Sanningen om lärarprogrammet (Varning för känsliga)

Det som väldigt få förstått, inte minst Försvarsmakten själva, är att den utlärda pedagogiken på gamla YOP och de senare utbildningarna inte har ett dugg med den teoretiska pedagogikutbildningen att göra utan handlar om att vi fick träna på soldater och på varandra. När passet var klart var det en jäv
la harang där man fick feedback på allt. Jag fick till och med skit av en lärare för att jag haft fel färg på mina planscher och kritiken var motiverad. Ibland fick man så mycket skit att man nästan började grina men jävlar vad man utvecklades.

Allt handlade om att bli bra pedagoger. Lärarprogrammet handlar i stort om att bli bra på pedagogik. Det är en jävla skillnad.

Naturvetenskapslärarna tycker jag tenderar att alltid hålla hög klass. De bästa lärare jag haft har varit de jag haft i matematik, fysik och kemi (kemisten må ha varit väldigt knepig, men hon var en grym kemist iallafall och jag lärde mig mycket). Fysikläraren jag hade på gymnasiet är nog den bästa läraren jag haft. Sen hade jag en riktigt härlig Civil Ingenjör i Datateknik som programmeringslärare under ett år, som verkligen brann för att lära ut programmering och kunde sitta uppe hela nätter för att klura ut ett problem man kom med till honom.

Tyvärr tog alla oengagerade elever, som inte hade något intresse av programmering alls och tog upp hans tid från de som faktiskt ville lära sig, knäcken på honom, så han slutade som lärare och gick tillbaka till att vara konsult. Han gav mig ett stort intresse för programmering och det är det jag tycker en bra lärare ska åstakomma.

Den här tråden hade jag nästan glömt. Dock kan jag försäkra dig att min bekant är väl förtrogen med både Oxford- och Harvardsystemet, liksom ett antal andra varianter. Det var därför h*n blev smått chockad över slappheten på pedagogen. Så någon med erfarenhet därifrån får gärna svara. Jag är fortfarande nyfiken.

Den första är att sociologin institutionen är kursansvariga för alla uppsatser som skrev på lärarutbildning. Beroende på vilket ämne man skriver om, så läggs det ut på olika institutioner, eftersom det har med vilket ämne man skriver om. Alltså man läggs på den institutionen där folk kan sina saker. Vissa skriver sin c-uppsats på pedagogen, andra skriver sin kanske på chalmers. Har själv skrivit ett antal tentor på pedagogen genom mina år. Därför anser jag att jag har rätt att uttala mig i tråden och du får någon med erfarenhet från pedagogen. Här är även en c-uppsats som en kompis till mig skrev. http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077...7-2611-155.pdf. Det syns tydligt vilket system det har använt, i sin c-uppsats som referat. Frågan jag ställer mig nu. Hur gick det för din kompis som skrev på pedagogen, eller ljuger hon? Vad skall du nu säga? Att du lita mer på din kompis än att kolla om fakta innan du uttalar dig om saker du inte har några belägg för? Är dock inte förvånad att det har blivit som det har blivit i Sverige idag, med tanke på källkritik och de valen vi är tvungen att välja idag i vårt informationssamhälle. Då litar man mer på sina vänner och bekanta. Barry Scwartz beskriver det ganska bra i sin bok. The paradox of choise, eller valfrihetens tyrann som den heter på svenska.

http://gupea.ub.gu.se/

Läs genom där och kolla hur man gör referat på pedagogen och uttala dig sen i ämnet igen om du tror på din kompis, eller på faktan som finns på en första klassik källa om hur referat förekommer hela tiden på uppsatser vid institutionen pedagogik och didaktik. Jag anser att jag kan uttala mig om ämnet ganska bra, med tanke på min erfarenhet också på den här institutionen.

Väntar på ett spännande svar. Gissa på att det blir ett personangrepp på min svenska som svar.
Hoppas du blev nöjd med mitt utförliga svar och att du inte är lika nyfiken längre på hur det går till på pedagogen när man gör referat på tentor/uppsatser i den institutionen.

Det finns mycket att invända mot när det gäller lärarutbildningen idag. Att man skulle kunna skriva uppsats eller disputera utan att använda ett enhetligt system för referenser är dock felaktigt. Inom pedagogik, psykologi och samhällsvetenskap är det väl APA-som gäller.

Uttalade och uttalade - jag ställde en fråga och du fick (drygt ett år senare) spel. Tagga ner lite.

Jag är väl bekant med referenssystem och källkritisk metod i alla dess former. Dock ansåg jag inte att den här frågan var så viktig för min nattsömn att jag ämnade researcha den. Tyvärr tog du det personligt, men det säger mer om dig än om mig.


Harvardsystemet är tydligen populärt. Bra, då vet vi det. Själv är jag Oxford-man, men det är förstås en smaksak. När jag försöker läsa ditt inlägg blir jag förvisso ännu mer nyfiken på hur det går till på pedagogen på GU. Men den diskussionen är, som du antyder, OT.

Tack för ett sansat och kortfattat svar. Har jag uppfattat det rätt om APA bara kräver författare och datum, men inte nödvändigtvis textställe (såvida det inte handlar om ett direkt citat)?

Stämmer bra det.

Varför skall jag tagga ner då? Då det fars med osanningar om lärarutbildningen i en tråd på flashback. Om det hade varit en sanning, så hade jag varit lugn och stilla. Har inte sett denna tråden innan och inte läste genom den för några dagar sen.



Jag gör en skillnad på att skriva på ett forum och när jag skriv tentor m.m. Är det ingen som granska det man skriver om man håller sig inom reglerna som är uppsatta. Sedan kan man alltid be någon att läsa genom sina saker också, eftersom man ibland blir blind på sin egen text.



APA= Harvardsystemet? Havardsystemet kallar lektorna det själv på både sociologiska institutionen och på institutionen pedagogik och didaktik att man skall ha följande system efter varje stycke beroende på hur många sidor man hänvisar till. Asplund 2004 s 30. Asplund 2004 s 30ff Asplund 2004 s 30-45. Om man citera använder man följande tecken "bla bla bla bla" Författare år s. Är det två böcker kan man säga a eller b också tror jag det var.

Letar man fel, så finns det nog mycket att invända mot alla utbildningar i hela Sverige idag på högskolan/universitet, särskilt de fristående kurserna.

OK, din åsikt är noterad. Jag noterar även att många andra är av motsatt åsikt, och att de inte argumenterar i affekt.

Nej, inte helt, även om Harvard och APA ligger nära. Skillnaden ligger i kommatering och hur du anger sida. Fascinerande ämne, inte sant?

Jag har inte läst på lärarprogrammet, däremot militär, flyg och universitetspedagogiken i sosse-version.
Jag anser att alla dessa mina utbildningar är väldigt bra och kompletterar varandra på ett utomordentligt vis.

När det gäller lärarutbildningen så ska man veta att den kritiserades för att vara skit och det är den. Sedan dumpades den på Stockholms Universitet, där man alltid är politiskt korrekt och tar emot vad makten önskar. Lärarutbildningen på SU är samma skit som tidigare men under viss övervakning och tvångströja för att programmera lärarna att programmera eleverna till politiskt korrekta personer.
Så det nya i utbildningen är att framtvinga underkastelse hos elever och konformitet i åsikter och sådant, det är alltså inte en utbildning för att lära alla 2+4=6 utan en utbildning i att få alla att springa i samma smala riktning.

En gemensam nämnare är avsaknad av kompetens och effektivitet. Ledarskapets agerande sprider sig som sagt nedåt. Grundtesen att föregå med gott exempel har ju helt gått förbi herrarna lärare.