2012-12-27, 00:45
#73
Citat:
Ursprungligen postat av Wermland
"Gôrrolit" (gyttjeroligt 
)... jodå, men det vill jag nog placera längre söderut. I Karlstad har de gôrrolit. Finns det något ord i rikssvenskan som motsvarar själva ordet "gôr"? "Gyttja" är det närmaste jag kan komma på. "Gorra"? Finns det? "Dä ä gôrrut ut", "Det är lerigt/gyttjigt ute".
Haha nej det uttalet har jag aldrig hört. Tror du inte det är något specifikt för just henne? "Hônôm" säger ju hela Värmland. Var bor hon?
"Jonases bil" säger vi i alla fall i Torsby. Vi är så vrånga så vi till och med gör om namn som inte behöver göras om. Just nämnda namn slutar ju med S så då läggs ett -es till för enkelhetens skull. Men heter han Sven kan det lika gärna bli "Svenes bil". Fast inte för alla och inte alltid. Jag själv säger ibland Svens och ibland Svenes. Varför vet jag inte.
Används det över hela Värmland? Det visste jag inte. Här gör vi det. Jag trodde vi var unika som gjorde allting "för jämnan"
Folk utifrån som hälsar på brukar ofta undra om det inte räcker med att vi gör det en gång. "Jä ska jämt ta en kaffekôpp", "jä går jämt å köper snus", "jä går å sätter mej jämt". Vet inte riktigt hur det ska översättas. "Jag ska bara..."?
De flesta har väl hört Frödings dikt? Han kom ju på att vi ofta utesluter konsonanter och fick till en, för oss, fullt begriplig versrad. Att det kan bli på det sättet beror på att vi pratar i maskulina och feminina former när vi pratar bestämd form. Feminina ord får ändelsen -a, maskulina blir oförändrade (jag behöver nog hjälp med att förklara detta). Pratar jag om min katt är den feminin oavsett faktiskt kön: katta. Min hund är däremot maskulin: hunn. Tänker man "pojken och flickan" blir det inte så krångligt: "pôjken å jänta"... må'n å sola, ryggsäcken å väska, pisto'ln å börsa (inte "bössa" som Emil i Lönneberga hade).
Men Frödings vers. Kan nån ickevärmlänning översätta den till svenska? Den lyder som följer:
I åa ä e ö
Inget fusk från andra värmlänningar nu
Wermland
Edit. Ett välkänt klipp från Torsby centrum. Fryksdalska när den är som bäst:
http://se.youtube.com/watch?v=-6ChhMopHJA
En sång på torsbymål om Torsbys forna stolthet: Järnvägsgatan. Tyvärr har "ritnissarna", som farbror Sven kallade dem, förstört den genom enkelriktning. Snigeln i ovanstående klipp befinner sig just där.
http://se.youtube.com/watch?v=t3YiOdAZy7Q
)... jodå, men det vill jag nog placera längre söderut. I Karlstad har de gôrrolit. Finns det något ord i rikssvenskan som motsvarar själva ordet "gôr"? "Gyttja" är det närmaste jag kan komma på. "Gorra"? Finns det? "Dä ä gôrrut ut", "Det är lerigt/gyttjigt ute".Haha nej det uttalet har jag aldrig hört. Tror du inte det är något specifikt för just henne? "Hônôm" säger ju hela Värmland. Var bor hon?
"Jonases bil" säger vi i alla fall i Torsby. Vi är så vrånga så vi till och med gör om namn som inte behöver göras om. Just nämnda namn slutar ju med S så då läggs ett -es till för enkelhetens skull. Men heter han Sven kan det lika gärna bli "Svenes bil". Fast inte för alla och inte alltid. Jag själv säger ibland Svens och ibland Svenes. Varför vet jag inte.
Används det över hela Värmland? Det visste jag inte. Här gör vi det. Jag trodde vi var unika som gjorde allting "för jämnan"
Folk utifrån som hälsar på brukar ofta undra om det inte räcker med att vi gör det en gång. "Jä ska jämt ta en kaffekôpp", "jä går jämt å köper snus", "jä går å sätter mej jämt". Vet inte riktigt hur det ska översättas. "Jag ska bara..."?De flesta har väl hört Frödings dikt? Han kom ju på att vi ofta utesluter konsonanter och fick till en, för oss, fullt begriplig versrad. Att det kan bli på det sättet beror på att vi pratar i maskulina och feminina former när vi pratar bestämd form. Feminina ord får ändelsen -a, maskulina blir oförändrade (jag behöver nog hjälp med att förklara detta). Pratar jag om min katt är den feminin oavsett faktiskt kön: katta. Min hund är däremot maskulin: hunn. Tänker man "pojken och flickan" blir det inte så krångligt: "pôjken å jänta"... må'n å sola, ryggsäcken å väska, pisto'ln å börsa (inte "bössa" som Emil i Lönneberga hade).
Men Frödings vers. Kan nån ickevärmlänning översätta den till svenska? Den lyder som följer:
I åa ä e ö
Inget fusk från andra värmlänningar nu
Wermland
Edit. Ett välkänt klipp från Torsby centrum. Fryksdalska när den är som bäst:
http://se.youtube.com/watch?v=-6ChhMopHJA
En sång på torsbymål om Torsbys forna stolthet: Järnvägsgatan. Tyvärr har "ritnissarna", som farbror Sven kallade dem, förstört den genom enkelriktning. Snigeln i ovanstående klipp befinner sig just där.
http://se.youtube.com/watch?v=t3YiOdAZy7Q
Egentligen heter det:
Å I ÅA Ä E Ö
Och i ån är en ö.
