Konstgjorda ögon: Robotik, elektronik eller signalvetenskap?

Hehe, har läst att man försöker får in användning av blodsocker inom pacemaker nu, spännande att se vad resultaten blir.

Sen är ju det intressant för mig att kunna tillverka en mottagare för ögon, öron, näsa och andra signaler i hjärnan. Tillräckligt liten för att kunna opereras in så kan nanotekniken sköta reparationen. Och när man vet hur man ska göra för att kunna tolka olika sinnesuttryck med dator som mellanhand så är inte steget långt till att kunna spara sina minnen... framtiden är alltid ljus i optimistens ögon. Men detta är iaf enligt mig en utmärkt område att slösa en doktorandtid på. Dock blir det Civ. Ing inom Medicinsk Teknik för mig, jag står för de större delarna av apparaturen.

XFilmz: det är sant dock är ju frågan om man inte kan få hjärnan att börja lära sig tolka dessa signaler vid vuxen ålder. Allt hänger på neurologiexperter, dags att de tar tummen ur röven och revolutionerar världen

Cybernetics

Absolut.
Världen behöver revolutioneras, kanske t.om är bäst att "nån" trycker på restart knappen?

Jag antar att det är själva tolkningen av sensorinformation du är intresserad av och inte främst optik, elektronik/hårdvara (man kan ju exempelvis se en kamera som ett konstgjort öga).

Tipsar om CVAP på KTH/NADA som är rätt framstående inom just datorseende (http://www.nada.kth.se/cvap/)

Nja, vet faktiskt inte om det är enbart sensortekniken som är det intressanta för mig, ögon och tolkning av hjärnans signaler är ju bara en liten del. Förbättring på konstgjorda hjärtan, biomekaniska lungor osv ingår i vad jag är intresserad av så fältet är brett för min del. Men tackar för tipset, det var intressant läsning. Fast medan dem på CVAP ska tillverka nya sensorer så kan jag tänka mig vara den som kommer arbeta på hur man kan använda de i det stora hela. Alltså känns elektronik+medicinsk teknik i stort tillräckligt för min del.

Ett stort tack till 47an och er andra som pratade om bioniks, cybernetics och biomedical engeneering. Mycket intressant läsning som jag kommer ägna allt mera tid åt så fort jag har någon tid att spendera (ehum, inga kommentarer angående att den tiden jag tillbringar på FB kan användas till annat, )

Jomazi: När du ändå nämnde att en sann nanoteknologi ska kunna försörja sig själv så kom jag att tänka på en spalt i senaste numret av Allt om Vetenskap, 3-2009 (och inga kommentarer om att populärvetenskapstidningar är inget att lita på) om två pågående projekt på hur man kan försörja framtida pacemaker (inte riktigt nano, snarare microelektro). Det ena gjordes i Stanford University i Kalifornien där man försöker med en silikontub som ska in i hjärtat och ska använda sig av hjärtats slag för att generera energi/ström. Det andra görs i University of Texas där det är just en bränslecell i artären som ska använda sig av glukos.

Dock blir jag lite tveksam i båda fallen än så länge: Om man använder sig av hjärtats slag så borde den energin som går till att driva pacemakern "tas ifrån" den som skapar blodtrycket? Jag har väl fel och förmodligen är påverkan minimal men något säger mig att om man tar från det ena så kommer det andra att påverkas. Sedan så är ju lägre blodtryck med allt vad yrsel och möjliga svimningar innebär inte lika farligt som för högt blodtryck.

Bränslecellen som behöver glukos kommer väl påverka blodsockervärden i kroppen vilket kräver mera kolhydrat- och fettintag (för även fett omvandlas till glukos i levern, right?) men ett par bananer och en fet biff till frukost grejer väl det?! Sedan är jag lite sådär med att ha något i en artär: om man redan har höga kolesterolvärden så lär inte en "mojäng" som sitter i en artär (och iom att "mojängen" gör artären/blodkärl smalare så skapas högre tryck) vara ett plus i kanten, ifall kolesterol kan sätta sig fast på den?

Som sagt, förmodligen dumma tankar som redan är utarbetade eller inte ens värda att tänka på men ändå.

Ta reda på vilka forskargrupper som sysslar med liknande forskning i Sverige. Prata med dem, läs en utbildning där, och se till att exjobba inom gruppen. Klart!

Ett mycket bra förslag, det var just pga att jag inte hittade något om denna typen av forskning som jag vände mig till FB, tänkte att folk här kanske visste mer om ämnet och kunde ge tips på liknande forskning som finns i Sverige.

Den enda jag känner till, som jag tror gör något liknande:
http://www.med.lu.se/nrc/about_nrc/popular_science

Om du är intresserad av såna här grejer så skulle jag föreslå att du kollar på denna videon:

http://www.ted.com/index.php/talks/j...w_science.html

I alla fall efter 7 minuter eller nåt när han slutar snacka om finanskrisen.

Alla organ i kroppen förbrukar blodsocker, så ännu ett "organ" som använder sig av det bör inte bli något problem. Om man äter 2500 kcal om dagen och är vaken 16h blir det i genomsnitt (då kolhydrater har energinnehåller 4kcal/g) 625g kolhydrater per dag, och man utvecklar då en genomsnittlig effekt på 180W.

Kan inte tänka mig att ett bioniskt öga skulle förbruka speciellt mycket energi, en kamera kan ju användas förhållandevis länge på dagens batterier vilket tyder på att den bara förbrukar ett fåtal watt. Förbrukar den "20W socker" så är det 11% extra energiförbrukning, vilket är obetydligt.

En pacemaker använder en väldigt svag elektrisk signal för att stimulera hjärtat, så den energimängden landar nog på milliwatt. Batterierna i sådana räcker ju i flera år.

Varför skulle man bygga det "bioelektriska" organet inuti ett blodkärl? Snarare troligen som ett organ med egen blodförsörjning, iallafall om man vill ha ut mer energi, annars ställer det nog mycket riktigt till medicinska problem. Jag är dock lekman i sammanhanget, så jag kan ha fel.

Cyborg-A1: Om jag förstod det rätt så är det ett forskningscentrum som bildas i dags läge och när det är klart så kan man väl söka sig dit även om man inte har studerat på Lund?! Väldigt intressant område måste jag säga, får väl hoppas att det kommer finnas möjlighet att arbete med sitt forksningarbete (doktorand heter det väl?) där.

Jomazi: du har ju säkert rätt, visste bara inte hur mycket energi som krävs för att försörja dessa organ, är tekniken energieffektiv så kan man väl säkert ha samma siffra som för riktiga eller tom lägre.

Visst, i teorin. Men det är så att många doktorander idag rekryteras från de som exjobbat på samma institution som handledaren. (Exjobbet är i stort sett en provanställning.) Så om du vill maximera dina chanser så...