Varför är Sverige så exportberoende?

läste detta nedan

Varför är Sverige så beroende av exporten är vi mer beroende än till exempel Finalnd och Norge eller andra länder i mostvarande situation. Och vore det inte dags att ändra vår samhällstruktur så att vi inte blir så sårbara och beroende?

Jag kikade lite i CIA world fact book hur stor export ett par länder har per capita:

Norge $38107
Danmark $21725
Sverige $20034
Finland $19865

Tyskland $18583
UK $7670
USA $4482
Kina $1094

Så sverige verkar ju ligga normalt/lågt i norden, nästan hälften av Norges. Men det är ju brutal skillnad mot de stora länderna.

Det här tillförde väl kanske inget, men lite intressant kanske.

Sverige är betydligt fattigare än Norge och Danmark (och förmodligen även Finland) så siffrorna måste ju viktas för det. Norge är ju t ex mer än dubbelt så rikt som Sverige, men har inte dubbla exporten per capita i din tabell.

Det hela har väl mest att göra med hur stark/svag inre marknad ett land har för vad det producerar?

Vi är inte tillräckligt många för att själva konsumera upp all vår produktion, och då uppstår exportberoende. Sen är vissa hela industrier här grymt exportberoende i sig, de skulle krympa 10-falt på nolltid utan exporten.

I kapitalismen bygger länders välståndsnivå på att de producerar mer än de själva behöver, och exporterar det överskottet för att "ligga på plus".
(Inget industriland idag klarar sig på enbart den inhemska konsumtionen alltså, alla dessa har vid det här laget utvecklats till en nivå som _förutsätter_ bibehållen exportvolym. Måhända att nya industrier kan ersätta gamla, men det är en stel process.)

Om vi (exempelvis) _inte_ sålde mer än vi själva konsumerar, så ger det samma konsekvenser som nu när utrikes efterfrågan på "våra grejor" sänkts; vi "går back".
Det drabbar alltså företagen, personalen/befolkningen och landet/"staten" (oftast i den ordningen initialt, därefter mer "samverkande nedgång").

Hade vi slutat exportera helt och hållet, permanent, på ex.vis 20-talet så skulle vi vara kvar där idag utvecklingsmässigt; majoriteten hade bott ute på landet, varit mer självhushållande... och p.g.a. de ekonomiska förutsättningarna varit mer eller mindre "fast" som bönder.

Om lönenivåer tillåtits att fritt regleras ned skulle företagens chans att överleva _perioder_ av minskad orderingång öka, men det är socialt ohållbart sålänge inte de leverantörer personalen (befolkningen) är mest beroende av samtidigt sänker sina priser (tänk: hyresbolag, livsmedelshandlare etc.), och ännu värre skulle det förstås vara p.g.a. inflation, alltså med prisstegringar.
Alla leverantörer är ju dessutom beroende av deras egna leverantörers prissättningar, så det försvårar ju den taktiken med.

P.g.a. detta trixas det istället i tider som dessa på andra sätt, ex.vis med valutan eller reporäntan (riksbanksräntan, som dikterar bankernas räntesättning, som främst påverkar både företags och folks lånemöjligheter, som... o.s.v.).


Jag tror att om vi inte kan eliminera inflationsfenomenet helt så får vi aldrig bort behovet av ständigt ökande tillväxt heller... och då går det inte att göra ett smack åt exportberoendet heller.

Så om Sverige hade haft låt oss säga 17 miljoner inv
Stockholm 3,5 miljoner
Göteborg 2,4
Malmö 1 Miljon
Uppsala 900 000
Västerås 890 000
Linköping 720 000
Norrköping 640 000
Lund 520 000
Skulle då inte landet då varit mindre beroende av export än vi är idag?

Sedan har jag funderat på om ett lands antal av hyfsade städer (mer än 90 000 inv) påverkar med när det gäller hur exportberoende man är?
Hur skulle egentligen situationen vara om Sverige haft 15 städer med mer än 150 000 inv? spritt över hela Sverige?

Dessa siffror tar allt som oftast inte i beaktande tjänste sektorn. Vilket förvränger siffrorna. I Sverige producerar man rätt så mycket "materia" som skall exporteras. Medan man i ex. Danmark kanske producerar mer tjänster.

Man kan gå mer ingående in på detaljerna, men skall återkomma med det när jag har mer tid.

Det handlar mer om vad man exporterar än hur mycket man exporterar. Danskarna exporterar bacon och det är inte så konjunkturberoende. Norge borde ju vara konjunkturkänsliga eftersom oljepriset är extremt konjunkturkänsligt men eftersom allt inte går in i ekonomin direkt kanske man kan motverka konjunktursvängningarna en del med statliga styrmedel.

Intressant fråga dock, är också förvånad över att Sverige drabbas så hårt av lågkonjunkturen.

Man exporterar för att kunna importera. Hela poängen är att kunna få in sådana varor eller högre utbud av varor av sådant vi vill konsumera men ej tillverkar.

Större länder har mer kompletta tillverkningskedjor av allt som konsumeras, vilket innebär att de inte behöver importera prylar till sin konsumtion vilket också minskar behovet av att exportera rent nationalekonomiskt.

USA, Japan, Kina, Indien passar in på ovan. De exporterar relativt lite som andel av ekonomin räknat i BNP. Även superexportören Kina ligger på enbart runt 25% av sin ekonomi i exportandel jmf med Sveriges kanske femtio procent. USA, Japan ligger mellan 10-20% exportandel och Indiens export är fullständigt marginell.

Länder som Tyskland är dock skumma. Tyskland har ju också en komplett industri men exporterar ändå som galningar. Beror antagligen på de täta banden med resten av europa och importexportkedjor fram och tillbaka över gränserna för all tysk tillverkning men är inte säker.

Underliga tankar.

Världens rikaste land kan vara helt slutet och världens fattigaste land kan exportera hela sin produktion och importera hela sin konsumtion.

http://en.wikipedia.org/wiki/Globalization_Index

3 Sweden 89.89
9 Finland 84.84
11 Denmark 84.27
22 Norway 77.75

Försök hitta ett rikt land nedanför plats 50.

Luften blir gärna unken om man stänger in sig. Stabilitet har ett pris.

Men håller du inte med om det om du tar all tid, och alla (handels-)händelser under de senaste 2-300 åren.. i dugligt beaktande? I ett "allomfattande" och mer historieinfluerat perspektiv alltså...?

Jag tycker förstås inte det är så konstigt tänkt, fast jag kan å andra sidan anses konstig emellanåt.

Men skämt åsido, nu får du hänga med i mina tankebanor, men ändå "jobba" lite själv också:
Hypotetiskt, vad gjorde världens rikaste länder till de rikaste, och vad gjorde de fattigaste till de fattigaste... med senaste århundradena i beaktande?
Hur kom de till punkten de är vid idag?

Logiskt sett så är det ju högst osannolikt hållbart att när väl en viss nivå uppnåtts, kunna ändra handelsmönster gentemot omvärlden och räkna med att behålla samma position...

Intressant att de två listorna är så olika. Undrar vad de har använt för kriterier (orkar inte gå in och läsa länkarna ). Också intressant att Nordkorea inte är med på någon av listorna.