Stora tråden om särskrivning

Vi går till källan:[indent]Det är oändligt mycket svårare i Stockholm än i London att få ett jobb eller ens bli tagen på allvar om man misshandlar språket. Säger du ”Varfår anvenda sevora outlendska årt ner dät finz inhemskt adekfat våkaboulär dispånibäl?” kommer folk att börja tala långsamt, undvika svårare glosor och i övrigt behandla dig som sinnesslö. Och de kommer inte att vilja ha dig på sin arbetsplats. Enligt våra antirasister beror det på att svenskar är mer rasistiska än andra. Det är inte så säkert. Men de är avgjort mer musikaliska än andra.

”Mät din snorre”, skriver lärarkandidaten på tavlan. Eleverna famlar efter linjalerna, de andra lärarna stirrar mållöst. Tills någon fattar. ”Det är ’mät ditt snöre’, hon menar.”

Ni skrattar rått, antar jag. Skratta på. Ni anar inte vilket helvete det kan vara för en vuxen arab eller polack att höra skillnad på långa och korta vokaler. Eller att memorera att det heter ”ett” snöre. Finns det någon regel?

Den som är uppvuxen med svenskan inser inte vilket märkvärdigt språk hon talar. Försök få en kines eller en fransman att upprepa ”luspudeln tjuter vid husknuten”. Till skillnad från de flesta tungomål är svenskan en porlande bäck där vokalerna tänjs ut över stenar och där orden stiger och sjunker till synes utan anledning men med en sådan precision att det går att skriva en mening över en hel boksida utan ett enda kommatecken eftersom läsaren själv placerar pauserna där de skall vara ty också när svensken läser innantill hör han i sitt inre andrummen mellan orden.

”Prosodi” kallas det, nästintill omöjlig att härma för den som inte vyssjats i det lätet. Därför låter i era öron svenska med rysk melodi mest gnällig, med arabisk påstridig och med polsk ilsken och enformig som Uppsalaslätten. Samt – låt oss erkänna – plågsam som falsksång. Jag vet. Efter en kvart med kraxande ungersk-svenska önskar jag bara att det skall ta slut.

Till råga på detta bär den oberäkneliga melodin på betydelser (”Han skjuter på bilen”, ”Kan jag lämna paraplyt här? Nej, ställ’et i stället i stället”), så tro inte att du vet vad du säger bara för att orden hamnat rätt. Och så det svåraste av allt, inversionen, en sällsynt egenhet, svenskans sista försvarslinje, omöjlig att forcera utan år av träning: ”Förstår du, Boris, subjektet placeras alltid efter predikatsverbet då satsen inleds med en annan satsdel än subjektet.” Hänger ni med?

Detta berör prosodin, inte behovet av skiljetecken. Hur får du ihop det här egentligen?

Vi tar det igen:

Den som är uppvuxen med svenskan inser inte vilket märkvärdigt språk hon talar. Försök få en kines eller en fransman att upprepa ”luspudeln tjuter vid husknuten”. Till skillnad från de flesta tungomål är svenskan en porlande bäck där vokalerna tänjs ut över stenar och där orden stiger och sjunker till synes utan anledning men med en sådan precision att det går att skriva en mening över en hel boksida utan ett enda kommatecken eftersom läsaren själv placerar pauserna där de skall vara ty också när svensken läser innantill hör han i sitt inre andrummen mellan orden.

”Prosodi” kallas det, nästintill omöjlig att härma för den som inte vyssjats i det lätet.

See?

Okej, jag läste inte ordentligt. Alldeles oavsett detta är det trams, då det, i likhet med Zarembas mening, inte kan sägas vara i enlighet med de språknormer som i allmänhet gäller. I mer litterära sammanhang må man utnyttja den poetiska licens som tillkommer den skönlitteräre författaren, men föregångaren härvidlag är ju Joyce, vilket visar detta inte är unikt för svenskan, utan fungerar utmärkt också på engelska, och den som påstår att det skulle vara annorlunda på ryska, polska, rumänska eller vad som tusan som helst åtar sig en kraftig bevisbörda. Skiljetecken är för övrigt inte till för att markera pauser, utan satser, så redan där har han trampat rejält i klaveret.

Men satserna finns väl oberoende av skiljetecken?

Vid längre uppräkningar så är ju semikolon att föredra med kommatecken som en sekundär avdelare. T.ex.

På parkeringen stod en Volvo, grå med försilvrade navkapslar; två Renaults, customiserade till oigenkännelighet; en Opel, med en rävsvans i antennen.

Lättare att läsa, men det fungerar utan.

Hittade denna:
http://camilllabostrom.blogspot.com/

Finns en pärla i första inlägget.

Hittade denna:
http://camilllabostrom.blogspot.com/

Finns en pärla i första inlägget.