Dialektfråga.. Stockholmska eller skånska?

Varför tror du att det är så?

Nej, jag tror inte de skulle ha några problem.

1. Talar malmöitiska (born and raised). I skåne finns det många olika dialekter.

2. Viss skånska är vacker, speciellt den som talas i söder. Har fått ligga mycket på festivaler endast på grund av att min dialekt är "charmig" som många töser uppe i Sverige tycker
Uppe i norr, vid helsingborg och ängelholm är den verkligen vidrig! Usch! Stockholmska älskar jag när det talas av kvinnor, föredrar sthlmska före skånska på kvinnor. Det är en perfekt dialekt för kvinnor, alla tjejer låter sexiga i den tycker jag. På männen dock - låter mesigt, omanligt och irriterande i mina öron. Speciellt på tonåringar.

3. Just hur det är att söka jobb vet jag inte då jag inte har sökt utanför skåne. Men man blir ju ofta bemött dåligt av just män från övriga Sverige, som inte verkar tåla att vi talar en mer attraktivare dialekt för kvinnor än vad dom gör. Kvinnor från övriga Sverige, som jag nämnde tidigare, har jag för det mesta bra erfarenhet med. Väldigt nyfikna på skånska

Det är ju precis tvärtom! Det är malmöitiskan som ger skånskan dåligt rykte. Låter bara komiskt. Så som vi talar här uppe i nordväst låter däremot betydligt mer behagligt.

1. Rikssvenska

2. Skånska är en stor blandning med dialekter med enbart 2 saker gemensamt. De uttalar R på tungspetsen, och ord som sluter på "er/ers" uttalas "or/ors". T.ex Andiders blir "Andidors".
Malmöitiska kan däremot skilja sig mycket från ystadsdialekt osv.

Likadant med Stockholmskan. Men pratar vi generell stockholmska låter den mer kraftig och sträng jämfört med skånskan.

3. Skiljer nog stort på var du söker. Vissa ställen ja, andra nej.

Somliga tycker si, somliga tycker så. Men jag tål inte det där y-ljudet! Byssen, kydden osv.

1. Vad talar du för dialekt?
Skånska. Och grov sådan om man ska lita på vad andra säger till mig.

2. Vad anser du om dialekterna skånska respektive stockholmska?
Din ene e så grann, så grann. Den andra ee så treeevlig. Nej men de skiljer väl inte ut sig jämfört med andra dialekter. Känner varken åtrå eller avsmak inför någon av dem.

3. Tror du man blir bemött olika som jobbsökande beroende på vilken dialekt man har? Spelar platsen man söker jobb in?
Om den intervjuande är av typen "medelsvensson som avancerat i ställning och vill visa upp sig som förmer", absolut. Annars anser jag inte att det spelar någon större roll, till och med media börjar slappna av med dialekthetsen.

1. Nån blandning då jag flyttat runt. Olika norrländska dialekter främst.

2. Skånska är fult men det finns ju flera olika dialekter. Bondskånska är för mig inte ens svenska. Stockholmska har likaså flera olika dialekter. På vissa håll så har dom inte speciellt bred dialekt medans lite finare damers och herrars dialekt ifrån olika diverse rikemansområden kan vara riktigt vidrig. Skulle säga att Stockholmska är finare dock då den är lätt att förstå och liknar min egen dialekt mer än Skånskan.

3. Brorsan sa att hans chef talade varmt om och gärna anställde Norrlänningar. Vet inte om det är för dialekten eller för att Norrlänningar överlag har hög arbetsmoral och presterar bra.

1. Vad talar du för dialekt?
Svårt att säga. Bor i skåne och får ofta frågan "var kommer du ifrån?" då de tror att jag uppenbarligen kommer från någon annanstans. När jag är i Stockholm får jag dock höra hur svår jag är att förstå, att jag pratar grov skånska, vilket jag har en teori om(se fråga 3).

2. Vad anser du om dialekterna skånska respektive stockholmska?
Har ingen direkt åsikt, grov Skånska är det fulaste jag vet. Men om jag ska vara helt ärligt är det inte många jag känner(nästintill ingen) som pratar riktig skånska. Är väl antagligen samma med Stockholmskan, enda jag kan säga så är att de som pratar Stockholmska brukar i min erfarenhet vara väldigt självgoda.

3. Tror du man blir bemött olika som jobbsökande beroende på vilken dialekt man har? Spelar platsen man söker jobb in?
För att fortsätta vad jag skrev på fråga 1. Stockholmare går ut för att Skånska är grötigt och svårt att förstå. Därför kan nog Skåningar ha svårare att söka jobb.

I de fallen Stockholmarna verkligen inte förstår skånskan kan det ju bero på att Skånska influeras av Danskan. Skåningar lär sig Svenska(såklart) i skolan och har därför enklare för Stockholmska än vad Stockholmare har för Skånska.

Kultur Allmänt - Språk

//mod

Jag bodde i Skåne på ett ungefär fyra år och det var där jag började få lära mig det underbara svenska språket. De flesta mina språklärare hade inte den skånska dialekten fast jag fick lära mig svenska av lärare som talade stockholmska, småländska, göteborgska men självklart att majoriteten personer i Skåne talade just dialekten i frågan. Man kan alltså lätt tänka sig på att jag till viss del hade väldigt svårt att helt begripa vad de med skånsk dialekt pratade om i jämförelse med andra som talade med någon annan dialekt.

Det jag nog märkte under min tid i Sverige, var att även i det talade språket får man på svenska använda vissa förkortningar på ord, vilket exempelvis i andra språk blir detta grammatiskt inkorrekt och sådan användning av språket är dessutom omöjligt och så obegriplig i talet, fast möjlig enbart i skriften. En sådan ovannämnd aspekt blev vid vissa tillfälle ett annat hinder för mig att helt förstå vad man egentligen ville uttrycka sig och jag fick faktiskt skämmas många gånger inför min egen hörförståelse samt det kändes ju det hela så frustrerande för mig..., även om jag aldrig blev utsatt till en sådan situation att någon som kunde språket hade skrattat åt mig. Detta har inte hänt mig åtminstone ansikte mot ansikte, vilket jag uppskattade väldigt högt (superlativ) att svenskarna hade (har) så mycket tålamod, självbehärskning, respekt och förståelse inför personens språkkunskaper som befinner sig i ett sådant läge. Jag förklarade såklart för alla att jag ännu var (fortfarande är) i lärprocess av/om svenska språket, för vilket de hade full förståelse och så försökte de använda den talade svenskan på ett långsammare/saktare sätt. Även så hade jag tyvärr ibland jättesvårt att fatta något... men det var nog min brist på språket i så fall. Jag har refererat här först och främst till mina egna upplevelser men även, till viss del, till andras sådana erfarenheter jag fått se hos invandrare från olika länder som var i samma läge som jag också var.

En dag hade jag en intressant diskussion med en som talade en av de dialekter inom Skåne och den personen försökte väl övertala mig om att jag även bör ägna tid åt att ta ett steg till att lära mig just den skånska dialekten. Meningen med sådan utmaning var att jag skulle få lättare integrera mig i just Skåne och få dessutom arbete. Denne hade förmodligen rätt i det, men mina resonemang om det var bla att jag gärna skulle ha börjat lära mig en viss dialekt med anknytning till området jag bodde i och med det att jag hade lättare fått arbete, men detta borde jag ha gjort från början av språkundervisningen. I mitt fall hände det så att jag till störta delen fick lära mig typ neutral svenska vad gäller dialekten. Jag kan nog uttala den speciella bokstaven "R" på skånska men kan inte alls tala så här hela tiden. Sedan var det så att jag valde att flytta till Sverige i vuxen ålder, vilket ålder har stor betydelse när man börjar lära sig ett nytt språk. Det blir alltså i en sådan ålder väldigt ansträngande och psykiskt påfrestande att börja, förutom språket i sig, lära sig en viss dialekt. Detta oavsett om man väl hade i Skåne möjlighet att välja kurser typ "Kurs i att prata skånska" och även skånsk ordbok till hjälp med inlärningen.

Dialektskillnader i ett visst län i Sverige om de emellan är små eller stora, kan jag knappt betrakta detta... Jag påstår inte när det handlar om svenska språket att en viss dialekt är grovare, dåligare eller mindervärdig än andra, fast jag bara ville poängtera faktumet att jag hade/har svårare med hörförståelse när det gällde/gäller vissa dialekter.

Jag är av den åsikten att i varje land har dialekten påverkan till viss omfattning när man söker arbete i ett annat län av landet, men den är inte mest relevant i det sammanhanget, fast arbetsgivaren letar först efter de kompetenser hos en person som är avsevärda till arbetet i sig. Det kan nog hända att ibland dialekten, i en sådan kontext, är övergripande tex om det handlar om att utföra ett arbete där man oftast, dagligen använder talspråklig kommunikation med andra.

PS Om det blivit alldeles för mycket OT i mitt inlägg, kan Moderatorerna väl bestämma och ta bort dessa som anses avvikelser från TSs ämne.

Har du några exempel på vad du menar här?