Min lista:
1. Bosse Pettersson.
Denna mannen måste vara det största skämtet i mannaminne, ohotat etta på denna lista. Med en röst som låter som om Sudden i Nilecity är hård i magen raljerar han oupphörligen dynga så fort han ska sitta som "expert" i teve. Vilket innebär att hans röst är som gjord för att låta som en parodi på de clichéer staplade på varandra, serverade med någon slags dum hockeydoftande attityd som ofta romantiserar "tuffhet, kraft, och tyngd" som något som i den idéala världen är allt ett väl fungerande fotbollslag behöver.
Tyvärr är han inget skämt, en parodi på fotbollskommentator, visst, men tyvärr högst seriös. Hans attityd får ses som en kompensation för hans mycket bristande kunskap som mest består av att säga det som alla precis sett ofta toppad med någon trist gammal klyscha ( "Jaaa, man ser ju hur Inter får det svårt med Bales snabbhet, det är ju deras problem just nu, dom hänger inte med helt enkelt, det är därför han springer förbi gång på gång medan Maicon är uppe och köper korv på läktarn").
När det gäller engelska lag är han alltid partisk, som senaste emellan Tottenham och Inter. När Crouch är nära att nicka in 2-0 till engelsmännen hör man ett "JaaaaaDÅÅ" ifrån Bosse medan bollen är i luften. När Gareth Bale rycker förbi Maicon och serverar Coruch 2-0 blir han galen, skriker och skrattar omvartannat. Bales ryck är det bästa som hänt. Under reprisen när man ser Bale rycka förbi säger han "Kolla, ETT..." för att sedan inse att det just bara var 1 ryck och inte alls mer som Bale gjorde. Han börjar nu berömma Tottanhams försvarsspel, det är helt makalöst( här är dock Bosse inget undantag, i princip samtliga kommentatorer utom eminente Niklas Holmgren gödslar till bedrövelse med superlativen). När Diego Milito kommer in och direkt skapar en farlig målchans ur tomma intet som sånär renderar i mål väljer Bosse att berömma mittbacken Gallas, som trots att han såg ut att inte hänga med Milito "tillsammans med målvakten såg till att ytan var MINIMAL!" och hade varit helt obetalbar hela matchen. När sedan samma Gallas fullständigt gös bort av Eto'o när denne reducerar till 2-1 poängterar dock Bosse surt att Tottenham "haft kontroll på Etåå hela matchen!"
Bale rycker förbi Maicon ännu en gång och spelar fram Pavluchenko som gör 3-1. Bosse har varit helt tyst sedan reduceringen, troligvis av nervositet.( han har endast sagt att anfallaren Milito "gav tottenham en extra spelare på mittfältet att hålla reda på" och att det hade synts hela tiden att Tottenham fick problem här. Detta till trots, var tiden runt 70 minuter spelade- då Milito nyss bytts in- då Bosse berömde Tottenhams defensiv som mest. "Inte en Millimeeeeeter" hade dom gett Inter.) Men nu vid 3-1 brister han ut i ännu ett galet skratt. Gareth Bale är nu "ett fenomen".
Ibland kommer han dessutom med helt absurda kommentarer som "INDIVIDUELL TACKLING!!!!!" ( Sverige- Danmark, vm- kval) eller "Maximal kontroll på det där skottet!". Han verkar inte ens förstå vad han själv säger. Eller så är det bara han som förstår det.
I vilket fall är han helt värdelös på alla plan och ett enda stort skämt.
2. Lasse Granqvist
Extremt överskattad. Sen när blev det ett bevis på färdighet att kunna prata fort? Att han sen gör sig till och skriker så att man tröttnar minst sagt måttligt gör inte saken bättre. Förut kunde jag tycka att detta blev lite kul, men nu överdriver han för att kompensera att han själv verkar trött och framförallt partisk så det står härliga till. Inte då att han i förhand har något bestämt, utan att han med matchens gång helt tappar omdömmet vad gäller att se balanserat och med distans till matchen. Så fort något lag har motvind pekar allt, och då menar jag ALLT, som det laget gör på att hur dåliga dom är. Ett misstag, ett felpass, allt blir överdimensionerat till tusen för att han ska bevisa hur rätt han har. Samma sak motsatt då, allt som laget i medvind gör är brilljant. Om en match vänds är det ett MIRAAAAAAAKEL!!!! som ingen hade kunnat förvänta sig. Jo Lasse, det kanske var precis vad Niklas Holmgren och Glenn Strömberg hade förväntat sig om dom fått kommentera. Jag minns dessutom en match där Granqvist på allvar ironiserade över Manchester City som spelades ut av Chelsea. Han var på allvar fly förbannat över något och sade "nämen oooooooojdå, vad nära det däääär var" när Martin Petrov missade en frispark. Trist, jobbig, och alldeles för besatt av att sätta allt och alla på plats( vilket man alltid också kan ana när han ska prata på sin jobbigt korrekta hylandsvenska som han tror automatiskt gör honom till en bra journalist)
3. Henrik Strömblad
Börjar bättra på sig genom att få lugne och nyanserade Glenn Strömberg till partner ibland (som dock är en aning mer gnällig nu för tiden) som då och då kan sätta exentriske Strömblad på plats, men om han sätts bredvid en dåre som Bosse Pettersson blir han direkt hejarklack till sin kommentator och tjatar med bristande ordförråd som han blandar med banaliteter som mest blir jobbiga och känns malpacerade.
4. Elin Ekblom
Säger förvisso sällan något dåligt, men det på bekostnad att hon säger det mest uppenbara( alltså ingen analys då, utan "bra skott", "fantastisk spelare" osv.) och ointressantaste som går. Om någon skulle kunna plockas bort från teven utan att man märkte någon skillnad så skulle det nog var hon.
5. Arne Hegerfors.
Visst, han var en gång brilljant. Men likt Maradona numera skulle göra bort sig om han höll på än har Hegerfors inget att ge idag( till skillnaden ifrån Golfens Göran Zachrisson som behållit skärpan hela tiden). Jag uppskattar förvisso att han tar det lite lugnt emellanåt, något ingen annan kommentator som ska överdriva precis hela tiden gör, men gubben är ju tjatig till förbannelse. Han hakar upp sig på en liten detalj, som han sen tjatar om precis hela matchen. Aldrig ger han sig.
