Citat:
Ursprungligen postat av Dosetten
Det liberala samhällsmagasinet Neo bjuder in liberala kandidater att berätta varför de förtjänar din röst.
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Val till EU och riksdag är två vitt skilda ting. Jag tror att det är enklare att få igenom vettiga förändringar i vår riksdag än vad det är i det sjunkande EU-skeppet. Det gör att åtminstone jag ser det som ännu hopplösare att få in människor som verkligen delar mina värderingar och då ges två alternativ:
- Strunta i valet. Det lockar inte alls eftersom varje utebliven röst är en röst för en större och mer kontrollerande union.
- Lägga sin röst på det minst dåliga alternativet. Det är inte heller lockande men det är nog det minst dåliga.
Med det i ryggen blir det helt plötsligt relevant att ta ställning för vilka frågor som är viktigast eftersom ingen för en helt libertariansk linje.
Nej. Hon talar alltför mycket om en gemensam flyktingpolitik och försöker linda in det i fina ord.
Han känns vettig. Inte perfekt, men vettig, helt enkelt. Han menar att han inför varje omröstning funderar över vilket alternativ som är mest liberalt för att sedan rösta på det alternativet. Att han arbetar för frihandel känns också bra, och det gör även det faktum att han arbetar med frågor som är lite mindre och de flesta andra lätt glömmer bort, men det tar emot att han inte engagerar sig i Lissabonfördraget eller det övervakningssamhälle som växer fram.
Har man Euro som hjärtefråga och säger sig göra allt för att implementera en gemensam valuta för att bli "fullvärdig medlem" känns det inte som att jag är intresserad. Å andra sidan hävdar han mycket riktigt att vi måste se över vad som händer med biståndspengarna som skickas till diktaturerna.
Skriver ett väldigt stiligt inlägg där han dels talar om att idéerna är viktiga samtidigt som han visar på att han var delaktig i avregleringen av energi samtidigt som han nu jobbar för avreglering i telekombranchen. Därför blir jag lite besviken när jag ser det här stycket smyga sig in:
[...] För min del handlar politik inte om en tävlan i att vara mest liberal utan om att genomdriva en politik präglad av liberala ideal. Idéer kräver handlag och handtag, annars förblir de idéer och drömmar.[...]
Talar om att man bör försöka halvera både EU:s politiska uppdrag och kostnad. Han är är engagerad i att flytta all verksamhet från Strasbourg till Bryssel. Ekberg säger inte mycket men det han säger är ganska vettigt.
Talar naturligtvis om integritet och övervakning som viktiga punkter, både för honom och liberalismen och hans åsikter på det området köper jag rakt av. Vad jag däremot är osäker på är om Engstöms och PPs vision för immaterialrätten stämmer överens med vad jag tycker eftersom jag inte själv förmår mig att till fullo förstå problematiken för att finna en vettig lösning. Det är dock min svaghet, inte Engströms. Jag har tidigare kritiserat PP för att vara för passiva i andra liberala frågor men Engström skriver här att han vill ha så mycket frihet som möjligt för att individen ska kunna förverkliga sina drömmar. Visst är det diffust men jag får inte intrycket av att han vill slänga in skyhöga skatter eller subventionera jordbruk när han uttrycker sig så.
Citat:
Personligen skulle jag kunna tänka mig antingen Fjelner eller Engström.
Jag är böjd att hålla med. Engström plockade många poänger i mina ögon här eftersom han var den enda som inte talade om att man skulle ge EU undantag i vissa frågor. Å andra sidan är jag tveksam till om han har rätt i upphovsrättsfrågor för även om han inte vill ha en slopad upphovs- eller äganderätt talar han om en kraftigt reformerad sådan.
Gällande Fjällner så tyckte jag han kändes sund. En som är konsekvent liberal och som föredrar att jobba framför att stå och gnälla, för vår sida behöver både såna som Nigel Farage som kan föra talan utåt och såna som håller sig lite lugnare. Kanske är Fjellner den där lugna?
Jag är som jag skrev fullt medveten om att ingen av kandidaterna är perfekta men eftersom Liberala partiet inte ställer upp och det inte finns några andra libertarianer som ställer upp får man ta vad som erbjuds om man inte vill att såna som Martin Schults ska få ännu mer makt. För mig handlar EU-valet 2009 mer om att få in någon som kan tala för frihet mer än att uträtta något, för där är vi inte ännu.
