Den stora tråden om invandrarrelaterade brott 2009

RONNA. Efter flera år av trakasserier och hot på Slåttervägen i Ronna har de boende nu fått nog. – Jag vågar inte gå ut längre, säger en kvinna.

Sedan livsmedelsbutiken öppnades på bottenvåningen för sex år sedan har inte mycket varit sig likt på Slåttervägen. Sönderkrossade fönsterrutor, klotter i trappuppgångar och fällda svordomar mot förbipasserande har blivit en del av vardagen. Flera boenden berättar för LT hur ungdomsgrupper samlas utanför butiken om kvällarna och gör livet surt för många.
– De kastar stenar mot oss, häller dricka i hissen och fyller trappuppgången med nötskal, säger boende som inte vågar gå ut med sitt namn.

En annan vittnar om en ”lek” som kunnat sluta riktigt illa.
– Någon sköt upp ett fyrverkeri i trappuppgången när en kvinna och ett barn var på väg ner. Det var rökfyllt här i flera dagar efter det.

Närpolischefen i Ronna, Erik Åkerlund, säger att den informationen inte har nått honom men att han känner till att det varit problem på gatan.
– Jag vet att det samlas ungdomar utanför butiken som är stökiga och vi har varit ute och sagt till. Men annars är det lugnt här.
– För två år sedan hade vi fokus på Slåttervägen – det går i perioder, säger kollegan Lasse Axelsson.

I fjol var det två brottsmål på Slåttervägen - i år har det inte kommit in någon anmälan. En av de boende har svar på tal.
– Vi vände oss till polisen många gånger förra året men det hjälpte inte, varför ska vi ödsla tid på det?
Kvinnan bredvid instämmer.
– Polisen gör ingenting, de kommer hit och pratar lite och så går de. De måste anstränga sig mer för att få bort ungdomarna.

Enligt flera LT pratat med så är det livsmedelsbutiken på bottenvåningen som är det största problemet – även om de tror att den i sig inte har en hand i spelet.
– När ägaren är på semester och har stängt så är det tomt här utanför. Han kan inte göra mycket - om han ber sina kunder att inte samlas utanför så skrämmer han iväg dem.

Butiksägaren Edward Malke känner sig maktlös.
– Jag sköter mitt här inne, jag lägger mig inte i det som händer utanför – de här barnen har föräldrar.
– De har krossat mina rutor och punkterat mina bildäck många gånger. Jag vågar inte gå ut själv, när jag stänger springer jag till bilen med någon vid min sida.