Skillnaden mellan klassisk liberalism och libertarianism

Libertarianer vill avskaffa staten helt d.v.s. de är anarko-kapitalister. Klassiska liberaler accepterar nattväktarstaten d.v.s. ett skattetryck på kanske 10-15% för att finansiera polis, rättsväsende, et.c.

Libertarianism och anarkokapitalism är inte samma sak.

Vad är då libertarianism? Det är INTE samma sak som klassisk liberalism i alla fall, det framstår som helt klart när man följer debatten i t.ex. Journal of Libertarian Studies.

Utgifterna för nattväktarstatens uppgifter (rättsväsende, försvar, UD) var i fjol ca 75 mdr. Det är knappt 7% av BNP. Bara punktskatterna drar in mer än så. Totala skattetrycket ligger runt 55-60% av BNP. Oproportioneligt högt är skattetrycket på löntagare, som betalar minst två tredjedelar av sin lön i skatter och direkta avgifter för offentlig service (även om de inte betalar marginalskatt eller skatt på sparande).

Bara så att proportionerna kommer fram lite tydligare. Ett mellanting mellan nattväktarstaten och världens högsta skatter, skulle innebära att låglönetagarna fördubblade sin inkomst efter skatt. En ren nattväktarstat skulle innebära en tredubbling av låglönetagarnas inkomst.

Anarkokapitalism: www.anarchism.net
Libertarianism: www.frihetsfronten.pp.se

Fast å andra sidan skulle ju utgifterna för låglönetagarna öka.

Klassisk Liberalism är en ganska delad gren.

Tex. så ansåg Bakunin sig vara klassisk liberal och Naom Chomsky anser sig vara det.

Många frimarknadssocialister anser sig också vara klassiska liberaler.

Jag vill inte ge mig in i en diskussion om olika underkategorier av liberalism. Men en sak som jag ofta märker är att folk inte vet skillnaden mellan de tre historiska perioder som liberalismen brukar delas in i. Hörde till och med en, i övrigt kunnig, statsvetare blanda ihop 1:an och 2:an nedan. Han kallade sig dessutom "Klassisk liberal".

Dessa är:
1. Klassisk liberalism som ville slå vakt om friheten till nästan vilket pris som helst. Hade dock fortfarande sas. kvar drag av äldre politiskt tänkande. Här märks t.ex. motviljan att ge frihet åt människor som saknade utbildning osv.
2. Socialliberalismen som gick med på att staten borde gå in och rätta till ekonomiska orättvisor.
3. Nyliberalismen (eller libertarianismen) som till stor del är en tillbakagång till den klassiska liberalismen.