i denna mening, som läraren skriver, är jag ganska övertygad om att han menar genomslagskraft i betydelsen effekt.

Dvs läraren vill att MorbrorStuart ska resonera kring olika åtgärder en terroristorganisation kan vidta och hur detta påverkar dess styrka samt genomslagskraft (dvs två olika egenskaper). Genomslagskraft är inte alltid positiv, medan styrka nog kan sägas alltid vara positiv.

Exempel:
Åtgärd: Självmordsbombning i Londons tunnelbana
Resultat: Sjuhelvetes genomslagskraft (i betydelsen effekt i media och på människor), men dock rimligtvis en lika stor global negativ opinion utanför de egna leden (och kanske även inom). Dessutom kan det ses som en styrkedemonstration och kan möjligvis sägas påverka organisationens styrka såtillvida att fiendens rädsla ökar.

Åtgärd: uppbyggnad av celler i flertalet större fiendestäder
Resultat: ingen direkt genomslagskraft, men en positiv effekt på styrkan hos organisationen (i betydelsen underättelser och förmåga att genomföra tgärder).

Åtgärder: uppbyggnad/finansiering av skolor/sjukhus etc.
Resultat: stor genomslagskraft åtminstone i regionen och kanske globalt om man har smarta PR-människor. Kan ocksp anses påverka styrkan positivt såtillvida att opinionen för organsiationen ökar.

Dock är det rätt luddigt formulerat och om han inte kan uttrycka sig bättre får han nästan acceptera vilken inrikting du än väljer så länge du kan motivera hur du tolkat hans instruktioner.

Det finns subjekt i andra meningen, men objektet är underförstått i den
meningen. Inom ett SMS kan man gärna hoppa över ett självklart objekt.
Den första meningen är ett imperativ, trots att utropstecknet saknas.

Genomslagskraft innebär förmåga att uppnå effekter, men ofta menar man
just opinionspåverkan genom starka argument etc.

— Som reklammedium har TV stark genomslagskraft.

Styrka hos den som är ond är förstås negativ. Den som är mycket stark måste
vara mycket snäll, tror jag Astrid Lindgren skriver. Tyvärr, den som är stark
bestämmer själv mot vem man vill vara snäll. Dick Cheney var särskilt snäll
mot krigsindustrin.

Jovisst. Men meningar med predikatet i imperativ brukar liksom göra det...

Vilken av meningarna saknar subjekt? Den första har inget utsatt subjekt, vilket är normalt för uppmaningar. I den andra meningen kan frågeordet räknas som subjekt, eftersom det lätt kan ersättas med ett substantiv som då utgör subjektet: ”X hjälper/stjälper (dem)”.