Behöver hjälp med min foderhäst

Har precis blivit delfodervärd på ett arabiskt fullblodssto, och skulle behöva lite tips!

Det är min mammas jobbarkompis häst, dom bor utanför stan på en gård med eget stall där araben och 2 shettisar står. Shettisarna är dels för sällskap och dels för småbarnen att rida på

Jag har ridit henne 3 gånger nu, dom två första gångerna var ägaren och min mamma med (för att visa ridvägar då jag inte känner till omgivningen och det finns inget ridhus). Då gick det bra, hon traskade på och verkade väldigt nöjd. Idag var det bara jag och min mor som var ute, min mor brukar följa med då hon gillar att ta promenader.

Det första problemet kom när vi skulle ta in araben från hagen, ägaren hade nämligen sagt att shettisarna skulle gå kvar ute. Men det gick verkligen inte! Hon var väldigt rädd och nervös för att småpluttarna inte följde med, det gick med nöd och näppe att få in henne i stallet. Men när hon stog i sin box blev hon nästintill hysterisk, for runt med uppspärrade nosborrar och gnäggade väldigt gällt. Eftersom jag inte känner henne så visste jag inte hur det skulle gå, så vi bestämde oss för att ta in shettisarna också för att se om det hjälpte. Och det gjorde det, hon blev genast lugn.

Det andra problemet märkte jag idag, att jag känner mig osäker på hennes rygg och nästan lite maktlös. Jag känner inte att jag har kontroll på henne. Hon är väldigt snäll att rida ut på men hon är väldigt "tittig", ni hästmänniskor vet ju hur fullblod är! Är beredd på att hon ska hoppa till och kan därför inte riktigt slappna av i sadeln. Vi har tagit det lugnt nu eftersom det är väldigt halt ute, men började trava idag då underlaget var bättre.
Jag vill inte galoppera eftersom jag känner att jag inte har kontroll på henne.

Det sista problemet är täcket.
När man ska sätta på hennes täcke så blir hon väldigt sur, lägger öronen bakåt och ser oerhört irriterad ut. Ägaren sa att hon känner sig ensam och åtsidosatt för hennes systers dotter (som brukade rida henne förut) inte har tid då hon har skaffat egen häst, och det är därför hon är grinig. Kan det stämma, tro? Hon har aldrig sparkat eller bitit, men förra veckan så tjongade hon en hov i väggen, och det har hon aldrig gjort förut.

Nu undrar jag ett par saker.
Hur ska jag göra för att känna mig säkrare i sadeln? Behöver jag bara lära känna henne bättre? Att lägga till är att jag är 18 år och ridit väldigt mycket, så är ingen nybörjare, dock lite skraj.

Ursäkta om inlägget blev långt och osammanhängande men skrev direkt ur mina tankar och då kan det bli som det blir
Behöver verkligen tips på hur man kan komma över den här rädslan och oron att hon inte ska lyssna.

Hästar blir inte griniga för att de känner sig åtsidosatta, det ä rent skitsnack. Fullblod behöver mycket motion och hjärngympa och hur länge sen var det hon blev riden ordentligt? Ju mer du rider och tröttar ut henne ju mer kommer hon lugna ner sig, naturligtvis kommer det alltid finnas nerver kvar och på fullblod sitter de ju oftast på utsidan. Det är bara att vara tuff och stå på sig! Och det är väl klart att hon testar dig i början, det vill alla hästar göra men det är bara att visa vem som bestämmer

Om du känner att du inte kan slappna av i sadeln så sätt på en halsrem som du kan hålla i, då har du ju lite säkerhet och kan förhoppningsvis slappna av lite.

Men ponnyerna så får hon ju helt enkelt bara vänja sig. Det är väl klart hon inte vill vara ensam men det måste hon ju. Om hon blir helt hetsig så får man väl ta in dom andra nu över vintern och sen när vädret tillåter kanske man kan göra henne i ordning utomhus och sen sakta vänja henne vid att de små inte ska följa med in?

Det största problemet du har är det att du är rädd..
Hästen "känner" det och agerar utefter det.

Tuffa till dig inombords när du är i närheten av henne, men visa henne inte att du är tuffare mot henne.
Reagera inte på hennes lynnesutbrott utan gör som du är "van" att göra med andra hästar.

Ta en eller flera dagliga promenader med henne.. låt henne lära känna dig och din doft, din röst och dina rörelser.
Visst det är kul att rida, men glöm inte att hon är en häst ingen robot som många av ridskolehästerna är.
Dom är vana att ha många ryttare, och många som rör sig runtom sig i stallet.
Respektera hennes livsrum(ber hon om plats , ge henne det)men låt det samtidigt inte inkräkta på vad du "måste" göra, typ rykta och mocka.

Lär känna henne så tror jag att ni kan få många fina stunder tillsammans..hon är lika rädd för dig som du är för henne.. ni är främlingar för varandra.

Jag har själv en tittig arabkorsning som jag hade en del besvär med i början. Jag markarbetade honom väldigt mkt så han fick mer förtroende för mig. Sen det här att du är rädd - du har ju bara ridit henne 3 ggr! Det tog lång tid innan jag slutade vara rädd när jag red min häst. Försök att slappna av även om det är svårt. Sen kanske det kan hjälpa om du rider tillsammans med någon.

Du kanske ska låta henne nosa ordentligt på täcket innan du väldigt lugnt oh försiktigt lägger på det. Jag kände en häst som var skitarg när man sadlade, men om hon bara fick nosa på sadeln först så stod hon som ett ljus sen

Börja med och visa att du inte accepterar att hästen håller på som en idiot när du går isär från shettisarna.
Hästen är tydligen väldigt fäst vid dom och sånt betende ska du inte acceptera.

Så fort DU tar i hästen är det DU som är flockledaren.
Kommer ta tid och bli av med, men jobba stenhårt på det!

Finns inge värre än en häst som inte kan vara ensam.
Har varit med om hästar som klättrar över boxdörren och spränger stalldörrar pga sånt jävla ofog!

Tack för tipsen, allihopa. Det känns lite bättre nu, ska jobba på min självkänsla lite och visa henne att det faktiskt är jag som är bestämmer.

Angående. inlägget ovanför mitt, så har det faktiskt hänt att en av shettisarna klättrade över boxdörren när den blev ensam kvar en gång. Fick inte ett enda skapsår!

Visst är det nerver i de hästarna, men ju mer skraj du är desto nervigare blir hästen. Du kanske ska börja med markövningar? Promenera med hästen, led henne och bara umgås med henne. Du behöver inte sätta igång och rida på en gång. Om du gör markövningar så lär du känna hästen som individ, lär dig hennes temperament och kan tyda hennes signaler bättre. På så vis lär även hon känna dig.

Har ni någon möjlighet att ta er till något ridhus eller ridbana? Där kan du rida henne i de olika gångarterna och känna hur det känns. Ge det tid, det är bara dumt att skynda fram. Umgås med hästen och lär känna henne. Rid mycket på ridbana eller i något närliggande ridhus så du även lär känna henne från ryggen, innan du ska ut i skogen. Då kommer du känna dig tryggare när du sitter på hästryggen.

När du ska lägga på täcket så är det bara att göra det. Med så lite krångel som möjligt. Ignorera hennes sura beteende, gör ingen affär av det. Sedan att hon inte vill gå ifrån hästkompisarna får du träna på. Ta in henne i stallet och säg till henne att hon får komma ut till dem senare. Att de finns kvar. Spendera mycket tid med henne, om jag var du så skulle jag vänta med ridningen ett tag.

Nu ser jag att du redan fått flera tips om att träna markarbete, gå promenader osv. Men det tåls ju att sägas igen.

Min pojk var när jag fick honom en 4-årig väldigt dominant nykastrerad jäkel som trampade rätt över en. Han vägde väl in på 650 kilo och jag på 50.

Vi tränade mycket ledarskap. T.ex. när maten las fram ute i hagen (han gick ensam då han höll på att ta kål på de andra) "åt" alltid jag först. Kom han fram innan jag var färdig vände jag baken till och det fungerade. I paddocken släppte jag honom lös i galopp och lät honom springa. Låtsades dona med saker som kunde verka intressant. Tillslut blev han ju nyfiken och kom fram. När han var framme hos mig vända jag baken till och smackade till, då brukade han springa ett varv till, till slut när han kom tillbaka ställde jag mig upp och gick, han brukade följa efter. Vet inte hur egentligen men tillslut gick han efter mig som en hund, med eller utan grimma, utanför paddock och ridhus. Han fick aldrig någonsin gå före mig, lugnt och fint med löst rep skulle det vara.

Haha läst vad jag skrivit och det låter ju som värsta tramset. Men hos detta monster gick det hem. Från bitsk och ilsk till världens lugnaste.

Det finns tyvärr ingen ridbana eller ridhus i närheten, dom håller på att bygga ett ridhus på granngården som kommer vara klart i vår.

Hon är ju egentligen världens snällaste, bara jag som fjantar mig mest för att det är en ny häst och jag har inte ridit på ett tag nu. Angående att ta in henne själv i stallet så pratade jag lite mer om det med hennes ägare, och hon sa att jag skulle fortsätta ta in shettisarna tills vidare eftersom det är hennes svagaste sida.

Du har fått många tips redan, som jag håller med om.
Men jag skulle vilja tillägga en sak om just täckesproblematiken:

Hästar är inte rovdjur, de är bytesdjur. Det finns med i deras "reptilhjärna" att vara rädda för saker som kommer uppifrån/bakifrån... Tänk på hur det ser ut när ett lejon anfaller en buffel eller antilop på savannen, och jämför det med hur man lägger täcke på, eller sadlar en häst... Pga "naturlig rädsla" är vissa hästar ilskna vid dessa moment, även om de är hur snälla som helst i övrigt.

Du behöver nog ha tålamod med att hennes ängslighet kommer fram extra mycket nu när du är ny i hennes tillvaro. Och den där testningen att sparka i väggen kan du bara skratta åt... Men skulle hon verkligen sparka dig däremot, måste du visa riktigt jävla tydligt att det inte är okej.

För övrigt tror jag det kan ligga något i att hon känner sig åtsidosatt, hennes vanliga ryttare har ju faktiskt "övergivit henne".
Men med tiden kommer hon att lära sig att lita på dig också!
Och du på henne?

Kul att ridhus är på gång!
Finns det hästar på granngården? Isåfall kanske du kan få ridsällskap ibland?
Jag har själv erfarenhet av det där med "ensamrädd" häst, och kan intyga att det verkligen inte är någon njutning att rida en hyperventilerande, skärrad häst. Då är det ju bra om man kan få sällskap på ridturen, särskilt i början medan man själv är lite osäker.

Samma sak här, inte ett enda skrapsår, men NÅN gång så händer det en olycka.
Samma sak med boxar med galler runt om, finns fall där en ensam häst fått panik och börjat bråka i boxen och fastnad med hoven i gallret i boxen och det med skador som brutna ben..