"Tappa bort" sina vanor (tillfälligt) i en relation

Hej FBullen!

Jag har efter många om och men äntligen hittat en kanonkille. När vi träffades i somras hade han just blivit utlovad ett nytt jobb mycket närmare mig än där han bodde förr. I höstas flyttade han dit och fick en lägenhet, som ju skulle vara hans, men i samma veva kom vi fram till att vi ville bo ihop så småningom, och sen dag ett har vi valt ut det allra mesta och inrett bostaden tillsammans. Jag bor där på deltid och ska snart hyra ut min bostad för nåt år, så jag kan flytta helt. Jag har ett 100 % rörligt jobb så jag jobbar precis som vanligt, men i övrigt ser min vardag väldigt annorlunda ut nu.

Detta var egentligen bara bakgrund till min frågeställning. Jag upptäcker att jag har ändrat mina vanor rätt mycket - vi anpassar oss bägge till varandra i viss mån och det är ju bra, men det är ju en balansgång. Nu är jag på kort resa och upptäckte idag att jag numera aldrig pressar citron i mitt dricksvatten, t.ex. Häromdagen utbrast jag häpet till min kille att jag numera aldrig handlar t.ex. oliver. Han gillar dem inte, och därför har jag väl undermedvetet slutat ta dem från hyllan när vi handlar. (Men nu ska jag börja göra det!)

Det är liksom när jag kommer bort från staden som jag märker hur mycket jag ändrat mina vanor. Det är inget jag lider av - vissa av våra nya vanor är också bra - men det känns märkligt när jag väl upptäcker det. Vet inte om jag är extra anpassningsbar, och nu kommer vi till min fråga - är det vanligt att ändra sina vanor så mycket i en relation? Kommer de gamla vanorna tillbaka efter en tid, när förälskelsen lagt sig, eller förändras man verkligen? Är det nån som känner igen sig?

(Är förresten 30+, så man "borde" ju ha etablerade vanor vid det här laget... eller?)

Klart att man ändrar och anpassar sig när man är i en relation. Är ju fullt naturligt och så länge det handlar om oliver och citronvatten är det ju inga problem. Värre om man förändrar sin personlighet bara för att göra sin partner till lags, och att man mår dåligt p.g.a. det. Jag blev själv singel för mindre än en månad sen efter ett sjuårigt förhållande. Numera ligger inte osten i en påse i ostkupan, och smörkniven kan få ligga en dag på smörpaketet och behöver inte direkt diskas.

Skämt åsido, klart man ändrar sig lite när man befinner sig i en relation. Jag skulle snarare tro att man ändrar sig mer och mer ju längre man är tillsammans. I början känner man varandra för dåligt för att veta vad den andra gillar och inte gillar/stör sig på.

Det där är en klassiker

Det kan bli så att om han gillar prästost och hon gillar grevé så köper hon prästost och han grevé, what can I say *ler fånigt*

Ja, det känns inte alls som en ovanlig sak. Själv kommer jag på mig med att ha olika vanor om jag är i min lägenhet, om jag är hos föräldrarna eller liknande. Jag faller blixtsnabbt tillbaks i invanda spår även om jag aldrig skulle göra de sakerna i min lägenhet.

Eftersom jag är i samma situation som Flinta, fast jag haft 10 månader på mig, har jag märkt en annan intressant sak. Den dåvarande flickvännen bodde kvar i "vår" lägenhet några månader innan hon köpte en mindre, och när jag var på besök hade våra gemensamma vanor försvunnit helt.

Allra värst är det nog om jag besöker eller har besök av gamla polare från förr, då drack jag betydligt mer än jag gör nu och klarar inte alls av samma mängder som då. Att vara ute hela nätterna och dricka öl, sova nån timme och sen på't igen fungerar helt enkelt inte längre. Även kompisarna har skurit ner på sitt drickande.
Dessvärre faller vi tillbaks i gamla spår och dricker som vi gjorde när vi var 20, vilket naturligtvis slutar förskräckeligt för oss, till stor glädje för de kompisarna som hänger med och kommer ihåg vad vi andra fylltrattar hittat på

Som någon sa tidigare, är det bara citronvatten och sånt får du vara tacksam