Flashback bygger pepparkakshus!
Fast om du läser tråden aktivt så kan du lägga märke till att det spelar väldigt stor roll för vissa. Man ska tycka rätt, helt enkelt. Farligt med olika åsikter.
Wargren Ca 25:03 in https://www.youtube.com/watch?v=gOwqv6KFsXE
Nä du har rätt i att Wargren inte säger det ordagrant. Jag var lite otydlig för jag avsåg inte kunskap generellt i utredningen, utan kunskap om barnförhör, och såvida du inte vill göra en semantisk skillnad på "utveckling" och "kunskap" så tror jag vi tycker lika där. Kunskapen och utvecklingen om barnförhör har gått framåt på 20 år och det kan man vara ödmjuk inför som Wargren också säger.
Mitt inledande stycke var däremot bara en inledning och har ingen bäring för det resonemang som sedan följer som har till syfte att utröna om en del olika utsagor som hävdats i tråden tidigare är förenliga med varandra. Jag menar att det finns en inneboende inkompatibilitet i kombinationen av en del uttalanden. (Kanske ej dock från samma person, men det betyder likväl att minst en utsaga då är fel.)
Du kommer in på 10-åringens vittnesmål och alibi där, förvisso intressant, men jag väljer att just nu hålla fokus på mitt ursprungliga anspråk och det var att visa på att de 3 utsagorna (a,b,c) inte går ihop med varandra. Möjligen kan jag/vi återkomma till 10-åringens vittnesmål senare.
Du skriver att du inte tror inte att R.S. ville åt "knattarna" i den bemärkelse som görs sken av här.
Och detta var just en av utsagorna, och som jag hävdade så menar jag att minst en är fel. Så om du och jag är eniga i det att R.S. inte ville åt knattarna finns ingen anledning för mig att övertyga dig om att den utsagan kan vara falsk. Jag lutar åt att just den utsagan är falsk, och faller den så finns inte längre en inkompatibilitet mellan utsagorna. Jag har inget intresse av att slå in öppna dörrar där, utan jag är helt nöjd så.
Din sista kommentar om att både ha goda ambitioner och ändå vara ute och cykla är inte ett problem för mitt resonemang. Problemet är att ha goda ambitioner och vilja "komma åt" knattarna för det passar mycket illa ihop.
Det finns säkert "kändisar" som har eller får en grandios självbild efter att de blivit kända.
Frågan vi bör ställa oss är om denna grandiosa självbild (eller andra personliga drag som du föreslår) fanns redan innan eller under gamla utredningen.
Den retoriska frågan är:
Med eller utan personliga diagnoser, kan en utredning ha goda ambitioner om dess förundersökningsledare "ville åt knattarna".
För mig är alibit mycket viktigt. För antingen...:
a) ... ljuger de. De har inte haft uppsikt alls över var bröderna och deras egen son gjorde tiden mellan 17.15- 17.50. Barnen har i så fall kommit hem efter att ha orsakat Kevins död, panik har uppstått och man har snabbt gett sig av för att få ett alibi i form av ett kvitto från en bensinmack.
b) ... talar de sanning. De har haft uppsikt över sina barn, kanske inte till hundra procent - men att de i alla fall sett till dem några gånger genom fönstret från Weine och Evas radhus. Barnen kommer hem, det byter om och åker iväg - allt enligt utsago.
Problemet med a) är att det vet om att de är skyldiga när DJ tar kontakten med dem, och de vet att den gästande familjen vet om detta - en familj de idag inte har kontakt med. De kunde bara sagt att de inte är intresserade av att vara med, och vi hade inte haft en diskussion idag. Vidare måste situationen varit ett extremt trauma denna dag, ett trauma som 10- åringen i 14 förhör lyckas hålla hemligt utan minsta tendens till att bryta ihop. Dessutom är det som så att om de gjort försök att skaffa alibi, varför åberopar man inte dessa i förhören? Eller varför åker man ens in till station gång på gång om man vet att barnen är skyldiga?
Om de talar sanning finns inte tiden att genomföra brottet. Först och främst har något skett bakom boden där kläder och skor finns. Kevin har även sand innanför kalsongerna som kommer från den platsen. Vidare tyder hans skador på någon form av övergrepp. Vidare har han på något sätt kvävts. Att allt detta ska ha skett under en kort tid under tiden den gästande familjen skulle ha uppsikt är helt orimligt.
Personligen är jag övertygad om att ett övergrepp skett bakom boden som Kevin slet sig loss från (samtidigt som skriken hördes). Gärningsmannen sprang efter och tystade honom.
Jag tror Roffe så gärna ville och kände också ansvar att lösa mordgåtan men att han blev helt blind och enkelspårig. Han ville lösa den så mycket att han inte såg att han gjorde felsteg. Att det var just knattarna han ville sätta åt är inte säkert, men hans - redan då - personliga drag kunde inte hantera ett nederlag inför höga polismyndigheten och pressen. Samtidigt som han var i extas över att ha fått Sveriges första barnamord på halsen (ja, så tolkade han det tidigt) , varav han först jagade livet ut Marius och gänget och begick t o m lagbrott på köpet. Men när det stod helt klart att dessa inte var involverade så blev det helt enkelt knattarna. Han blev t o m så frustrerad över att inte genom sin utredning få klarhet i vad som hänt så han uppfattade att hela Arvika ljög.
Så ja, ambitionen kan vara så god att man t o m vill sätta dit knattar för att få det erkännande som ens ego har behov av. Dock har inte Rolf gjort det medvetet utan hans inre drifter gjorde att han inte kunde se källkritiskt på sitt eget arbete och agerande, varav resultatet blev att han satte dit knattarna. Han t om förstärkte brottet, att en lekfull och gullig 5-åring (LÄS 5-ÅRING) utförde ett medvetet MORD för att han var avundsjuk på sin kompis, fullt medveten om konsekvenserna av ett mord. Det är sinnesjukt att ens säga så när man ser nivån på en 5-årings mentalitet.
Gör du då en distinktion mellan å ena sidan tro att man har goda ambitioner och faktiskt ha det i saklig mening? För om du gör den distinktionen, i vilken bemärkelse använder Wargren detta när han bedömer förra utredningen tror du?
Jag bedömer att det är i saklig mening och inte utifrån nån eventuell egen inre upplevelse en enskild person i gamla utredningen hade.
Wargren ger ju tom sakliga exempel på denna ambitionsnivå.
Motorprinsen skrev att en viss person ville komma åt knattarna och det stämmer även dåligt med att undernedvetet vilja lösa ett fall till varje pris. "Vill" man komma åt något är det oftast en medveten linje. Eller menar du att Motorprinsen menar att denna person undermedvetet ville komma åt knattarna? Men om så även vore fallet, är det ju rätt illa och nog befläckas utredningens goda ambition även i det scenariot.
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Menar du att Wargren ansåg att den gamla utredningen hade goda ambitioner och att detta beror på att bröderna befanns skyldiga till mord vilket grundades på RS ingivelse?
Förstår inte riktigt kopplingen där, eller vad du far efter. Men visst kan man ha goda ambitioner, men ändå jobba i helt fel riktning. Många faktorer gjorde att det blev fel, men jag tror inte någon i den utredningen medvetet begick tjänstefel (förutom den olagliga telefonavlyssningen).
Det är fint ändå att Kevins närmast anhöriga dvs mamma och pappa vet att Kevin inte mördades av R och C och efter att ta del av den nya utredningen inte heller ens är säkra på att Kevin ens mördades. Nu har föräldrarna till Kevin och bröderna gemensamt gått ihop för att göra något gott för barn i samhället.
Om någon annan fortfarande väljer att tro något annat spelar ju inte så stor roll, för de en gång viktigaste personerna i Kevins liv och som faktiskt fått vara med i både 98-utredningen och ta del av den nya utredningen med alla dess detaljer, vet att R och C inte är några mördare eller ens några dråpare.
Om någon annan fortfarande väljer att tro något annat spelar ju inte så stor roll, för de en gång viktigaste personerna i Kevins liv och som faktiskt fått vara med i både 98-utredningen och ta del av den nya utredningen med alla dess detaljer, vet att R och C inte är några mördare eller ens några dråpare.
Citat:
Om någon annan fortfarande väljer att tro något annat spelar ju inte så stor roll, för de en gång viktigaste personerna i Kevins liv och som faktiskt fått vara med i både 98-utredningen och ta del av den nya utredningen med alla dess detaljer, vet att R och C inte är några mördare eller ens några dråpare.
Fast om du läser tråden aktivt så kan du lägga märke till att det spelar väldigt stor roll för vissa. Man ska tycka rätt, helt enkelt. Farligt med olika åsikter.
Citat:
Citat:
Den hade garanterat god ambition, men att påstå att Wargren i presskonferensen gör något annat än på ett akademiskt vis totalsågar utredningen är svårt att se. Problemet var bara att trycket på att leverera gjorde att skygglapparna i det närmaste blev konformade. Vem i denna miljö skulle våga dra i handbromsen?
Citat:
Ja, det har jag inga som helst problem med, dvs att Wargren i nån form starkt kritiserar förra utredningen. Det finns ju gott om saker att kritisera den gamla utredningen för. Samtidigt måste man (liksom Wargren också gör) förstå att situationen och kunskapen var en annan då den gamla utredningen ägde rum.
Men när jag ändå måste anta att a) Motorprinsen tycker Wargren gjort ett väl genomfört arbere i enlighet med sitt uppdrag, b) Motorprinsen anser att Rolf ville åt knattarna och c) att vi tror Wargren hade rätt i sin tolkning att gamla utredningen hade goda ambitioner så är det något i detta a,b,c som inte stämmer.
Om Wargren har rätt i att c) gamla utredningen hade goda ambitioner så rimmar det illa med b) att Rolf ville åt knattarna.
Om Wargren har fel i c), dvs att gamla utredningen inte hade goda ambitioner så talar Wargren antingen mot bättre vetande eller har inte koll på gamla utredningens egentliga motiv (b). Detta går ju knappast ihop med a) att Wargren utfört sitt uppdrag väl.
Men när jag ändå måste anta att a) Motorprinsen tycker Wargren gjort ett väl genomfört arbere i enlighet med sitt uppdrag, b) Motorprinsen anser att Rolf ville åt knattarna och c) att vi tror Wargren hade rätt i sin tolkning att gamla utredningen hade goda ambitioner så är det något i detta a,b,c som inte stämmer.
Om Wargren har rätt i att c) gamla utredningen hade goda ambitioner så rimmar det illa med b) att Rolf ville åt knattarna.
Om Wargren har fel i c), dvs att gamla utredningen inte hade goda ambitioner så talar Wargren antingen mot bättre vetande eller har inte koll på gamla utredningens egentliga motiv (b). Detta går ju knappast ihop med a) att Wargren utfört sitt uppdrag väl.
Citat:
Fast det säger han inte! Kunskapen hade de ju, men de valde själva att bortse från detta. T.ex. att den gästande familjen gett alibi. Visst, de kanske inte hade hundraprocentig uppsikt, men även om de hade haft noll procent uppsikt skulle tiden vara knapp ändå. Från det att de går ut och leker till dess de tankar gå det ca. 40 minuter. På den tiden ska de genomföra ett mord, komma hem och göra sig klara för att sedan åka och tanka. Detta utan att en tioåring viker sig det minsta i förhören?! Medge att det är anmärkningsvärt att man bortser från detta.
Jag tror inte att R.S. ville åt "knattarna" i den bemärkelse som görs sken av här. Det låter i det nämaste personligt. Problemet är att ingen ifrågasatte och han fick dessutom stöd av landets då mest eftertraktade psykolog.
Nja, det här resonemanget köper jag inte. Man kan ha goda ambitioner, men ändå vara helt ute och cykla - uppenbarligen. Motivet var helt enkelt att man var övertygande om brödernas skuld.
Jag tror inte att R.S. ville åt "knattarna" i den bemärkelse som görs sken av här. Det låter i det nämaste personligt. Problemet är att ingen ifrågasatte och han fick dessutom stöd av landets då mest eftertraktade psykolog.
Nja, det här resonemanget köper jag inte. Man kan ha goda ambitioner, men ändå vara helt ute och cykla - uppenbarligen. Motivet var helt enkelt att man var övertygande om brödernas skuld.
Wargren Ca 25:03 in https://www.youtube.com/watch?v=gOwqv6KFsXE
Citat:
En hel del kritik har i olika sammanhang riktats mot den tidigare utredningen och framförallt det sättet på vilka de här barnförhören har hållits. Det är viktigt för mig att påpeka att den utredning som vi har bedrivit, det är en brottsutredning och vi har inte haft till uppgift att granska den tidiga utdelning på det sättet att vi har försökt utreda om några fel har begåtts.
Men jag vill ändå framhålla att jag efter vårt arbete inte har anledning att anse något annat än att man har bedrivit den tidigare utdelningar på ett mycket ambitiöst sätt och med en hög ambition att göra rätt. Angående förhören med Christian och Robin så kan man konstatera att idag så håller vi förhör med barn på helt andra sätt än vad man gjorde då och i alla fall än vad man har gjort i det här fallet.
Jag tycker att man ska vara ödmjuk inför att det sker en utveckling på 20 år. Som jag sa så anser jag att man har haft goda ambitioner och jag anser att det även gäller, när det gäller de förhören man har hållit med barnen och man har haft en tät samverkan hela tiden med socialtjänsten och barnpsykiatrin, som var de som vid denna tidpunkten i sådana här sammanhang skulle ta tillvara barnens intressen. Att hålla flera och även i viss mån konfrontatoriska förhör med barn som man misstänker har begått brott, det behöver i sig inte heller automatiskt vara fel, men i det här fallet så kan man ändå eller man bör snarare och jag är det också, vara kritiskt mot mycket av de sätt på vilka sätt en här så här förhören har hållits, och det gäller till exempel sätt tex sätten att ställa frågor på, men även tidpunkterna för när man har hållit de här förhören och hur långa de har varit.
Men vad är främst kritiskt mot är slutsatserna som man har dragit av det här och det sättet som han har analyserat de här förhören på eller egentligen mer rätt uttryckt snarare avsaknad av analysen av de här förhören.
En hel del kritik har i olika sammanhang riktats mot den tidigare utredningen och framförallt det sättet på vilka de här barnförhören har hållits. Det är viktigt för mig att påpeka att den utredning som vi har bedrivit, det är en brottsutredning och vi har inte haft till uppgift att granska den tidiga utdelning på det sättet att vi har försökt utreda om några fel har begåtts.
Men jag vill ändå framhålla att jag efter vårt arbete inte har anledning att anse något annat än att man har bedrivit den tidigare utdelningar på ett mycket ambitiöst sätt och med en hög ambition att göra rätt. Angående förhören med Christian och Robin så kan man konstatera att idag så håller vi förhör med barn på helt andra sätt än vad man gjorde då och i alla fall än vad man har gjort i det här fallet.
Jag tycker att man ska vara ödmjuk inför att det sker en utveckling på 20 år. Som jag sa så anser jag att man har haft goda ambitioner och jag anser att det även gäller, när det gäller de förhören man har hållit med barnen och man har haft en tät samverkan hela tiden med socialtjänsten och barnpsykiatrin, som var de som vid denna tidpunkten i sådana här sammanhang skulle ta tillvara barnens intressen. Att hålla flera och även i viss mån konfrontatoriska förhör med barn som man misstänker har begått brott, det behöver i sig inte heller automatiskt vara fel, men i det här fallet så kan man ändå eller man bör snarare och jag är det också, vara kritiskt mot mycket av de sätt på vilka sätt en här så här förhören har hållits, och det gäller till exempel sätt tex sätten att ställa frågor på, men även tidpunkterna för när man har hållit de här förhören och hur långa de har varit.
Men vad är främst kritiskt mot är slutsatserna som man har dragit av det här och det sättet som han har analyserat de här förhören på eller egentligen mer rätt uttryckt snarare avsaknad av analysen av de här förhören.
Nä du har rätt i att Wargren inte säger det ordagrant. Jag var lite otydlig för jag avsåg inte kunskap generellt i utredningen, utan kunskap om barnförhör, och såvida du inte vill göra en semantisk skillnad på "utveckling" och "kunskap" så tror jag vi tycker lika där. Kunskapen och utvecklingen om barnförhör har gått framåt på 20 år och det kan man vara ödmjuk inför som Wargren också säger.
Mitt inledande stycke var däremot bara en inledning och har ingen bäring för det resonemang som sedan följer som har till syfte att utröna om en del olika utsagor som hävdats i tråden tidigare är förenliga med varandra. Jag menar att det finns en inneboende inkompatibilitet i kombinationen av en del uttalanden. (Kanske ej dock från samma person, men det betyder likväl att minst en utsaga då är fel.)
Du kommer in på 10-åringens vittnesmål och alibi där, förvisso intressant, men jag väljer att just nu hålla fokus på mitt ursprungliga anspråk och det var att visa på att de 3 utsagorna (a,b,c) inte går ihop med varandra. Möjligen kan jag/vi återkomma till 10-åringens vittnesmål senare.
Du skriver att du inte tror inte att R.S. ville åt "knattarna" i den bemärkelse som görs sken av här.
Och detta var just en av utsagorna, och som jag hävdade så menar jag att minst en är fel. Så om du och jag är eniga i det att R.S. inte ville åt knattarna finns ingen anledning för mig att övertyga dig om att den utsagan kan vara falsk. Jag lutar åt att just den utsagan är falsk, och faller den så finns inte längre en inkompatibilitet mellan utsagorna. Jag har inget intresse av att slå in öppna dörrar där, utan jag är helt nöjd så.
Din sista kommentar om att både ha goda ambitioner och ändå vara ute och cykla är inte ett problem för mitt resonemang. Problemet är att ha goda ambitioner och vilja "komma åt" knattarna för det passar mycket illa ihop.
Citat:
98-utredningen hade goda ambitioner och lade ner mycket jobb att försöka lösa fallet, men de kände pressen att lösa fallet, och drog totalt fel slutsatser. Resultaltet = katastrof
Någonstans tog Roffes narcissistiska sida och grandiosa självbild över vilket gjorde att han älskade att framför mick och kamera överdrivet prata om att två mini-bröder mördat sin kompis med brått mod och medvetenhet, när sanningen var någon helt annan. Men Roffe trodde på historien själv. Han gör nog fortfarande det och nog en jobbig självinsiktsresa framför sig att göra.
Någonstans tog Roffes narcissistiska sida och grandiosa självbild över vilket gjorde att han älskade att framför mick och kamera överdrivet prata om att två mini-bröder mördat sin kompis med brått mod och medvetenhet, när sanningen var någon helt annan. Men Roffe trodde på historien själv. Han gör nog fortfarande det och nog en jobbig självinsiktsresa framför sig att göra.
Det finns säkert "kändisar" som har eller får en grandios självbild efter att de blivit kända.
Frågan vi bör ställa oss är om denna grandiosa självbild (eller andra personliga drag som du föreslår) fanns redan innan eller under gamla utredningen.
Den retoriska frågan är:
Med eller utan personliga diagnoser, kan en utredning ha goda ambitioner om dess förundersökningsledare "ville åt knattarna".
Men! Finns det överhuvudtaget något meningsfullt, i att medelst "ett evigt rundsnackande" söka fixa bort chefsutredaren Rolf Sandberg och hela hans sekt, från den eviga skammen =i att ha anställt ett episkt statligt svenskt justitiemord - gentemot två småknattar och deras närmaste?
Citat:
Det finns säkert "kändisar" som har eller får en grandios självbild efter att de blivit kända.
Frågan vi bör ställa oss är om denna grandiosa självbild (eller andra personliga drag som du föreslår) fanns redan innan eller under gamla utredningen.
Den retoriska frågan är:
Med eller utan personliga diagnoser, kan en utredning ha goda ambitioner om dess förundersökningsledare "ville åt knattarna".
Frågan vi bör ställa oss är om denna grandiosa självbild (eller andra personliga drag som du föreslår) fanns redan innan eller under gamla utredningen.
Den retoriska frågan är:
Med eller utan personliga diagnoser, kan en utredning ha goda ambitioner om dess förundersökningsledare "ville åt knattarna".
Citat:
Initialt hade jag problem med att just utsgorna stod i kontrast med varandra och hade svårt att följa med i det mediadrev som efter D.Js dokumentärserie. Men när t.ex. SÅC i TV säger att bröderna kom hem med blöta kläder och att han den förkunskapen då han kom in i utredning och det visar sig att detta inte stämmer. Det kom först en månad senare! Varken han eller R.S. har visat på att uppgifterna fanns då, vilket tyder på att DJ faktiskt har rätt. Det enda som åberopas är det förhör som olyckligtvis inte finns inspelat, att det där skulle ha skett ett erkännande, vilket ter sig orimligt då vi idag sett hur de andra förhören fortskred.Wargren Ca 25:03 in https://www.youtube.com/watch?v=gOwqv6KFsXE
Nä du har rätt i att Wargren inte säger det ordagrant. Jag var lite otydlig för jag avsåg inte kunskap generellt i utredningen, utan kunskap om barnförhör, och såvida du inte vill göra en semantisk skillnad på "utveckling" och "kunskap" så tror jag vi tycker lika där. Kunskapen och utvecklingen om barnförhör har gått framåt på 20 år och det kan man vara ödmjuk inför som Wargren också säger.
Mitt inledande stycke var däremot bara en inledning och har ingen bäring för det resonemang som sedan följer som har till syfte att utröna om en del olika utsagor som hävdats i tråden tidigare är förenliga med varandra. Jag menar att det finns en inneboende inkompatibilitet i kombinationen av en del uttalanden. (Kanske ej dock från samma person, men det betyder likväl att minst en utsaga då är fel.)
Du kommer in på 10-åringens vittnesmål och alibi där, förvisso intressant, men jag väljer att just nu hålla fokus på mitt ursprungliga anspråk och det var att visa på att de 3 utsagorna (a,b,c) inte går ihop med varandra. Möjligen kan jag/vi återkomma till 10-åringens vittnesmål senare.
Du skriver att du inte tror inte att R.S. ville åt "knattarna" i den bemärkelse som görs sken av här.
Och detta var just en av utsagorna, och som jag hävdade så menar jag att minst en är fel. Så om du och jag är eniga i det att R.S. inte ville åt knattarna finns ingen anledning för mig att övertyga dig om att den utsagan kan vara falsk. Jag lutar åt att just den utsagan är falsk, och faller den så finns inte längre en inkompatibilitet mellan utsagorna. Jag har inget intresse av att slå in öppna dörrar där, utan jag är helt nöjd så.
Din sista kommentar om att både ha goda ambitioner och ändå vara ute och cykla är inte ett problem för mitt resonemang. Problemet är att ha goda ambitioner och vilja "komma åt" knattarna för det passar mycket illa ihop.
Nä du har rätt i att Wargren inte säger det ordagrant. Jag var lite otydlig för jag avsåg inte kunskap generellt i utredningen, utan kunskap om barnförhör, och såvida du inte vill göra en semantisk skillnad på "utveckling" och "kunskap" så tror jag vi tycker lika där. Kunskapen och utvecklingen om barnförhör har gått framåt på 20 år och det kan man vara ödmjuk inför som Wargren också säger.
Mitt inledande stycke var däremot bara en inledning och har ingen bäring för det resonemang som sedan följer som har till syfte att utröna om en del olika utsagor som hävdats i tråden tidigare är förenliga med varandra. Jag menar att det finns en inneboende inkompatibilitet i kombinationen av en del uttalanden. (Kanske ej dock från samma person, men det betyder likväl att minst en utsaga då är fel.)
Du kommer in på 10-åringens vittnesmål och alibi där, förvisso intressant, men jag väljer att just nu hålla fokus på mitt ursprungliga anspråk och det var att visa på att de 3 utsagorna (a,b,c) inte går ihop med varandra. Möjligen kan jag/vi återkomma till 10-åringens vittnesmål senare.
Du skriver att du inte tror inte att R.S. ville åt "knattarna" i den bemärkelse som görs sken av här.
Och detta var just en av utsagorna, och som jag hävdade så menar jag att minst en är fel. Så om du och jag är eniga i det att R.S. inte ville åt knattarna finns ingen anledning för mig att övertyga dig om att den utsagan kan vara falsk. Jag lutar åt att just den utsagan är falsk, och faller den så finns inte längre en inkompatibilitet mellan utsagorna. Jag har inget intresse av att slå in öppna dörrar där, utan jag är helt nöjd så.
Din sista kommentar om att både ha goda ambitioner och ändå vara ute och cykla är inte ett problem för mitt resonemang. Problemet är att ha goda ambitioner och vilja "komma åt" knattarna för det passar mycket illa ihop.
För mig är alibit mycket viktigt. För antingen...:
a) ... ljuger de. De har inte haft uppsikt alls över var bröderna och deras egen son gjorde tiden mellan 17.15- 17.50. Barnen har i så fall kommit hem efter att ha orsakat Kevins död, panik har uppstått och man har snabbt gett sig av för att få ett alibi i form av ett kvitto från en bensinmack.
b) ... talar de sanning. De har haft uppsikt över sina barn, kanske inte till hundra procent - men att de i alla fall sett till dem några gånger genom fönstret från Weine och Evas radhus. Barnen kommer hem, det byter om och åker iväg - allt enligt utsago.
Problemet med a) är att det vet om att de är skyldiga när DJ tar kontakten med dem, och de vet att den gästande familjen vet om detta - en familj de idag inte har kontakt med. De kunde bara sagt att de inte är intresserade av att vara med, och vi hade inte haft en diskussion idag. Vidare måste situationen varit ett extremt trauma denna dag, ett trauma som 10- åringen i 14 förhör lyckas hålla hemligt utan minsta tendens till att bryta ihop. Dessutom är det som så att om de gjort försök att skaffa alibi, varför åberopar man inte dessa i förhören? Eller varför åker man ens in till station gång på gång om man vet att barnen är skyldiga?
Om de talar sanning finns inte tiden att genomföra brottet. Först och främst har något skett bakom boden där kläder och skor finns. Kevin har även sand innanför kalsongerna som kommer från den platsen. Vidare tyder hans skador på någon form av övergrepp. Vidare har han på något sätt kvävts. Att allt detta ska ha skett under en kort tid under tiden den gästande familjen skulle ha uppsikt är helt orimligt.
Personligen är jag övertygad om att ett övergrepp skett bakom boden som Kevin slet sig loss från (samtidigt som skriken hördes). Gärningsmannen sprang efter och tystade honom.
Citat:
Det finns säkert "kändisar" som har eller får en grandios självbild efter att de blivit kända.
Frågan vi bör ställa oss är om denna grandiosa självbild (eller andra personliga drag som du föreslår) fanns redan innan eller under gamla utredningen.
Den retoriska frågan är:
Med eller utan personliga diagnoser, kan en utredning ha goda ambitioner om dess förundersökningsledare "ville åt knattarna".
Frågan vi bör ställa oss är om denna grandiosa självbild (eller andra personliga drag som du föreslår) fanns redan innan eller under gamla utredningen.
Den retoriska frågan är:
Med eller utan personliga diagnoser, kan en utredning ha goda ambitioner om dess förundersökningsledare "ville åt knattarna".
Jag tror Roffe så gärna ville och kände också ansvar att lösa mordgåtan men att han blev helt blind och enkelspårig. Han ville lösa den så mycket att han inte såg att han gjorde felsteg. Att det var just knattarna han ville sätta åt är inte säkert, men hans - redan då - personliga drag kunde inte hantera ett nederlag inför höga polismyndigheten och pressen. Samtidigt som han var i extas över att ha fått Sveriges första barnamord på halsen (ja, så tolkade han det tidigt) , varav han först jagade livet ut Marius och gänget och begick t o m lagbrott på köpet. Men när det stod helt klart att dessa inte var involverade så blev det helt enkelt knattarna. Han blev t o m så frustrerad över att inte genom sin utredning få klarhet i vad som hänt så han uppfattade att hela Arvika ljög.
Så ja, ambitionen kan vara så god att man t o m vill sätta dit knattar för att få det erkännande som ens ego har behov av. Dock har inte Rolf gjort det medvetet utan hans inre drifter gjorde att han inte kunde se källkritiskt på sitt eget arbete och agerande, varav resultatet blev att han satte dit knattarna. Han t om förstärkte brottet, att en lekfull och gullig 5-åring (LÄS 5-ÅRING) utförde ett medvetet MORD för att han var avundsjuk på sin kompis, fullt medveten om konsekvenserna av ett mord. Det är sinnesjukt att ens säga så när man ser nivån på en 5-årings mentalitet.
Ett tillägg till mitt förra inlägg som jag missade.
Oavsett om den gästande familjen ljuger eller inte så måste 10- åringen ha varit med. RS säger sig ha spräckt vittnet då historien inte hänger ihop, och att Christian vid ett tillfälle ska ha försvunnit. MEN, det sägs ingenting om att Robin lämnats obevakad. Han ska ha varit med och bevittnat. Det scenario RS målar upp i avsnittet "Ondska" är Robin i allra högsta grad delaktig, men alibit nämns inte alls! Vad gjorde han under tiden!? Inte ens RS egen historia går ihop.
Oavsett om den gästande familjen ljuger eller inte så måste 10- åringen ha varit med. RS säger sig ha spräckt vittnet då historien inte hänger ihop, och att Christian vid ett tillfälle ska ha försvunnit. MEN, det sägs ingenting om att Robin lämnats obevakad. Han ska ha varit med och bevittnat. Det scenario RS målar upp i avsnittet "Ondska" är Robin i allra högsta grad delaktig, men alibit nämns inte alls! Vad gjorde han under tiden!? Inte ens RS egen historia går ihop.
Citat:
Jag tror Roffe så gärna ville och kände också ansvar att lösa mordgåtan men att han blev helt blind och enkelspårig. Han ville lösa den så mycket att han inte såg att han gjorde felsteg. Att det var just knattarna han ville sätta åt är inte säkert, men hans - redan då - personliga drag kunde inte hantera ett nederlag inför höga polismyndigheten och pressen. Samtidigt som han var i extas över att ha fått Sveriges första barnamord på halsen (ja, så tolkade han det tidigt) , varav han först jagade livet ut Marius och gänget och begick t o m lagbrott på köpet. Men när det stod helt klart att dessa inte var involverade så blev det helt enkelt knattarna. Han blev t o m så frustrerad över att inte genom sin utredning få klarhet i vad som hänt så han uppfattade att hela Arvika ljög.
Så ja, ambitionen kan vara så god att man t o m vill sätta dit knattar för att få det erkännande som ens ego har behov av. Dock har inte Rolf gjort det medvetet utan hans inre drifter gjorde att han inte kunde se källkritiskt på sitt eget arbete och agerande, varav resultatet blev att han satte dit knattarna. Han t om förstärkte brottet, att en lekfull och gullig 5-åring (LÄS 5-ÅRING) utförde ett medvetet MORD för att han var avundsjuk på sin kompis, fullt medveten om konsekvenserna av ett mord. Det är sinnesjukt att ens säga så när man ser nivån på en 5-årings mentalitet.
Så ja, ambitionen kan vara så god att man t o m vill sätta dit knattar för att få det erkännande som ens ego har behov av. Dock har inte Rolf gjort det medvetet utan hans inre drifter gjorde att han inte kunde se källkritiskt på sitt eget arbete och agerande, varav resultatet blev att han satte dit knattarna. Han t om förstärkte brottet, att en lekfull och gullig 5-åring (LÄS 5-ÅRING) utförde ett medvetet MORD för att han var avundsjuk på sin kompis, fullt medveten om konsekvenserna av ett mord. Det är sinnesjukt att ens säga så när man ser nivån på en 5-årings mentalitet.
Gör du då en distinktion mellan å ena sidan tro att man har goda ambitioner och faktiskt ha det i saklig mening? För om du gör den distinktionen, i vilken bemärkelse använder Wargren detta när han bedömer förra utredningen tror du?
Jag bedömer att det är i saklig mening och inte utifrån nån eventuell egen inre upplevelse en enskild person i gamla utredningen hade.
Wargren ger ju tom sakliga exempel på denna ambitionsnivå.
Motorprinsen skrev att en viss person ville komma åt knattarna och det stämmer även dåligt med att undernedvetet vilja lösa ett fall till varje pris. "Vill" man komma åt något är det oftast en medveten linje. Eller menar du att Motorprinsen menar att denna person undermedvetet ville komma åt knattarna? Men om så även vore fallet, är det ju rätt illa och nog befläckas utredningens goda ambition även i det scenariot.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
