Citat:
Ursprungligen postat av Clay Allison
Men man kan göra det mellan kultur och bandy.
Kultur har främst två betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster; i vardagligt tal är den första betydelsen den vanligare. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult.
Kultur kan definieras som alla livsmönster, inklusive språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats "levnadssättet hos ett helt samhälle". Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. 7 Uppkomst, inlärning och överföring av kultur
Kultur i den här meningen kommer närmast frasen "andlig odling". Kulturbegreppet i den här betydelsen avser särskilt kvalitetsorienterade uttryck av underhållning och konstnärligt relaterat skapande och visst filosoferande. Begreppet har en betydelse som ligger nära konstarterna: det håller sig nära vissa genrer av kulturellt skapande; främst litteratur, konst, musik, scenkonst, och film men även formgivning och arkitektur. I begreppet kulturpolitik avses kultur enbart i humanistisk betydelse. Det humanistiska kulturbegreppet är också en vanlig populär förståelse av kultur. Det är den här betydelsen som används i tidningar som har kulturdelar och i kulturprogram på radio och tv och liknande.
Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet kallas även för det antropologiska eller kvantitativa kulturbegreppet. Enligt detta vetenskapliga synsätt avser kultur bredare eller smalare definitioner av socialt överförda levnadsmönster hos en grupp individer. Begreppet omfattar hela den humanistiska förståelsen, men lägger även till många andra aspekter. Kultur betyder i den här meningen alla mänskliga beteenden som beror på socialisering, den inlärningsprocess där uppväxande individer lär sig fakta, normer och värderingar från tidigare generationer (jämför sociokulturell), och som skiljer en grupp från en annan. Kultur kan särskilt inom antropologin och arkeologin även avse en civilisation i sig. I samhällsvetenskap talar man också om olika kulturer när man menar en folkstam som odlat och brukat ett jordområde, exempelvis induskulturen, indiankulturen, den egyptiska högkulturen och så vidare.
I det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet inkluderas ibland allt icke-biologiskt som skiljer en grupp människor från en annan, inklusive komponenter som, materiella föremål, statsskick, militär och ekonomiskt system. Det vanliga idag är dock att begränsa det till normer, värderingar, attityder och social inlärning. I idealistiska förståelser betonas kulturen som en begreppsvärld. I sådana sammanhang fokuserar man på kultur såsom en värld av symboler; på inlärning och på hur symbolerna ordnas och uppfattas. Inom samhällsvetenskap kan skillnader mellan kulturer mätas både kvalitativt och kvantitativt. En konsekvens av detta är att man även kan räkna med delkulturer eller subkulturer, som uttrycker gemensam kulturell programmering inom en mindre grupp, som en del av en större. Kultur i samhällsvetenskaplig betydelse är den främsta (och ibland den enda) komponent som utgör skillnader i etnicitet.
Det finns vissa skillnader i förståelse och betoning mellan olika discipliner. Inom antropologin används traditionellt mycket breda definitioner, men och på senare tid har de orienterats mot förståelser såsom "system av symboler som skapar ordning och mening". Inom sociologin används begreppet idag oftast med betoning på värderingar och normer. Inom statsvetenskapen används begreppet för samtliga socialt överförda makroskillnader mellan regioner (stater, nationer) eller med betoning på värderingar och normer. Hos vissa statsvetare används begreppet kultur som nära synonymt med civilisation. Här tillkommer begreppet politisk kultur, vilket avser skillnader i värderingar och normer mellan politiska grupper eller institutionella system. I psykologin studeras kultur framför allt inom delämnet korskulturell psykologi. Där börjar man gärna i uppdelningen mellan arv eller miljö. Då kan man använda sig av en negativ definition av kultur: de ärvda miljöfaktorer som påverkar individer eller grupper, men som inte består i skillnader i fysisk miljö, utgör kultur. Liknande definitioner används till exempel i evolutionär psykologi samt inom den biologi som intresserar sig för människan. Inom arkeologin används ordet kultur om olika befolkningsgrupper och deras levnadsmönster, ofta baserat på skillnader i materiell kultur.
annan. ”
Renässanskonstnären Michelangelos skulptur David (1504) är en symbol för västeuropeisk högkultur.Kultur är i den här betydelsen ett renodlat kvalitativt begrepp. Det avser människans andliga odling: både de konkreta uttryck och begreppsliga understrukturer som denna tar sig uttryck i. Fokus för den humanistiska kulturförståelsen är det estetiska skapandet. Framför allt i kreativa uttrycksformer som konst, litteratur, musik, teater och film med mera. Den andliga odlingen manifesterar sig även i seder, språk, traditioner och religion men tonvikten ligger inte där. Vad som är kultur och inte i denna mening har delvis att göra med vilken status, komplexitet eller förfining ett visst kreativt uttryck anses ha. Bland det högkulturella — de högre konstformerna — ingår inte dekorativ konst och hantverk. På det individuella planet, betyder ordet kulturell att vederbörande är kreativ, bildad och intresserad av kulturella uttryck i form av till exempel konst. Sådana personer kan sägas besitta ett högt kulturellt kapital. Särskilt förr avsågs med kultur en aristokratisk förfining och bildning. Ett begrepp för detta är finkultur, som ibland kontrasteras mot populärkultur eller folkkultur. Den brittiske poeten och kulturkritikern Matthew Arnold uttryckte sin syn på vad kultur borde vara — det yttersta av findestillerad bildning — med de ofta citerade orden:
” Kultur är strävan efter människans perfektion... Att vara kulturell är att känna det bästa av det som har tänkts och sagts i världen. ”
— Matthew Arnold, Culture and anarchy, 1869
