2009-02-20, 14:53
#1
Det här var andra gången jag tog HBW. Första gången var jag övertygad om att jag skulle dö och svor på att aldrig ta det igen, men efter ett par veckor väcktes lusten att testa igen fast med en mindre dos. Förra gången tog jag 5 frön, den här gången bestämde jag mig för att ta ett frö och sedan öka dosen för varje timme som effekten uteblev.
Tog första fröet vid halv sex på kvällen och kände mig lite nojjig. Å ena sidan såg jag fram mot en intressant om än lite mindre intensiv tripp å andra sidan var jag orolig för att få en permanent psykos av droganvändandet men lyckades genom att lyssna på lite glad musik slå undan de negativa tankarna. Den första timmen kände jag inte av någon effekt mer än att jag ibland kände för att spy, men även dessa känslor försvann efter ett tag.
En dryg timme efter att ha tagit fröet började jag märka av en liten effekt. Precis som förra gången fick jag svårt att avgöra hur mycket jag vägde. Jag kände mig tung och neddrogad fast samtidigt kände jag mig väldigt lätt och flytande. Först tänkte jag att det med tanke på den låga dosen av en placeboeffekt så jag kom ihåg att förra gången hade jag fått grått hår under trippen så jag tittade i spegeln och noterade till stor glädje att mitt hår återigen var grått.
En och en halv timme efter att jag tagit fröet fick jag svårt att sitta stilla och kände mig enormt exalterad så jag bestämde mig för att gå till en släktings lägenhet som jag visste var tom. Förra gången blev jag paranoid av att vara ute då jag inte kunde sluta skratta och var orolig för att någon skulle ringa polisen men den här gången fick jag bara ett par skrattattacker och kunde kontrollera mig hyfsat. På vägen till släktingen gick jag genom en park och noterade en blå aura kring alla ljusstolpar. Det var som om någon hade placerat en blå krage av plast kring ljusen och jag njöt mycket av effekten då det såg väldigt stiligt ut. Inspekterade ljusstolparna noggrant men blev lite besviken då effekten försvann när jag kom nära dem. Efter ännu en stund blev jag enormt medveten om samtliga ljus omkring mig. Alla ljus sken enormt starkt och jag stod stilla en bra stund och observerade scenariot vilket såg väldigt fint ut med skyskrapor som blinkade och de röda lyktorna från bilarna.
Samtidigt som jag promenerade lyssnade jag på musik och jag kunde verkligen sjunka in i musiken och upptäckte instrument jag tidigare missat. En märklig effekt var att alla ljud var extremt starka så jag kunde ingående höra andra människors diskussioner även om de stod på andra sidan gatan till trots att jag på högsta volym lyssnade på Matisyahus album Live at Stubb's.
När jag kommit till min släktings lägenhet la jag mig på sängen och lyssnade på musik. Kände mig härligt medveten om min egen existens och kom på att jag under trippen kunde leva i den absoluta nutiden utan några som helst onödiga tankar. Allting kändes skönt och musiken lugnade mig. På något märkligt sätt insåg jag hur obetydlig jag var som människa och kände mig nöjd över denna insikt och kom fram till att jag tar mig själv på alldeles för stort allvar och att jag borde slappna av mer i vardagen. Ett tag senare sätter jag på Simpsons men har svårt att koncentrera mig så jag bestämmer mig för att åka hem.
Här börjar effekten klinga av, typ tre timmar efter att jag tog fröet och jag kände att jag återgick den normala kontrollen av mig själv. Kände mig dock väldigt dissocierad vilket var oerhört skönt, då det var trevligt att sitta i tunnelbanan och titta ut genom fönstret och lyssna på musik. Kom hem och tog lite sömnmedel och gick och la mig.
Över lag var jag nöjd med trippen då den inte var så intensiv som min förra då jag fick panik utan jag blev intellektuellt stimulerad på ett bra vis. Kommer definitivt att ta HBW igen.
Tog första fröet vid halv sex på kvällen och kände mig lite nojjig. Å ena sidan såg jag fram mot en intressant om än lite mindre intensiv tripp å andra sidan var jag orolig för att få en permanent psykos av droganvändandet men lyckades genom att lyssna på lite glad musik slå undan de negativa tankarna. Den första timmen kände jag inte av någon effekt mer än att jag ibland kände för att spy, men även dessa känslor försvann efter ett tag.
En dryg timme efter att ha tagit fröet började jag märka av en liten effekt. Precis som förra gången fick jag svårt att avgöra hur mycket jag vägde. Jag kände mig tung och neddrogad fast samtidigt kände jag mig väldigt lätt och flytande. Först tänkte jag att det med tanke på den låga dosen av en placeboeffekt så jag kom ihåg att förra gången hade jag fått grått hår under trippen så jag tittade i spegeln och noterade till stor glädje att mitt hår återigen var grått.
En och en halv timme efter att jag tagit fröet fick jag svårt att sitta stilla och kände mig enormt exalterad så jag bestämde mig för att gå till en släktings lägenhet som jag visste var tom. Förra gången blev jag paranoid av att vara ute då jag inte kunde sluta skratta och var orolig för att någon skulle ringa polisen men den här gången fick jag bara ett par skrattattacker och kunde kontrollera mig hyfsat. På vägen till släktingen gick jag genom en park och noterade en blå aura kring alla ljusstolpar. Det var som om någon hade placerat en blå krage av plast kring ljusen och jag njöt mycket av effekten då det såg väldigt stiligt ut. Inspekterade ljusstolparna noggrant men blev lite besviken då effekten försvann när jag kom nära dem. Efter ännu en stund blev jag enormt medveten om samtliga ljus omkring mig. Alla ljus sken enormt starkt och jag stod stilla en bra stund och observerade scenariot vilket såg väldigt fint ut med skyskrapor som blinkade och de röda lyktorna från bilarna.
Samtidigt som jag promenerade lyssnade jag på musik och jag kunde verkligen sjunka in i musiken och upptäckte instrument jag tidigare missat. En märklig effekt var att alla ljud var extremt starka så jag kunde ingående höra andra människors diskussioner även om de stod på andra sidan gatan till trots att jag på högsta volym lyssnade på Matisyahus album Live at Stubb's.
När jag kommit till min släktings lägenhet la jag mig på sängen och lyssnade på musik. Kände mig härligt medveten om min egen existens och kom på att jag under trippen kunde leva i den absoluta nutiden utan några som helst onödiga tankar. Allting kändes skönt och musiken lugnade mig. På något märkligt sätt insåg jag hur obetydlig jag var som människa och kände mig nöjd över denna insikt och kom fram till att jag tar mig själv på alldeles för stort allvar och att jag borde slappna av mer i vardagen. Ett tag senare sätter jag på Simpsons men har svårt att koncentrera mig så jag bestämmer mig för att åka hem.
Här börjar effekten klinga av, typ tre timmar efter att jag tog fröet och jag kände att jag återgick den normala kontrollen av mig själv. Kände mig dock väldigt dissocierad vilket var oerhört skönt, då det var trevligt att sitta i tunnelbanan och titta ut genom fönstret och lyssna på musik. Kom hem och tog lite sömnmedel och gick och la mig.
Över lag var jag nöjd med trippen då den inte var så intensiv som min förra då jag fick panik utan jag blev intellektuellt stimulerad på ett bra vis. Kommer definitivt att ta HBW igen.
