Tondövhet - en myt?

Begreppet 'tondöv' kastas runt ganska lättvindigt i sångsammanhang, speciellt i program som Idol när riktigt dåliga sångare gör sina framträdanden. Men om man funderar lite på vad ordet betyder blir det nästan helt obegripligt. Vore det överhuvudtaget möjligt att ens uppskatta musik om man verkligen var tondöv? Hur skulle melodier uppfattas?

Dessutom blandar man ihop två olika saker - att med rösten producera rätt toner och att uppfatta dem men örat. Det förra kräver rimligen mer träning är det senare. Det är lite som att säga att man är blind för att man är dålig på att rita.

Finns det nån som verkligen är tondöv eller är de bara otränade? Givetvis bortsett människor med genuina hörselskador.

Yepp tondövhet är en myt, det är bara ett namn för att någon är riktigt sålig på tex att sjunga.

Antagligen kan du inte bokstavligt talat vara tondöv (Om du nu inte har nått övernatuligt fel i öronen på dig). Helt klart myt.

Beror väl lite på hur man definierar tondöv. Men om du menar att man har svårt att skilja mellan två olika toner så tror jag att det finns.
När jag spelade olika sorters instrument med folk märkte man snabbt att en del hade svårt att skilja mellan tonerna. Även jag som har någorlunda bra gehör kan ha svårt att stämma en gitarr, märkt att jag av någon anledning missar en halvton på mysko vis. Det kan iof förklaras av mitt sinnestillstånd vid det tillfället(vilket gör det hela lite lustigare, då man brukar tycka att musik är mycket bättre när man är påverkad av olika substanser).

Testa att köra den här: http://jakemandell.com/tonedeaf/
Hittade den när jag googlade lite förut, kan inte påstå att jag fick några imponerande betyg, men ännu en gång så skyller jag på att hjärnan har fått för mycket av det goda idag.

Det är en myt i samma bemärkelse som att benämna någon som "ordblind" och mena att personen i fråga inte ser skillnad på två ord överhuvudtaget. Hård träning kan lyfta det mest hopplösa fall inom gehör, på samma sätt som träning kan lyfta den mest hopplösa dyslektiker.

Finns nån "kalkyl" (fråga mig inte hur den är gjord) på att en god musiker (läs: andra konstnärer / hantverkare också) utgörs av 20% talang och 80% hårt slit. Kan enkelt kombineras med tidigare resonemang.

Värdelöst test för att ta reda på om någon är tondöv eller inte. Detta är endast musikaliskt minne och inget annat.

haha jag vet inte hur många gånger som guran vatt ostämd som fan när man är påverkad :P

men bra som fan låter de ju då ;D och det är väll det som är huvudsaken? iaf sålänge ingen annan lyssnar :P

OT: tondövhet är helt klart ingenting som en läkare kan diagnostisera , men självklart så har de med gehöret att göra , vissa kan sitta och stämma en gitarr i 10 minuter medan jag tex stämmer den på några sekunder , så någonting som kallas för tondövhet är ju ingen sjukdom , snarare tränat örat lite för lite :P iaf imo...

Verkar finnas en ganska god enighet i frågan. Då kan man vidare undra hur bra man kan träna upp örat? Anser ni att "perfekt" gehör är någon få förunnat, eller något som alla kan lära sig? Jag misstänker i alla fall att man kan bli jävligt bra bara man tränar upp det på rätt sätt.

Har funderat på att genomföra ett experiment och lära mig "perfekt" gehör. Alltså att utan extern referens kunna känna igen och namnge toner. Vad tror ni? Ska tillägga att jag inte har några som helst färdigheter inom området i dagsläget.

Varför inte? Går du in hårt för att lära dig är det mycket som talar mot att du inte skulle klara det.

Det finns inget definitivt svar på om man kan lära sig att ha absolut egehör eller om det är nedärvt. I vilket fall som helst har en på tio tusen invånare absolut (perfekt) gehör. Men lycka till! I sådana fall finns det kanske hopp för mig med :P

Personligen har jag riktigt kasst "reproduceringsgehör". Det vill säga det tar sjukt lång tid för mig att stämma en gitarr rätt utan något sorts hjälpmedel. Jag kan inte heller säga "det där är ett E!" om jag hör en ton. Men jag kan ta ut melodier på gitarren förutsatt att den är rättstämd..

Absolut gehör är di facto ett medfött "minneshandikapp" (eftersom det upplevs jobbigt i många situationer), och är ofta (men inte alltid) relaterat till ett instrument som personen i fråga tagit i sin hand vid tidig ålder.

"Perfekt gehör" är ett upptränat "absolut" gehör. Skillnaden kan sägas vara att det inte är riktigt lika pålitligt som det absoluta (där en person med absolut kan höra skillnad på några cent +- är det inte säkert att en person med perfekt gehör kan göra det, däremot kan personen leta upp en viss ton). Det finns litteratur och gott om levande exempel som tränat upp ett sådant gehör.

Gehör är ENDAST träning, precis som alla typer av hantverk. När två olika personer i en idealsituation tränar exakt lika effektivt och ofta under viss tid kommer däremot den ena ha lärt sig mer än den andra, därför att vi har olika förutsättningar. En person som är "tondöv" har svårt för sig, en person som är "musikalisk" (jag hatar det begreppet) har lätt för sig.

Tondövhet är inte en myt.

http://en.wikipedia.org/wiki/Amusia