Det första steget är att utvinna kokaalkoloiden ur dom skördade bladen.
Detta gör man genom att blanda bladen med vatten i utgrävda gropar. Därefter så trampas bladen under en dag så att kemikalierna pressas ur bladen och löses i vattnet. Vattnet tas tillvara och proceduren upprepas 3-4 gånger. Därefter blandas kokabladsextraktet i en annan grop, tillsammans med fotogen och kalk. Fotogenet drar ut kokaalkoliden och pga dess lägre specifika vikt lägger den sej ovanpå kalkslammet.
Nästa steg är att fotogenet skummas upprepande gånger och hälls i hinkar. Därefter tillsätts svavelsyra som bildar en kemisk förening med alkaloiden som därefter sjunker till botten. Efter detta slås fotogenet bort och svavelsyraföreningen neutraliseras med hjälp av natriumhydroxid.
Det som då blir kvar är kokapasta. Koka pastan raffineras därefter i andra lab till kokain.
Kokapastan som är utgångsprodukten tillverkas i mycket simpla "lab" långt inne i djungeln, bla i Bolivia, Peru och Ecuador. Dom som stor för denna procedur är i huvudsak kokaodlarna själva, dvs fattiga indianer.
Bonden skördar bladen från plantorna i sitt plantage 4 gånger om året. En vanlig ordiner kokaplantage brukar bestå av ca en hektar röjning någonstans inne i djungeln. Fabrikerna är inte mer än några plastklädda gropar i marken och lite spänner och dunkar.
Under ett år (4 skördar) brukar ett hektar kunna ge knappa 30 kilo pasta.
Pastan är i länderna där det produceras väldigt billigt och nyttjas främst av inhemska kolatorskar. För att få fram slutprodukten, dvs kokain, förädlas och raffineras kokapastan. Denna procedur görs under helt andra omständigheter i andra lab som huvudsakligen brukar hålla till inne i Colombia. Det är i Colombia som den största mängden rent kokain produceras. Grundbasen, kokapastan produceras i större kvantiteter runt Colombia fattiga grannländer och i och med den smpla prceduren så är det vanliga kokabönder som sysselsätter sej med detta. Kokapastan köps sedan i klassiskt gangstermane´r upp av dom större kartellerna i Colombia.
Av en årsskörd på ca 30 kilo, räknar man i runda slängar med att man kan få ut ca 10 kg kokain. 10 kilo koks är som bekant värt en hel del, men av denna förmögenhet ser inte den fattige indianen som trampat fram grundbasen, pastan, många slantar ifrån...I runda släängar sägs bonden kunna få ut runt 40000 kroner, från 30 kilo pasta. Denna siffra variera säkert en del, år från år, etc, men 40 000 är inte mycket med den mängden som i gatuled i teorin är värt runt 9 miljoner. Med dessa pengar som är bondens årsinkomst, skall han dessutom avlöna en radda andra bymedlemmar som slavat med plantagen.
Men kokainbaronerna skor sej gott på dessa.
För att få en bild över hur enorm den här industrin är, så lär Perus största kokaregion, iaf under 90-talet producera mer än 2700 ton kokapasta som säljs vidare till Colombia. Och mer än 300 000 människor i denna region är involverade i branschen. Som sej bör så passar även militären på att tjäna en hacka och man ränkar med att dom tar runt 15-20000 dollar för varje plan som lyfter från djungelbaserna.
Dessa siffror är från 90-talet och sedan dess sägs den inhemska kokainbekämpningen med stöd från USA gjort att gerillorna som tjänade flis, fått stå tillbaka en del. Men i realiteten så ser det lika dant ut än idag, så siffrorna ser nog ungefär densamma ut än i dag, som det gjorde under 90-talet.
Där var lite fakta om detta, allt funnet i någon gammal blaska som jag råkade flukta i...
Med tanke på hur hanteringen ser ut med en mycket smutsig affärside´, som går ut på att sko sej på böndernas slavgöra, så kan jag inte förstå att kokain har en sådann stjärnstatus bland "innefolket"
Att en hel del av kokainet ofta smugglas hit till Sverige en mag och tarmkanal, gör det hela ändå mer oförståeligt.