Hur ser liberalismen på kultur?

Låter överdrivet nationalistiskt och nästan farligt elitistiskt. Som om människor från andra länder var skadedjur, som bara kunde förstöra - och inte tillföra något till - svensk kultur.

Själv ser jag inget märkvärdigt med svensk kultur. När jag söker efter bra kultur, då får jag leta ordentligt, och vad jag hittar är oftast utländskt. Jag gillar Kieslowski lika väl som Bergman; jag gillar Beethoven lika väl som... (kommer inte ens på någon särskilt utmärkande svensk kompositör); jag gillar Vermeer mer än Larsson; jag gillar Sartre mer än Strindberg; etc. etc.

Skall jag kanske förbjudas att se filmer av Kieslowski? Och varför skulle Kieslowski, bara genom sin blotta härkomst, vara underlägsen Bergman? Och varför skulle Bergmans kultur på något sätt ta skada, av att även Kieslowskis kultur existerar?

Haha, nå, Bellman då Men jag föredrar ändå Beethoven, som den landsförrädare jag är. Och säkert är jag nazist också, om jag favoriserar en tysk kompositör över en svensk!

En ytterliggare invandring kan egentligen bara skada svenskarna och den svenska kulturen hur den än utspelar sig.

Kolla upp Alfvén, Berwald, Lars Erik Larsson och Roman.

Kieslowski KAN däremot vara underlägsen Bergman för en svensk just för att Bergman och en svensk tillhör samma kultur eller värtom.

Nu är det ju ofta så att människor från andra länder prisar Bergman medans svenskar tycker att han är mongo bara.

Se kultur som sätt att lösa gemensamma problem. Att bushmankulturer skiljer sig mycket från japansk eller amerikansk kultur beror på att problemen ser olika ut. När fransmän dividerar så gör de det friskt och högt, kommer fram till att ingen håller med någon och struntar därför i att göra någonting åt problemen. Svenskar börjar sällan diskutera innan de vet vilka områden de håller med varandra på, för att undvika att en konflikt uppstår. Folk som identifierar liknande problem antager ofta gemensamma värderingar, tankesätt och sedvanor. Titta på identitetssökande ungdomar, personer som är estetare, skejtare, sportfånar och så vidare beter sig, talar och tycker ofta lika. Folk som har vissa värderingar, och tror starkt på dem, förmedlar dem vidare till sina barn och något blir rätt, annat blir fel - normer.

Vart behövs staten i det hela? Uppfattar sig alla i en nattväktarstat inte som ett folk så är det dumt att försöka få dem till det. Se bara vad som hände när Socialdemokraterna skulle utrota skillnader i Sverige och stöpa alla i samma form, Jämtland utropades som republik och Skånepartiet bildades för att verka för Skånes självständighet. Bara för att staten slutar vara något man hela tiden måste förhålla sig till betyder inte att "kultur" dör, men vissa saker, som kulturen vilken uppstått i hur vi ska maximera intäkter i form av bidrag, gör det. Gunnar Sträng sade en gång att svenskarna håll på att bli ett folk av fifflare. Ett problem hade uppstått, det lönade sig mer att deklarera smart och skattesmita, än att arbete - ny typ av kultur. Sådan är staten.

För att de är bra, eller för att de är svenska?

Så vi svenskar vänder oss ibland bort från svensk kultur, för att den är svensk? Säger i så fall mer om svensk kultur än utländsk.

Själv tycker jag mycket om Ingmar Bergmans filmer. Men i valet mellan Bergman och Kieslowski velar jag. Jag gillar dem bägge! (I och för sig är Kieslowskis produktion mer ojämn, men det hör väl till en annan diskussion...)

Tycker du det är okej att min granne ska tillåtas skaffa en större bil än mig, vilket antagligen leda till att min bil går sönder? Om alla ska köpa egna bilar blir det ju ingen bil kvar till mig. Lösningen är väll att jag får gå eller åka med i andras bilar. tuuuuut tuuut

Både och!

Jo, det gör vi. Ofta. Och ja, det säger att den svenska är dålig. Men det är ju just för att folket inom kulturen har ett ohälsosamt sätt att se på kultur. Inte att den svensk "grundkulturen" i sig är dålig.

Ja, Bergman är underbar och utan tvekan ett geni. Kieslowski vet jag inget om, men ska kollas upp. Vilka filmer rekommenderar du?

Det finns kultur som är så usel att inte en enda människa är beredd att lägga pengar på den. Sådan kultur måste räddas till varje pris. Därför måste vi ha tvångsfinansierad kultur. Annars skulle vi bara ha kultur som har något värde för människor och det skulle ju innebära ett extremt fattigt samhälle.

Det finns kultur som är så usel att inte en enda människa är beredd att lägga pengar på den. Sådan kultur måste räddas till varje pris. Därför måste vi ha tvångsfinansierad kultur. Annars skulle vi bara ha kultur som har något värde för människor och det skulle ju innebära ett extremt fattigt samhälle.

Hur menar du? Jag förstår inte riktigt jämförelsen.