Hur stor kan en kärnkraftsreaktor byggas?

Nu hänger jag inte riktigt med. Om man har en kritisk massa så har just den kritiska massan en volym. Är inte denna volym också kritisk då?

Att en reaktor inte exploderar har väl mer att göra med att man utnyttjar långsama neutroner och att reaktonstiderna inte blir så snabbar som vid en detonation och att man då lättare kan balansera reaktionen så den hela tiden är kritisk med klassisk reglerteknik.

Med "kritisk massa" avses oftast den massa som en sfär skulle ha för att orsaka en självdrivande kedjereaktion. När man bygger bomber är ju oftast sfärformen trevlig att arbeta med då den är effektiv och platssnål. Geometrin är ytterst viktig för själva detonationen.

För att en självunderhållande kedjereaktion ska inträffa måste man ha tillräckligt många neutroner från uransönderfall (dvs en viss massa) SAMT att neutronerna hinner träffa träffa på nya kärnor tillräckligt ofta (dvs en viss densitet eller volym). Att ha 50 kg uran är en kritisk massa för en atomexplosion, men om hälften ligger i Kiruna och resten i Jukkasjärvi så kommer ingenting att hända eftersom volymen blir helt fel. Likadant blir det för en reaktor. Det finns förvisso tillräckligt med massa för att passera den "kritiska massan" men då all massa är utspridd i en alldeles för stor volym kan inte en explosiv kedjereaktion uppstå. Däremot kan man ju nå kriticitet och en betydligt mildare nukleär förbränning men någon explosion kan det inte bli.

En reaktor kan absolut inte explodera eftersom volymen är helt felformad för att kunna producera en nukleär explosion, däremot kan man orsaka ångexplosioner (som hände i Tjernobyl) men en kärnexplosion kan aldrig inträffa. Hoppas detta förklarar det hela desto mer.

Här visar NyTeknik lite grejor som behövs för att man skall kunna utnyttja kol som energikälla:

http://www.nyteknik.se/nyheter/autom...icle505516.ece

Var håller naturmupparna hus där?

De har gett upp i Kina. De kan sträcka sig så långt i miljöarbetet som att designa kolkraftverken på ett sådant sätt att man kan hänga på koldioxidavskiljning senare. Motiveringen som jag har hört är den gamla vanliga. Varför ska Kina vara tvungen att köra saker som många andra stormakter skiter i?

Ok men det jag menar är att det inte är någon fundamental skillnad på funktionen på en kärnladdning och en reaktor. Enda skillnaden är att vapnen utnyttjar snabba neutroner och reaktorn långsamma som man modererar dvs kontrollerar reaktionen. Om det är explosion på tiden 1uS eller reaktionstider på sekunder är ju mer en skalfråga. Reaktorn låter man ju faktiskt gå överkritisk till dess man har upppnått full effekt på ca 1GW då man dämpar reaktionen med moderatrostavarna och naturligtvis med inbyggda dämpande mekanismer i modereringen.

Skillnaden kan väl jämföras med att förbränna dynamit över en eld vilket man faktiskt kan eller detonerad det.

Att det var en ångexplosion som förosrakade olykan i chernobyl så berodde det ju på att reaktorn gick skenande överkritisk till en nivå på ca 30GW. Sen är det väl hårklyveri vad som orsakade den. Att ryssarna byggde skitreaktorer som inte har inbyggda skyddsfunktioner är ju en annan femma.

6000 ton i timmen!

musik till det:
http://www.imeem.com/astrozombie/mus..._sixteen_tons/

* diggar till musiken och läser artikeln *
6000 ton i timmen gånger fyra, bara för detta elbolag.
Glöm nu inte att stänga av TV:n ifrån stand-by nu ikväll, så vi sparar lite energi och motar CO2 mängderna.

Okej, men det lät vettigt.
Tänkte inte på att geometrin också är en viktig faktor.

Ganska imponerande konstruktioner när man tänker efter. En tryckvattenreaktor ska ju klara ett tryck på 150bar i 60 år med en betryggande säkerhetsmarginal. Är det liknande teknologi man använder när man konstruerar fartygsskrov? Jag kan tänka mig att svetsfogar får genomgå rigorösa kontroller.

När man laddar om reaktorn, öppnar man locket i tanken helt? eller sker det alltid genom mindre hål i tanken, eller försluts tanklocket så att säga en gång för alla?

Borde ju inte vara några större problem att bygga stora reaktortankar i sverige med tanke på vår erfarenhet inom fartygsindustrin, fast det mesta är ju ioförsig nerlagt.

felpost

Jag har svårt att tänka mig att trycket på en skarv i ett fartygsskrov utsätts för något tryck ens i närheten av 150bar. Det motsvarar ju ett tryck av att man befinner sig 1,5km under ytan. Ett fartyg som går 30m under ytan utsätts för ungefär 4bar p.g.a. vattentrycket, när det rör på sig så blir säkert trycket högre på vissa delar, men har ändå svårt att tro att det blir särskilt mycket högre ändå.

Kan inte så mycket om det praktiska kring reaktortanken, men tillverkningen borde väl ha mer likhet med ett tryckkärl än ett fartygsskrov? Nog vet man hur sådana skall dimensioneras och tillverkas i det här landet. Eller i alla fall visste. Maskinerna är säkert sålda till Korea nu.

En svår detalj just för reaktorkärl har varit neutronförsprödning. Men det har man, såvitt jag förstått saken, avhjälpt med nya material. Ryssarna har sin egen karaktäristiskt grovhuggna lösning på problemet. De leder in likström i tanken och glödgar den för att bli av med sprödheten.

Vid bränslebyten tar man av reaktortanklocket så att man ser härden. Reaktortanken ligger i botten på en jättebassäng med högrent vatten. När man skruvar av locket blir reaktortanken öppen uppåt mot bassängen. Med hjälp av en stor travers kan man skicka ner kameror och fjärrmanövrerade verktyg som gör jobb ner i tanken och skruvar av och på muttrarna som håller fast reaktortanklocket.

Använt bränsle mellanlagras på botten av reaktorbassängen.

Vattnet i reaktorbassängen är som sagt högrent. Har du glasögon måste du säkra dem med ett snöre runt huvudet innan du går in i rummet med reaktorbassängen.