Stora tråden om särskrivning

Blev det dålig stämning här?

Åter igen vill jag föra fram frågan om ändamålsenlig eller inte, framför rätt eller fel. Gruppgenitiv anses numera ändamålsenligt, i förhållande till rotgenitiv på den centrala ägaren. Tydlighetskommatering är ändamålsenlig därför att den bidrar till tydlighet bättre än kommatering för kommateringens egen skull. Skrivning 10 000 för stora tal är inget annat än ändamålsenlig särskrivning. Särskrivning kan vara ändamålsenlig för att avbilda en analytisk prosodi:

... den nya 10 meters trampolinen ... = den {nya 10 meters trampolin}en ...

... en stackars halv timmes lunchrast ... / ... en stackars halvtimmes lunch ...

Jämför »en stackars halvtimmeslunch« som minimerar särskrivningen, men tappar must och mening i en klagovisa.

Gruppgenitiv i engelskan är oproblematiskt, därför att apostrofen antyder räckvidd flera ord bakåt. Bara för resonemanget vill jag demonstrera hur en mellanpunkt kunde indikera utökad räckvidd för bestämd-form-suffix -en / -et i svenska.

– She read her older brother’s book.

– Hon utklassade alla på 5 000 meters lopp·et.

Nu tar SVT-textaren bort mellanpunkten för husfridens skull. Voilà, så har inget hänt.

Åter igen?

Skribentens avsikt är ett objektivt faktum. En skribents intention är inte en fråga om åsikt. Rätt och fel förblir oförändrat.

Särskrivning kan vara ändamålsenlig för att avbilda en analytisk prosodi:

... den nya 10 meters trampolinen ... = den {nya 10 meters trampolin}en ...

OK? Jag förstår egentligen inte vad denna omanalys från foge- till genitiv-s egentligen tillför. Förutom då att orsaka förvirring i tråden.

Sen förstår jag inte heller vad det har med gruppgenitiv att göra. Ett exempel på gruppgeinitiv i detta fall hade väl snarare varit Trampolinen jag står pås höjd är 10 meter.

(1) OK, då är jag bättre med. Du menar att man kan se det som hela satser inklusive mellanslag som omfattas av en bestämd artikel?

(2) Fast jag tycker nog ändå att du kunde vara tydligare med att det är din (högst) privata analys och att Elof-Brink så klart hade rätt i traditionell mening.

(3) Du menar väl inte att fem kronors myntet inte är en (felaktig) särskrivning bara för att den går att analysera som {fem kronors mynt}et om man vänder in och ut på sig?

Fast det är väl bara bra att Elof-Brink inte är? Det är ju solklara särskrivningar.

Fast jag tycker nog ändå att du kunde vara tydligare med att det är din (högst) privata analys och att Elof-Brink så klart hade rätt i traditionell mening.

... Elof-Brink må ha rätt i traditionell mening, men vi lever inte längre i en traditionell språkvärld. Mediet TV-text inbjuder till analytisk redigering av så triviala skäl som radbrytning på det knappa mediet. Folk sitter och står och går och kör med 50-60 teckens sidbredd som lämpar sig dåligt för tyska nötköttsreglementen med 48+ tecken.

Att SVT Text särskriver (upprepat) – såsom de gör genom exemplet 5000 meters loppet (och ytterligare fall) – är alltså det jag velat belysa.

OK, då är jag bättre med. Du menar att man kan se det som hela satser inklusive mellanslag som omfattas av en bestämd artikel?

Fast jag tycker nog ändå att du kunde vara tydligare med att det är din (högst) privata analys och att Elof-Brink så klart hade rätt i traditionell mening.

Du menar väl inte att fem kronors myntet inte är en (felaktig) särskrivning bara för att den går att analysera som {fem kronors mynt}et om man vänder in och ut på sig?

Att schackmatt tillåts att särskrivas (schack matt) beror på att det kan utläsas som schack och matt. För dig må det vara att vända in och ut på sig själv, för andra en dag på jobbet.

Man behöver inte krångla till det. Två adjektiv kan nämnas i rad med mellanslag. I frasen »Vit är schack matt« kan båda de understrukna orden analyseras som adjektiv.

Jämför »ett litet välvårdat torp« med två adjektiv.

Sjön är kav lugn. — även om ordboksredaktörer analyserar kav som adverb