Min skumma syra tripp (lång läsning)

Drog:En lapp LSD, milenium hoffman en hel del sprit och cocolana
Kön: Man
Ålder: 19
Vikt: 65+
längd: 185+
Tidigare erfarenheter: Hasch, Meph, benzo, stilnoct, tramadol, Lsd, 2-cb, subb, tjack, bensin.

Beskrivning
Min första tripp på syra som började bra men spårade. Hoppas texten går att förstå någolunda och jag har försökt beskriva trippen på mitt sätt. Är något oklart så fråga gärna! jag är inte kung på att stava så en del stavfel kommer de att finnas men de ska nog gå bra!



Onsdag
En vän till mig blir ensam hemma under en veckas tid och planer på att prova syra kommer upp. Vi diskuterar frågan med några andra vänner som tidigare har erfarehet av lsd, och vi bestämer oss för att trippa på syra denna Onsdagen.


Kvällen kommer
Efter en hel dag i skolan så är de dax att hämta lapparna. Jag och en klasskompis, som också ska trippa åker in med bil till stan för att inhandla de vi hört ska vara milenium hoffman. Med sex lappar i ett litet foliepaket så åker vi hem igen. Vi känner oss lite stressade efter som klockan börjar närma sig 9 och vi vill inte trippa för sent. Vi visste inte hur länge ruset skulle vara, och vi hade planer på att vara klara i huvudet på torsdagen. Vi funderar på om vi ska peta en varsin lapp i bilen på vägen hem. Men vi tvekar och struntar i den idén.

Väl framma
Nu var vi då äntligen framme hos min kompis, som bor en bit ut i skogen. Han bor i en ganska stor villa och närmsta grannen bor ca:150meter från han hus.
När vi kommer in så sitter fem personer vid ett stort bord i hans vardagsrum och väntar spänt på att vi ska annlända. Två av dessa personer är enbart med för att hålla koll på oss under tiden vi övriga ska trippa. Den mest erfarna av oss alla får äran att fördela lapparna. Fem skulle trippa, och vi hade sex lappar. Så två av mina vänner fick en och en halv lapp eftersom dom tidigare hade haft erfarenhet av syra. Vi andra tre tog en lapp var och väntade spänt.

Skumt
Alla sju personerna sitter nu och väntar på att något ska hända vid samma bord i samma rum som tidigare. Efter en halvtimme börjar jag känna en känsla av att något är skumt. De var så jag uttryckte de iaf. Jag visste inte var de var, och jag såg inget visuellt ännu men kännslan fanns där. De går femton minuter till, och en av mina vänner säger plötsligt: Kolla ljusstakarna. Jag vrider mitt huvud för att se vilka han menar, och mycke riktigt där stod de två ljusstakar. Jag tar en närmare titt och sänker huvet närmare bordet för att försöka se de han ser. Ljusstakarna var raka i formen, men inte länge till.
Jag stirrar en stund och formen börjar ändras. Från att vara helt raka till at få en mer kurvig och skruvad form. Jag slutar då kolla på dom och ser mig omkring i rummet. De känns som att vi alla har sätt samma sak men vi bara sitter kvar och iaktar varandra. Tiden är inget jag har koll på längre, och en av mina vänner går iväg för att göra något. Jag bryr mig inte om de och sitter kvar med dom övriga vid bordet. En av dom som vaktar oss, blåser upp lite balonger som ligger på bordet. Han lägger i en tom lustgaspatron i balongerna och blåser sedan upp dom och knyter. Nu ligger de ett gäng balonger på bordet och alla börjar att peta lite på dom. Vi skjuter dom över bordet till varandra och vi alla finner de mycke roligt och givande. Balongerna har olika färger och dom rör sig väligt häftigt över bordet tycker jag.

Han kommer tillbaka
Mitt under balongleken kommer min kompis tillbaka. Han har en flagga lindad runt sit huvud och en leksaksgittar hängande runt hallsen. Blickarna riktas ditåt och jag vill minnas att han börjar rockaloss i soffan. Alla tycker de är väldigt kul och efter en stunds show så bestämmer vi oss för att gå upp i ett rum som dom har fixat till lite innan trippen. Väl upp på övervåningen så åker någon Spongel liknande musik på i datorhögtalarna. Vi går in i rummer som är fyllt med madrasser och sängar. Alla inntar en skön position och vi bara lyssnar på musiken och sitter och tittar på varandra och saker i rummet.
Jag hade innan trippen fått veta att färger var något man skulle få se en hel del av. Och mycke riktigt, tapeterna började efter en stund få lite andra färger och mönster. Jag satt nu i en soffa och lutade mig mot väggen.
Framför mig satt en kompis och bakom han på väggen satt en liten tavla som fick min uppmärksamhet. Den sprakade nu av olika färger och jag upplevde att allt annat runt omkring mig hade en svagt blinkande nyans av grönt. De va som att någon satt längre bort i rummet och blinkade med en grön lampa mot mig medans jag kollade på tavlan. Tavlan ändrar sin form hela tiden i takt till musiken som var de enda jag hörde nu.

Dax att flytta sig
Jag reser mig upp från soffan och sätter mig i en säng som står i en annan del av rummet. Där sitter en av dessa två personer som vaktar oss. Han frågar om jag nu har börjat känna nått och jag visar då stolt upp min mobiltelefon. Bakgrunden på min telefon var då en bild på två hamstrar. Jag förklarade för honom att dom faktist rörde sig och att de var en ganska häftig kännsla. Han bjuder mig på en cigg, och jag tänder den och granskar den noga på nära håll när den glöder. De känns som att cigaretten är gjord i plast. Den ser plastig ut och den känns skum att hålla i. jag tar några bloss och frågar om det verkligen är en riktig cigarett. Jag får som svar, att självklart är en riktig cigarett och att jag inte skulle vara orolig. Jag minns inte om jag sa så mycke mer än just de då. Min blick riktades nämligen mot en av mina vänner som satt mitt imot mig på golvet. Bakom han stod de en tv bänk, med en dator skärm på. Jag ser att han börjar bli irriterad på skärmen som är lite ivägen tycker han. Den står exakt bakom hans huvud, och när han flyttar den så glider den tillbaka pga. att skärmen inte står så stadigt. De är ganska gammal stror och klumpig skärm som en av mina vänner äger. Vi börjar fundera på vad vi ska göra med den efter som alla nu var irriterade på den. Någon av oss får en briljant idé och tycker att vi borde kasta ut den från fönstret. Sagt och gjort, någon minut senare så står vi alla vid fönstret på andra våningen med skärmen i armarna. Vi räknar till tre och kastar ut den på grusgången. De känns mycke bra, och alla går tillbaka i rummet vi just hade vart i. Men jag och en kompis står kvar och tittar ner på skärmen. Vi tycker att de är en riktigt dum jävel som ligger där ner på marken.
Vi kände att vi inte va nöjda med att den bara låg där. Finns de något mer vi kan göra för att straffa skärmen? Vi spottar på den! Vi ställer oss och spottar på skärmen och kallar den könsord. Efter en stund så kände vi att vi var nöjda och vi stängde föstret och gick in till dom andra.

Ut med skiten och in under flaggan
När vi kommer in i de andra rummet så hade dom andra bestämt sig för att tvbänken också skulle ut genom fönstret. Vi tar tvbänken och kastar ut den genom samma fönster som vi hade kastat ut skärmen för. Sen stänger vi fönstre och tar ner en gigantisk carlsbergsflagga från väggen och tar med den in i rummet med madrasser. Vi vill göra något kul med flaggan och funderar en stund. Vi lägger oss i en ring på golvet med allas huvuden i mitten och flaggan över oss. Alla börjar picka med fingrarna i mitten av flaggan och sen sträcker alla upp sina armar mot mitten av flagga och forsätter picka med hala handen istället för fingrarna. Alla skrattar och vi tycker att de är fruktansvärt roligt. Jag får då en idé. Jag skriker något i stil med: Upp med fötterna också! Alla börjar då böjja sig bakåt, med fötterna åvanför sina huvuden. Flaggan ligger nu på våra fötter och vi försöker ställa oss på huvud. Min blick är riktad upp mot våra fötter och jag pressar med mina armar uppåt för jag vill stå på händer. De börjar bli väldigt svajjigt och jag känner hur allt börjar luta åt ett håll. Plötsligt så rasar våran formation och vi alla ligger och tok skrattar på golvet. Ljudnivån är hög, alla skriker: igen igen, en gång till. Vi lägger oss då i en ring igen, med huvudena i mitten och upprepar denna prosidur ett anntal gånger innan vi lägger oss och pustar ut på golvet.

Lilla upptäcktsfärden
Vi bestämmer oss för att gå ut i mörkret. Vi ska ut på upptäktsfär och se vad för roligt vi kan hitta ute på gården och i skogen runtomkring. Vi tar med en ficklampa, och en flagga vill jag minnas. Innan trippen var jag skeptisk till att gå ut för jag trodde att de skulle vara läskigt. Men nu mitt under trippen, så kändes de bara roligt och spännande. jag tar på mig skorna och allting blinkar i olika färger. Jag vet inte riktigt varför vi ska ut, men jag vet inte heller varför vi ska vara inne. jag går ut och ställer mig med dom andra utanför ytterdörren. En av oss börjar springa ut på den ganska stora gården. Vi andra springer efter och kännslan av att springa i mörkret i lite duggregn kan man knappt beskriva. Jag var glad, men jag kunde ändå inte förstå varför vi sprang. Varför vi var ute och varför vi hade gjort allt som vi hade gjort innan.
Vi sammlas ute på gräset och någon tar komandot och börja gå mot garaget. Vi går i en liten sammlad trupp upp mot garaget som är en bit bort. De är mörkt ute. De ända som lyser är lamporna inne från huset och lamporna nere på grusvägen som går en bra bit bort från garaget. Men vi har som sagt en ficklampa med oss, som personen som går först lyser med. jag går efter ficklampans ljus och kikar ner mot gräset som ser väldigt härligt och färggrant ut. Vi går in under carporten som är brevid garaget. En lamp tänds där, och vi står där en stund och spanar lite. En kompis hoppar upp och sätter sig på en åkgräsklippare. Han bara sitter där, vrider lite på ratten och ler. Vad ska vi göra nu, undrade jag. Dom andra diskuterar men jag kan inte känna mig riktigt närvarande. Jag står och kikar in lite i den mörkaskogen. jag hade så fruktansvärt mycke tankar som snurrade i skallen. Vad kommer hända nu, varför gör vi så här? Frågorna kom upp lite då och då märkte jag. men jag frågade inte någon annan. Jag tyckte nog att mina tankar ska jag hålla för mig själv.

Ett litet kök och en skev spegel
Vi börjar i alla fall gå tillbaka mot huset. Jag såg mig om medans vi gick där övergräset, och jag tittade ner måt vägen. Lysen från gatlyktorna blinkade lite lätt, och allt som jag såg i ögonvrån rörde sig. Jag var glad när vi kom fram till dörren. De kändes som att vi hade gjort nått bra ute, och de var dax att göra nått nytt inne. Alla går in i köket och börjar ta fram ost och mackor. Glas, mjölk och oboy ställdes också fram på bordet i köket. En av mina kompisar går in på toan. Efter en stund kommer han in i köket igen och säger till mig: gå in på toan och sköllj ansiktet. Han säger att de var en en konstig kännsla. Självklart går jag in och provar, men när jag står vis spegeln så är de svår att undvika att titta i den. Jag slår på vattnet till kranen men står och tittar på mig själv i spegeln. Min hud har en grå/gul nyans. Jag ser hur mitt ansikte förändras hela tiden. Jag börjar grimarsera framför spegeln och ser min mun bli större och större ju mer jag ler. Ju mer jag öppnar ögonen ju större blev ögonen i spegeln. Jag står där och provar lite grimarser en stund. Sen blev de dax för att skölja ansiktet. Jag hukar mig ner över handfatet och börjar skvetta vatten i anisktet samtidigt som jag blundar. Mina händer domnar bort lite och dom börjar inte kännas som mina händer längre. När vattnet nuddar ansiktet så känns de väldigt konstigt. Jag känner hur vattnet rinner över ansiktet och halsen, och de svala vattnet gör mig väligt pigg.
Jag stänger av kranen och beger mig in i köket där dom andra har börjat göra mackor. Jag sätter mig på en ledig stol och häller upp mjölk i glaset. De är ganska trevligt tycker jag. Alla förutom en sitter vid bordet. En av mina kompisar sitter hukad vid bordet och håller upp ett litet glas, om man gämför med våra glas. Alla sitter och pratar, nästan skriker i munnen på varandra. Jag ser hur min kompis med de lilla glaset försöker säga nått men jag kan inte höra vad han säger på grund av ljudnivån. Han höjjer upp glaset lite högre nu och höjjer sitt tonläge lite mer. Plötsligt skriker han: Kan jag få min jävla oboy eller? Allt stannar upp, och alla blickar är nu riktade mot han som sitter vid bordskanten. Vi ser på hans lilla glas som är tomt och alla brister ut i skratt. Någon säger: kolla vad liten han är, och kolla vad litet glas han har. Jag får ett skrattanfall. Jag lägger armarna på bordet och lägger huvudet på armarna och skrattar. Jag skrattar så mycke att jag knappt får någon luft och slutar inte skratta förns de blir helt svart. Då tar jag upp huvudet och ser mig omkring. Min kompis som sitter brevid mig tar fram en ost och vill mata mig med den. Jag sitter fortfarande och skrattar, men min kompis försöker trycka in osten i min mun iaf. Detta pågår bara några sekunder sen slutar han och då ska ja ta min första tugga av mackan. Färger och liknande var nu så vanligt att jag inte brydde mig om att osten på mackan skiftade i olika färger. De kändes helt normalt. Första tuggan kändes mycket konstig. De kändes som att de fattades något i munnen eller i svalget. Jag svalde och kände efter lite. Tog ett par tuggor till, sen kände jag att de var bra för mig.

Stora upptäktsfärden del 1
Alla började bli klara och de vart dax att bege sig ut igen. Vi tog på oss lite mer kläder, för nu skulle vi in i skogen och de hade börjat regna en hel del.
Vi lunkar ner på grusvägen och har med oss ficklampan och flaggan som vi hade haft med oss ut tidigare. vi går på ett led på grusvägen och börjar gå ner mot järnvägsbron som ligger 2km från min kompis hus. Vi ser en bil längre fram på vägen. Vi stannar upp och någon säger, nu går vi helt vanligt och är tysta. När bilen kommer närmare så ser vi att de är en tidningsbil. Vi går på ett led och en av oss har en flagga i handen. Jag tänker att allt är helt lugnt pch vanligt nu. Det ser nog inte ett dugg konstigt ut att ett gäng ungdommar traskar runt på en ösdslig väg mitt i natten på en vardag. Vi forsätter gå på vägen och när gatlamporna tog slut så stannade vi upp ett tag. vi började prata om vart vi skulle gå och vad vi skulle göra. Alla förutom jag ville gå ner till centrum och "smyga runt" som någon av dom uttryckte de. Jag tyckte de va dumt, de kändes helt fel. Jag försöker övertyga dom andra att de inte är så smart att gå ner till centrum efter som jag tror att någon kommer se oss och eventuelt ringa polisen. Mina ord tycktes inte ha någon effekt på dom andra så dom började forsätta gå mot tågbron.

Stora upptäktsfärden del 2
Väl framma på den höga tågbron kunde vi se över hela staden. Allt som lyste långt där borta tycktes farsinera oss alla. vi bara stod där på bron och kollade ner över staden. Alla fick nya idéer när vi stod där. En av dom ville gå hem till sig för att de skulle va en utmaning att ta sig dit utan att någon skulle se oss. Någon tyckte att vi skulle gå mot en mast långt borta, för att i toppen på den masten lyste de en röd lampa. Idé efter idé kom. Jag var mycke negativ till dom flesta förslagen, men till slut så kom jag på en dunder idé tyckte jag. Vi ska in i skogen, blev de jag lyckades klämma ur mig där på bron. Efter att ha diskuterat saken så vart de slutligen de förslaget alla nappade på. Vi går ner för bron och mot skogen som ligger alldelse brevid vägen som vi tidigare vandrat på. Vi bara brakar rakt in i skogen. Alla är överens om att inte gå så långt in i skogen. Min kompis med ficklampan går först. Alla följer honom in i den täta skogen med blandade trädstorlekar och mycke stenar. Men bara en bit in i skogen så stannar vi upp på en plats som vi kommer att kalla "våran plats". De är en stor gräsyta, tom från träd och stenar. De kändes som att de va ett tecken på nått bra. De va verkligen menat att vi skulle gå in i skogen och hitta denna underbara plats. Vi stannar dock inte så länge, vi går snabbt vidare. Bara en liten bit ifrån där vi just stått och farsinerats över våran fantastiska upptäckt så hittar vi nästa underbara ställe. Denna gången är de ett träd som har ramlat och ligger som som en båge över marken. Jag tycker att de ser ut som en grotta nästan. jag går fram till de jag vill kalla grottöppningen och någon lyser in där med ficklampan. Och jag blir alldeles till mig när jag får se en liten grupp med svampar som växer alldeles intill ingången. De var nog också ett tänken tänkte jag. Allt kändes så rätt just då, platserna vi hittat vädret kändes underbart, trots att de regnade.

Dax att gå hem och supa
Vi tar oss ut från skogen och de visar sig att vi inte alls gått långt in. Allt gick enligt planerna, kände jag. Väl ute på grusvägen så stannar vi och ställer oss där. Och av någon anledning så böjjer vi oss frammåt och tittar bakåt mellan benen. Allt blir då upp och ner kom vi fram till. Inte så konstigt igentligen men de var väldigt roande just då. Efter en stunds tittande i den upp och ner vända världen så forsatte vi gå. Vi stannar inte mer på resten av vägen tillbaka. När vi kommer fram så går vi upp och sätter oss i rummet med massa madrasser. Trippen börjar nu att avta och vi sitter bara och tar de lugnt ett tag. Vi börjar prata om att festa. Vi kommer då på att de finns en hel del sprit på nedervåningen. Jag bestämmer mig för att hämta spriten. Vi ville ju göra nått mer som var roligt och givande som att tex. dricka alkohol efter en hel natt på syra. Jag kommer tillbaka med tre liter sprit och en hel flaska absint plus ett par snapps glas. Ingen mer en jag verkar nu vara sugen på att dricka. Men efter en stunds tjat så satt alla där med fulla snappsglas och de börjades supa hejjdlöst. Jag vart full snabbt, och jag kände att syra trippen nog inte alls hade slutat som jag hade trott först. Spriten tar iaf slut, och då går vi ner i köket igen. Jag känner att jag är väldigt full och alla pratar och pratr hela tiden. När vi nu sitter där nere i köket så får en av mina kompisar syn på en cocillana flaska som står uppe på ett skåp. Här någonstans så vill jag påstå att vårt förstånd helt var borta. Nu när spriten var slut så tyckte han att vi skulle dricka lite hostmedicin. Han klunkar ur den kanska stora flaskan och bjuder oss övriga på en klunk då och då. Alla är kvar i köket förutom han med som hittat flaskan. Han har isället gått in och vardagsrummet och vi övriga struntar helt i detta. Mitt minne och mina tankar är nu helt åt helvete vrickade. Jag vet knappt vad jag tänker och gör längre. Men när vi sitter där och diskuterar lite så får vi för oss att de är dax att lämna huset och ta bilen ner på stan för att hämta vårt meph som nu borde ha kommit efter som de nu var morgon. Vi som sitter och pratar om detta tar på oss kläderna och en av mina vänner bestämmer sig för att köra den 3km långa biten ner till lägenheten. Vi har helt glömt bort våran andra vän som är ensam inne i vardagsrummet. under bilresan har ingen av oss en tanke på honom. Bilresan gick bra som tur var, och framma vis lägenheten så går vi in och kollar posten. De hade inte kommit någon post ännu, de var ganska tidigt på morgonen kom vi på. Men vi går in och låser om oss. Jag lägger mig i sängen och en kort stund senare så är de svart.

Morgonen
Jag vaknar runt tre tiden i min kompis säng. Jag går upp och går in i vardagsrummet där dom andra är. Jag tittar på min mobil och ser att jag har fått sms. De står att min kompis som vi lämnat kvar upp i huset ligger på sjukhus. Alla i lägenheten har fått detta smset. Vi blir förskräkta och tankarna börjar snurra kring vad som har hänt och vad som hände igår igentligen.
Vi sätte oss genast i bilen och åker tillbaka till min kompis hus som vi hade spenderat hela natten och kvällen i. När vi kommer fram så ser ci att någon är där i huset. Vi går in och möter min kompis syster och hennes pojkvän i huset och dom verkar inte allt för glada. Dom ställer massa frågor. varför ligger de ost över hela golvet för? Varför har ni drukit massa sprit för? Varför ligger eran kompis på sjukhus för? Min kompis syster berättar att våran kära väns mamma hade åkt upp till huset och hittat sin son med en flaska hostmedecin liggandes på golvet. Hon hade väkt honom och när han vaknade hade han inte känt igen sin egen mamma. Han hade rusat ut ur huset och sprungit in en bit i skogen och ställt sig där och skrikit. Hon hade ropat på honom och ville köra honom till sjukhuset men de ville tydligen inte han. Efter en stund så hade han iaf kommit fram till henne och satt sig i bilen. på sjukhuset hade han legat och srikit fitta till personalen. Dom kunde inte hålla kvar honom där så dom skickade han till en psykakut vid namn Ulleråker. De var alltså där våran vän beffan sig nu. Jag minns att vi inte sa så mycke. vi hade ingen bra förklaring. Jag kände mig helt tom och fattade inte mycke under hela den dagen som gick. Efter vi fått reda på detta så tog jag mig iaf hem och försökte nå våran kompis på telefon utan resultat.

Slutet
Inte förns sent den tordags kvällen så hörde han av sig. Vi träffades då allesammans upp i huset igen och pratade om allt vi vart med om. Alla var nog riktigt psykiskt innstabila men efter ett par dagar va vi med i svängarna igen. En otrolig natt med mycket blandade kännslor.

Tänkte va först med att posta så, läser den sen ska bara grejja lite
snyggt upplagt

Tack tack! ja den är värd att läsa!

Bra! Reflekterar det sjuka men ack sa roliga sattet varan krets har!

Jo vi är ett väl svarvat gäng!

så nu har jag läst, bra skrivet som sagt. synd bara att jag missade den här kvällen.

Tack tack! sånt som händer!

haha

Jag gillade rapporten! lagom med galenskap och idioti, men slutade ändå rätt bra. Ni verkar ha haft en underbar kväll!

4/5. Saknar känslan i texten på något sätt.

De va en kanon kväll och en bra första tripp känner jag!
Bara andra rapporten jag skriver, ska försöka bättra mig!