Varför klappar ni främmande hundar?

Min hund morrar åt blattar och negrer, vet inte direkt varför men resten klappar gärna och ofta.

De flesta jag har snackat med säger att de tycker det är jobbigt när någon kommer fram och snackar med en när man är ute och går med hunden, speciellt om det är andra hundägare som vill prata om hunden. (Snygga tjejer är oftast mer än välkomna.)

Är det samma folk som ogillar att prata med andra hundägare, som själva går fram och klappar okända hundar? Eller är dessa två helt olika grupper av människor.

Jag vill veta VARFÖR ni klappar främmande hundar. Vilka är ni?

Man ser väl hur hunden reagerar? Jag menar, den är väl glad då?

vadå om du sitter på tex bussen eller liknande och det kommer en glad hund och börjar sniffa så ere ju bara kul att klappa den samt le lite mot ägaren ..sprider bra stämning

dock skall man inte börja överdriva och börja gosa med den

Är hundägare o blir personligen glad när jag ser andra hundar.

Frågar ofta om man får klappa o blir glad när ngn frågar mig om de får klappa min hund när vi är ute o går.
Intresse o att det blir en trevlig paus i promenaden är nog mina främsta skäl till att jag gärna klappar okända hundar.


Frågar dock alltid först då det är god sed samt med tanke på att inte alla hundar gillar att bli klappade på.

Jag går aldrig fram till främmande hundar, men om de kommer fram till mig (dvs är lösa, eller bara slappt koppel och ouppmärksam ägare) - vilket de gör ofta - så klappar jag dem. Sitter det en hund utanför en affär och jag går förbi precis vid den så klappar jag oftast också, för att jag vet hur "min" egna hund känner det när hon blir lämnad ensam så. Skrev "min" för att det är mina föräldrars tik, men hon är mest fostrad av mig, därav min

Jag tycker det är trevligt med hundar och därför hälsar jag gärna på en okänd hund. Men skulle aldrig gå fram till en person enbart för att hälsa på dennes hund.
Men står och väntar på bussen eller sitter i samma "ruta" på tunnelbanan så brukar jag hälsa på hunden och byta några ord med ägaren. Om inte så gör det kommunaltrafiken lite trevligare...

Härom dagen satt jag på tunnelbanan på väg in till stan då en stor jävla hund med matte satte sig framför mig, hon frågade artigt om det var okay då hunden trängde sig in i "rutan".. Vi satt och snackade i ca 10 min om hennes hund..
Har alltid fått för mig att hundägare gillar sånt drammel om raser etc...

Alltid en trevlig paus i vardagen om du frågar mig!

jag klappar hundar jag träffar för att jag gillar hundar

Och om man bara är säker på sin sak, och visar att man är lugn, och inte rädd för den, så går det bra

Om man däremot blir attackerad helt oprovocerat av en hund så är det enda rätta att ha ihjäl den. (menar givetvis inte om man gått fram till den för att klappa)

Försvars strategi : Ge hunden din svagaste arm att bita i sedan sätter du din starka arm bakom nacken på den, rycker bitarmen uppåt samtidigt som du pressar neråt på nacken med andra armen

Detta kommer sluta i en bruten nacke, och en förlamad/död hund.

Peace!

Icke desto mindre fel.

Övrigt --> Djur och Husdjur
/Mod

Främmande hundar som sitter fast (kopplade) rör jag i regel inte om inte ägaren är med, men annars om det kommer fram en hund så är det klart man hälsar.

Man är ju oförskämd annars..

Jag brukar dock låta hunden sniffa lite på mig innan jag själv hukar mig mig ner, och jag har själv hund förresten...

Har växt upp med hundar och haft egna tidigt i livet. Så givetvis tar jag till vara möjligheterna att få klappa och njuta lite av omgivningens hundar. För av praktiska skäl har jag ingen själv sen många år. Jag frågar dock alltid om lov från ägaren. Vilket barnen i familjen också fått lära sej. Om hundägaren själv låter hunden springa fram så klappar jag om den, ägaren har med det visat att det är OK.
Jag har haft med ägarlösa hundar att göra om ska skaffas hem till. S.k. problem hundar ofta. Där gäller ju att man själv får testa sej fram till vad hunden har för erfarenheter av okända människor.
För mej är det tillfällen jag uppskattar att få klappa om en hund och växla lite ord med ägaren. Har det hänt en gång så har man däremot "lärt känna" någon i grannskapet och möts av en glad viftande svans nästa gång vi möts igen.
Hundutställningar är exempel på tillfällen man får prata hund och njuta av vackra hundar. Man bygger broar genom gemensamma intressen.
Ålder - borde sträcka sej från barn till åldring. Min - medelålder, kvinna

Jag tillhör kanske inte de som TS vill har svar ifrån, men jag svarar iaf:
Jag klappar inte en främmande hund "bara så där". OM jag gör det så är det för att hunden kommer fram och hälsar på/"undersöker" vem jag är. Då låter jag hunden lukta in mig, sedan kanske jag ger den en klapp och börjar prata med den o.dyl. Det beror helt på hunden OCH dennes ägare, deras attityd. Jag går aldrig själv fram till en okänd hund. Blir jag intresserad av en hund för att jag tycker den är fin el. liknande söker jag kontakt med ägaren först, checka läget vad de tycker om de ens tycker det är ok att jag hälsar på och klappar deras hund.
Jag ganska stor respekt för främmande hundar och skulle aldrig kunna ta förgivet att alla hundar är "klapp och gos" vänliga.