Inflation, bubblor och räntor

En tanke jag hört uttryckas är följande. Egentligen är det inte så farligt med inflation, så länge den inte når absurda nivåer. Det är inte farligt med fyra procents inflation. Vad som är farligt är bubblor, med för stor utlåning på lösa boliner, etc. Under normala förhållanden är emellertid hög inflation ett tecken på att en sådan bubbla är under uppsegling. För att bekämpa bubblan bör man föra en högräntepolitik. Alltså bör man föra högräntepolitik när inflationen är hög under normala förhållanden.

Detta är allt gott och väl under normala förhållanden. Men ibland kan en bubbla vara under uppsegling utan att inflationen är hög. Ett exempel på det är under de senaste åren när inflationen länge var låg trots stor utlåning. En anledning till det som nämnts är att globaliseringen höll nere priserna på många varor, iom att de i allt högre grad började produceras i låglöneländer. Eftersom man ansåg att man endast bör använda räntevapnet när inflationen är hög, använde man inte det trots att tecknen på att en bubbla var under uppsegling var många (den alltför snabba utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden, ffa).

Således bör riksbanken ta hänsyn till andra saker än enbart inflationen när man sätter räntan. Den situation vi hade 2005-2006 var inte hälsosam och man borde stämt i bäcken tidigare än man gjorde.

Ja, om det är någon som kan förklara varför inte t.ex. huspriser ingår i det officiella inflationsmåttet (KPI) så skulle det vara kul att höra. Bostadsbubblor är ju en perfekt indikator på att det finns för mycket billig kredit tillgänglig och att penningpolitiken är för slapp.

Men den lilla detaljen att man utelämnar bostadspriserna när man räknar på inflationen gör ju att hela skiten brakar ihop på ett katastrofalt sätt (som nu och i början av 90-talet) när det väl händer.

Boendekostnader (eftersom det är det man konsumerar) är med i KPI, och de ökar när boendepriserna ökar. Men eftersom många sitter på gamla lägre lån så är det klart att prisökningen endast slår igenom i ganska låg grad.

Men jag håller med, man borde ta hänsyn till fastighetspriserna också när man sätter räntan.

Darfor att bankers utlaning mot bostader och dess foljande vardehojning kallas for wealth creation medan andra typer blir inflation trots att de i grund och botten ar samma sak.

Sa lange bostadspriserna gar upp sa har bankerna rum att oka utlaningen, dvs skuldsatta folk mer vilket gor att de tjanar mer.

Lite enkelt sagt, det finns for mycket pengar for finansvasendet att tjana i fastighetsbubblor eftersom majoriteten av alla lan gar till just bostader.

Så KPI-måttet är konstruerat så att det ska gynna bankerna så mycket som möjligt under uppgång, trots att det resulterar i total katastrof för resten av ekonomin förr eller senare. Visste inte att banklobbyn var så stark. Vad är den officiella motiveringen egentligen?

Har du något bevis för att det verkligen förhåller sig så?

Kalla finansinspektionen.


Not: Galler Finlands lanestock. Hittade inget snabbt pa sverige. Motsvarande siffra i USA ska vara runt 75% men hittar inte kallan just nu.

Faktum ar ju att om huspriser stod for 60% av viktningen i KPI skulle huspriserna inte oka med an med ett par % arligen istallet for de fantasi siffror vi ser nu med jamna mellanrum.

Rent logiskt borde vardet pa ett hus ga ner over tid eftersom det nots over tid forutsatt en stabil befolkning lokalt, precis som med bilar.

KPI syftar till att beräkna pengarnas köpkraft. Alla förslag jag hittills sett från dig innebär att man i stället uppmäter samhällets nettoförmögenhet. Det är inte riktigt samma sak.

Du skall få ett utdrag ur lagboken till svar.

Mitt förslag är inte att ändra på definitionen av KPI, utan att man ska ta hänsyn även till andra saker än KPI, som fastighetspriserna, när man sätter räntan.

Pengars kopkraft minskar rimligen med vardeokning pa fastigheter, eftersom du behover fler pengar for att kopa samma sak idag som for ett ar sedan.

Du kan juh låna mer om din villa går upp i pris. Däför ökar din köpkraft!