Spara sig ur krisen?

lite inflation kanske man vill ha med tanke på att...


det medför en real lönesänkning överlag

det tillför pengar relativt till statskassan



för mycket så tappar man förtroendet för valutan, vilket kanske inte är lika roligt.. 2% är väl ett ganska bra mål?

Ja det kan minska statsskuld och så. Huruvida det är så löneförhöjningsminskande beror väl på hur snabba facken är?

Men att det skulle vara bra för att hetta på konsumtion i lågkonjunktur låter fantastiskt långsökt..

well.. en inflation på 2% innebär en reallönesänkning på 2%. Sen om du får en 5% ökning eller inte pga fackliga avtal spelar ju ingen roll, lönen har fortfarande sänkt jämfört med ifall det inte skulle va nån inflation..

Hehe, true..my bad..

Till mitt försvar får jag väl tillägga att jag tänkte i banorna: inflation+aggresiva fackförbund=ökad lön-> ökad inflation osv osv..

Eftersom du inte orkar kan vice riksbanksdirektör Lars Svensson hjälpa till att svara på frågan. Ja, högre inflation kan vara önskvärt:
http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=30661

Är du fortfarande putt för att man inte kan spara annat än i fordringar på framtida produktion någon lånar i dag, eller realt kapital?
Tror du fortfarande att om alla pengar och fordringar i pengar försvann så skulle "sparandet" på aggregerad nivå gå förlorad och ekonomins produktionskapacitet skulle sjunka?

Så det är problem på utbudssidan? Helt plötsligt, hux flux, har alltså produktionskapaciteten radikalt minskat. Samtidigt har massa arbetare blivit ofrivilligt arbetslösa, accepterat lönesänkningar och vi har deflationshot, på grund av att ekonomin kan producera FÖR LITE i förhållande till efterfrågan?

Återigen, i en recession faller BNP. BNP består av =

Privat konsumtion+investeringar+offentlig konsumtion.

För att häva en recession krävs alltså att någon av dessa ökar. Investeringar beror på den nominella räntan och förväntad framtida avkastning. Den nominella räntan är numera noll, alltså beror den reala räntan enbart på inflationen.
De två andra komponenterna är privat konsumtion samt offentlig konsumtion, som är de två sakerna som ett stimulanspaket arbetar mot, indirekt påverkar detta investeringar genom efterfrågan på produktionskapital samt inflationsförväntningar (ju högre inflationsförväntningar, ju mer investeringar givet nominell ränta).

Förövrigt, att stimulans fungerar: Kolla tillexemplet det offentliga projektet andra världskriget med 30% budgetunderskott. Detta kombinerades förövrigt utbudssideåtstramande åtgärder (så kallad värnplikt).

http://www.econosseur.com/assets_c/2...mb-510x371.png

http://www.econosseur.com/assets_c/2...mb-510x371.png

Fråga Lars EO Svensson, se länk ovan.

Påhittade ståndpunkter eller så blandar du ihop mig med någon annan.

Problemet med dig är att det som inte står i dina läroböcker existerar inte. Du kan bara rabbla, inte kommunicera. När jag pratar om strukturer så ignorerar du det och fortsätter med de modeller du lärt dig. Strukturer går inte att representera matematiskt så de är till för att ignoreras.

Här kan både jag, du och Reisman sägas vara eniga. Amerikanen kommer spara mer och mer kapital kommer ackumuleras.

Den som intresserar sig för strukturer undrar *var* investeringarna kommer ske, inte bara *att* de sker. Om investeringarna utmynnar i produktion som inte efterfrågas i morgon så är de värdelösa. Det är vad 40-talisterna råkat utför när de skall gå i pension. De äger andelar i företag vars produktion nu inte efterfrågas.

Globaliseringen har lett till att avkastningen på kapital ökat medan avkastningen på arbete minskat. Det får sociala konsekvenser som kan hindra framtida tillväxt. Västlänningen med jobb kanske kommer placera pengarna i Kina. Kineserna kan knappast fortsätta ge konsumtionskrediter till västlänningar.

Inget som kan fixas fram av myndigheter. Det måste finnas nya tillväxtområden som folk är beredda att satsa på. Som Internet i början av 90-talet.

Rätta mig om jag har fel, men om penningvärdet försämras (löner och priser stiger i rask takt) är det ekonomiskt fördelaktigt att konsumera istället för att spara. Om jag köper en ny Volvo idag får jag den för 250.000, om ett år kostar den 300.000. Därför gynnas konsumtionen av hög inflation.

De som blir rövknullade av inflation är spararna. Låntagarna är nöjda. Bland dem kan det finnas investerare. Det varar inte så länge dock. När lånen skall rullas över så har räntan anpassats. Då är gratislunchen slut.

Stort frågetecken för dem som menar att en negativ realränta kan tvinga fram investeringar. Vem vill då spara? Konsumtionen borde öka på investeringarnas bekostnad.