Citat:
Ursprungligen postat av BlackJewel
Jadu vad är biologism.. popularisering av fejkad ensidig forskning, skarvad för att passa in i underhållsindustrin och uppbackad av kvasipsykologisk retorik.. Darwin är gud
Torbjörn Fagerström, prof. teoretisk ekologi är en nisse som kastar sig in i snåren
Birgitta Tullberg, zoologisk evolutionsbiologi - popularisator som gladeligen skriver populärvetenskap, kritiserar bl.a Butler och kör med s.k implicit (in my ass) politiska budskap
Sten Levander, psykiatri, våld ADHD - mkt kritiserad och med all rätt
I denna kategori återfinns även Johan Cullberg, ledande tongivande psykiater, biologistiskt präglad
Läs gärna S Rose "Lifelines Biology beyond Determinism, forskn. på aggressivitet
Tja, att popularisera biologins betydelse för människans interaktion och därmed söka förvandla eller trixa med intellektens förmågor att tänka utanför sin genetiska utgångsläge.
Essentialiserar könet och direkt romantisera instinkter. romantik och vetenskap borde inte ha det samröre som biologismen ständigt skapar, men hur... genom att stigmatisera och hävda tolkningsföreträde utan saklig grund, enär interaktion ingalunda kan ske på basis av t.ex trädet i sig gentemot berget eller människan i sig, än mindre könet i sig, man förstärker via psykologisk retorik, som säger diskriminering.. det är inte vetenskap som ens kan stå för sig självt men likväl går in i andra fält och ser sig som företrädare även där.. bortser från andra fysiska parametrar och hur fysiska lagar interagerar i relation, människan är nämligen också fysisk och har ständiga riktningar, utöver detta är intellekt rörligt och inte bundet i könet lika lite som intellektet är bundet i levern eller att man tänker utefter sina flimmerhår.. biologism i sin värsta form förnekar utveckling utan ser könet som statiskt.. om du förstod... fast det gör du antgl inte - och använda sig av marknadsknep, inte särskilt rumsrent.. därav massiva kritiken
Precis som jag misstänkte alltså.
Biologism är dagens motsvarighet till mendelianismen under den lysenkoistiska perioden i Sovjetunionen.
Det var nämligen så att den lysenkoistiska pseudoforskningen måste försvara sig mot den genetiska forskningen, som kring 1950 ännu bedrevs i Sovjet, och som hävdade en mot lysekoismen diametralt motsatt ståndpunkt, nämligen att man inte kan förändra ärftligheten genom miljöpåverkan så att man kan "uppfostra" vetet att bli råg, vilket de lysenkoistiska doktrinerna stipulerade.
De sovjetiska genetikerna hänvisade bl a förstås till Mendels experiment och läror, vilka lysenkoisterna inte kunde förneka sanningshalten i, samtidigt som dessa inte fullt ut kunde acceptera genetikernas slutsatser, utan måste avfärda vissa av de genetiska forskningsrönen. Därför kom Lysenko på att man skulle skilja på dels
mendelism, som var den sanna grunden från Mendel, dels
mendelianism, som - enligt Lysenko - var vantolkningar och övertolkningar "skarvade" av enskilda borgerligt och västligt smittade genetiker som bedrev anti-proletär forskning.
Genetikerna i Sovjet - i sin värsta form - förnekade t o m utveckling och såg arterna som statiska (om du förstår) som inte kunde förädlas och utvecklas till mer avkastningsbringande varianter. Lysenko visste förstås bättre och såg möjligheter till utveckling, och visste att man kunde uppfostra vetet till att bli råg, som man sedan kunde så och uppfostra till att bli havre osv. Det gällde bara att ge dem rätt uppväxtmiljö och uppfostran, så skulle sädesslagen och andra arter kunna bli vad man - dvs. de progressiva, proletära sovjetiska forskarna - ville. Man skulle kunna låta en hund växa upp bland rävar, så skulle den själv bli räv och sedan i nästa generation få rävar som avkomma. Ja, en gran som planterades på en söderhavsö skulle förstås växa upp till en vacker palm. (
Känns teorierna igen? 
)
Genetikerna, de hemska mendelianisterna, ägnade sig åt "fejkad ensidig forskning" på Drosophilia och var utvecklingsfientliga och borgerliga fiender till proletärerna, då de inte såg möjligheterna till växtförädling som Lysenko såg.
Lysenko - tidernas främste vetenskaplige charlatan - gjorde alltså samma uppdelning som du gör. Han i å ena sidan seriös mendelistisk forskning och å den andra kvasivetenskaplig mendelianistisk. Du i seriös biologisk forskning och kvasivetenskaplig bologistisk dito.
Men ni har samma problem, nämligen att vedernamnet bara var/är primitiv smutskastning av mer kunniga akademiker, när de sakliga argumenten tryter för er. Ingen av dem du nämner kallar sig nämligen själv biologist, på samma sätt som ingen av de mendelistiska genetikerna i Sovjet kallade sig själv mendelianist - någon skillnad mellan de grupper som Lysenko och de genustroende hittat på fanns/finns nämligen inte, utan det är bara en desperat skapelse av pseudoforskare för att slippa bli avslöjade och försök att förhindra att sanningen kommer fram och segrar.
Och hur var det nu med sociologismen? Har jag inte visat för dig tillräckligt tydligt att en sådan finns och dessutom får statligt stöd genom myndigheten Nationella Sekretariatet för Genusforskning? Varför kommenterar du inte det och - viktigare - varför går du inte till storms mot sociologismen som ett hot mot vetenskapen, kvinnorna och jämställdheten?
Torbjörn Fagerström har jag faktiskt träffat själv och han har dessutom konstaterat att någon biologism inte finns i Sverige. Han är nämligen väl förtrogen med den lysenkoistiska pseudoforskningen, ser likheterna mellan den och genus-"vetenskapen" och känner till de fula knep som pseudoforskare tar till för att försöka undertrycka sanningen och slippa bli avslöjade som de charlataner de är.
Och hur var det nu med fysikismen, matematikismen och kemismen inom de andra naturvetenskaperna? Finns sådan? Är kärnkraften ett utslag av fysikism?
Som litteratur till dig, så rekommenderar jag förstås grundlig läsning om
Trofim Lysenko och hans
genuslika pseudoforskning, kallad lysenkoism. Dessutom bör du läsa något av
Ann Campbell. Hon var nämligen tidigt i sin akademiska karriär genustroende - som du - men ville se vad motståndarna - evolutionspsykologerna - sade, för att kunna bemöta argumenten. Men hon blev istället övertygad om vansinnet i genusteorierna och hur kvasivetenskaplig verksamheten verkligen var, och skriver nu böcker om biologiska könsskillnader med massivt källstöd. Till exempel avfärdar hon enkelt din vanföreställning att en biologisk syn på könsskillnader skulle innebära determinism. Den inställning du har kallas av henne "biofobi".
Evolutionspsykologin är nämligen deterministisk lika lite som den av Lysenko hatade genetiken var art-deterministisk och den omöjliggör förändring lika lite som genetikernas vetenskapliga sanningar omöjlliggör växtförädling. Genetiken är ju, som vi vet nu när Lysenko är död och besegrad, själva grunden för växtförädling och förändring av grödorna för också proletariatets bästa. Lika lite som Lysenko skulle ha avfärdat genetiken som borgerlig, västlig, statisk och fientlig mot både utveckling och proletärerna, lika lite bör du avfärda evolutionspsykologin som borgerlig, statisk och fientlig mot utveckling och kvinnor. Den är nämligen varken eller. Tvärtom är genus-"vetenskapen" en björntjänst mot kvinnorna i Sverige, eftersom den kommer att avfärdas som pseudovetenskaplig humbug inom några årtionden och all möda som främst kvinnor lagt ned på den kommer att ha varit förgäves, samtidigt som jämtälldhetssträvanden som bygger på verkliga förhållande - även biologiska sådana - kommer att ha ägnats alltför lite energi och uppmärksamhet under åren på det tidiga 2000-talet.
Att låta det lysenkoistiska misslyckandet upprepas skulle vara en fars att skratta åt, om inte så många människor drabbades av vansinnet p g a det politiska stöd genus-"vetenskapen" (läs: ny-lysenkoismen) får.