Shadowgate (NES) när jag var kring 9-10. En stor bedrift, helt utan hjälp. Idag kommer jag tamejfan inte ens 30% in i spelet
Maniac Mansion (NES)
Totalt ologiska pussel, men tillslut lyckades jag med inte bara en utan två olika endgames. (Finns även ett par endings där man avlider, dessa räknar jag inte).
Bla var det ju en kod till en dörr in till labbet. Denna fick man genom att spela arkad... Men det gick även att slå in 0000

vilket jag å brorsan "klurade" ut genom en lång trail and error.
Ja, för innan man visste att man fick koden genom att spela arkad så stod vi och chansade på dörren där.
Denna spelglädje finns inte idag. Idag googlar man efter tre misslyckade försök...
Klart är att förr i tiden hade man obegränsat med tid också, nu på sin höjd hinner jag en timme per månad.