Varför matte?

Läser just nu endim. analys och kan inte riktigt förstå varför vi håller på och räknar som vi gör. Sitter med en differentialekvation av andra ordningen och för att lösa ut den måste jag få fram en primitiv funktion. När hela uträkningen är klar har det gått åt ung. 2 A4-sidor med uträkningar och givetvis har det på hela den vägen blivit något litet fel.

Kan någon förklara för mig: Varför sitter man med papper och penna och för hand löser ut sånt här? En dator skulle ju kunna räkna ut allting på någon sekund, varför används inte det? För mig känns detta lika meningslöst som när man i mellanstadiet ställde upp multiplikationer av typen 23*53 och räknade ut för hand. Totalt meningslöst och tar bara tid.

För att det ökar din förståelse får matematiken och din förmåga att lösa problem, vilket egentligen är det enda matematiken handlar om, problemlösning.

Därför att man först måste lära sig hur man gör, för att sedan kunna skita i att göra det.

Man får en större förståelse för det man håller på med när man gör det för hand än om man låter en dator göra det. Dessutom tycker jag att är det lättare att rätta sina fel när man har alla steg i uträkningen framför sig, på papper, och då förstår man även varför eller vad man gjort för fel när man väl upptäcker det.

Edit: Precis som ovanstående postare redan hade sagt

Om ingen lär sig det, hur har du då förväntat dig att någon ska kunna skriva programmen som kan lösa det? Det är rätt att för en majoritet av befolkningen så räcker det med att andra kan göra saker. Men när du sökte in till din utbildning så gjorde du valet att du inte vill tillhöra den skaran, utan du vill tillhöra skaran som förstår varför saker blir som dom blir, och som sen också kan applicera dina kunskaper för att lösa andra typer av problem. Om du inte tycker att det är viktig kunskap så är du kanske på fel ställe, för hela din utbildning kommer att bestå av liknande saker. Dvs saker som allmännheten inte behöver kunna eftersom det finns datorprogram som kan lösa det, men för att utvecklingen ska gå frammåt så krävs det att det finns en liten del människor som förstår grunderna.

Diffekvationer kommer antagligen att dyka upp lite över allt igenom hela din utbildning.

Visst, men om jag fattar att integraler är omvänd derivata.
Varför ska jag då sitta och klura ut primitiver till [sin^2 x * cos x / ln (x+1)]
om en dator kan skaka fram den på en sekund?

Matte borde väl mer handla om att översätta ett praktiskt problem till en ekvation eller funktion. Själva räknandet är inte så himla viktigt.

Om du sitter med ett IRL-problem (nåja, AFK-problem i alla fall) som du vill att datorn ska lösa åt dig - ja då måste du tala om för datorn vad den ska göra. För att du ska kunna tala om för den vad den ska göra, måste du dels förstå exakt vad du håller på med, och dels besitta en viss förmåga till problemlösning (vilket är precis vad du håller på med när du sitter och svär över 2 A4 med formler och frenetiskt försöker hitta ditt teckenfel). Det finns olika grader av förståelse, och att veta att integraler "är omvänd derivata" räknas liksom inte till den där djupare förståelsen som man bara kan förvärva sig genom att sitta och svettas i timtal över jobbiga problem.


Det är lite som med tyngdlyftning. Du blir inte bra på det genom att veta hur det går till i teorin.

Det beror sig ju på var man vill sätta nivån. Att kunna hitta en primitiv till den komplicerade funktionen är definitivt en högre nivå, och kräver ett djupare analytiskt tänkande. Den nivån du säger att du vill ligga på är den man får på gymnasiet, om du känner dig nöjd med den nivån så är det helt ok. Det är frivilligt att ta det till den högre nivån.

Precis som jag skrev innan, det är inte så himmla viktigt för en majoritet, men för de som ska söka jobb där dom efterfrågar analytisk förmåga och en djupare kompetens så är det väldigt viktigt. Dels så är detaljkunskaperna viktiga, och dels så utvecklar man en förmåga att snabbt kunna lära sig nya saker genom att under en kort period tvingas lära sig komplicerad matematik.

Nej, normalt sett kallas detta fysik. Matte är verktyget (som alla andra säger).
Kan man integrera ordentligt (eller iaf hjälpligt) så blir fysikkurser lite lättare.

därför att en dag när datorn går sönder och något snille säger "men vi bygger en ny dator och programmerar in allt igen" så kommer ni få problem när ingen av er kommer veta vad det egentligen är ni ska programmera in.

Man måste ju veta vad det är datorn räknar ut. När man gjort sina mattekurser så slänger man ändå in allt och låter datorn lösa ut det ena och det andra, och integrera/derivera. Skulle inte få för mig att sitta en halvtimme att lösa ut någon variabel bara för att man kan när man kan göra det mycket snabbare och snyggare med hjälp av en dator. Men man måste ändå veta hur man gör.

Du måste göra det för annars är maskinen smartare än du.

Isaac Asimov har skrivit en novel om ämnet där han förutspår en framtid där alla överlåter all räkning åt datorer vilket leder till att ingen kan räkna längre. Mycket intressant om man själv varit med om att knarka miniräknare under gymnasiet tills allt vad huvudräkning heter försvinner. Jag kan ju säga att jag hade haft det mycket lättare med envariabelanalysen om jag inte använt miniräknaren hela tiden i gymnasiet. Den är bra att ha ibland men lärare borde verkligen uppmana elever att lägga undan den.