Logiken i en "femtonig" skala?

Jag har aldrig varit mycket för det här med den faktiska teorin bakom skalor - jag har liksom aldrig engagerat mig trots att jag är i kontakt med skalor varje dag; jag både sjunger och spelar skalor (piano/gitarr) men gör bara det som låter bra utan någon vidare logisk tanke bakom det.

Nu skall jag undervisa i lite sångteknik och kommer därmed använda mig av en "femtonig" skala på piano som ett basverktyg - därför tänkte jag att det kunde vara jävligt bra om jag faktiskt vet varför en sådan skala fungerar som den gör; praktiken/logiken bakom.

Exempel på "femtonig" skala: G,A,B,C,D (och tillbaks), E,F#,Ab,A,B (och tillbaks), etc.

1. Finns det något mönster bakom själva sättet man klättrar på pianotangenterna i en sån här skala? När jag lirar så vet jag bara vart jag ska trycka helt enkelt - har aldrig direkt tänkt på om det finns något "pattern" bakom det hela.

2. Varför är skalan uppbyggd på detta sätt?

3. Heter denna specifika skala något speciellt? Jag kallar den bara femtonig - då det varit lättast för mig att komma ihåg det så.

Tacksam för utvecklade svar!

Skalan kallas pentatonik.

Kolla in denna länk så ska du se att du finner dina svar.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Musikteori

Det var ena märkliga pentatoniska skalor du tar. Ser mer ut som de fem första tonerna i jonisk skala, en durskala ibland kallad C-durkskala då den i den tonarten saknar fasta förtecken. De pentatoniska som är mest användbara är annars de där man använder sig av (i E) E, G, A, B, D vilket funkar bra i moll, eller (i C) C, D, E, G, A.vilket funkar bra i dur.

1. Det finns definitivt ett mönster. I ditt fall följer du de fem, av sju möjliga, första tonerna i jonisk kyrkotonart. Detta mönster är likadant hela tiden. Om man räknar alla tolv toner som vi har ser det ut på följande sätt: Första, tredje, femte, sjätte, åttonde. Detta upprepar sig självt oavsett i vilken tonart du spelar i. Om du spelar gitarr så blir detta väldigt tydligt.

2. Skalan är uppbyggd på detta sätt för att de låter bra. Men egentligen finns det lika många skalor som du kan kombinera de tolv toner vi har och flera av dem skulle av många låta missljudande. Just de toner du tar är som sagt de fem första tonerna i jonisk skala, en durskala.

3. Jag vet inte vad man skulle kalla din skala. Men se ovan.

Ett tips vore att kolla upp de olika kyrkotonarterna, av vilka jonisk är en del.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pentatonik

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kyrkotonart

musikpojken: Din pentatoniska går inte att skilja från grundkvinten ur vanliga (heptatoniska) durskalan, och Ab i andra exemplet är egentligen G# (ters till E, inte förminskad och sedan renad kvart). Normal durpentatonisk på G är G—A—B—D—E[—G] vilket kan ses som en vanlig dur där 2 toner (kvart C & septima F#) skippas.

1. Om du spelar dina båda exempel på t.ex. gitarr med start på samma sträng kan du använda samma greppföljd. Exemplen är alltså 1 & samma men mönstret syns inte tydligt över pianotangenterna eftersom fördelningen svart/vitt är asymmetrisk (egentligen diatonisk med symmetri i överlappande tetrakord). Titta i stället på hur många tangenter du går till nästa ton så får du mönstret över hela/halva tonsteg, som inte förändras vid transposition.
Du: 1—1—½—1[—2 ½]
Dur: 1—1—½—1—1—1—[½]
Durpentatonisk: 1—1—1 ½—1[—1 ½]

2. Det är per konvention byggd på flera anledningar vilka i huvudsak kan härledas till ren akustik.

3. Pentatonisk kallas normalt en 5-tonig skala, och då avses lika normalt en diatonisk sådan, d.v.s. att den byggs med antingen hela/halva tonsteg. Ditt exempel fyller en diatonisk kvint men hoppar därifrån 2 ½ ton (kvart) till oktav. Den kommer därför uppfattas som "toppad" men övrigen normal dur, och inte kunna skiljas därifrån melodiskt.


Se kort om det gemensamma för dur & moll här.

Tack för alla finfina svar! Verkligen matnyttigt.

För att förtydliga; mina två exempel (fetmarkerade) är tagna helt ur sitt sammanhang, alltså dem följer inte varandra eller så - jag tog bara två random 5-toniga skalor för att exemplifiera. Det hade givetvist räckt med en, fråga mig inte varför jag tog två, känns som jag försökte vara övertydlig men krånglade till det istället.

Angående mönstret på pianot - hur lär jag ut detta på bästa sätt? Jag har aldrig satt mig och nött in vilka tangenter jag ska trycka på; jag bara "hör" vilken nästa tangent är. Svårt att förklara. Och förklara är ju precis det jag måste bli lite bättre på. Jag kan ju inte bara säga "du hör vilken tangent du ska trycka på..." nog för att det inte är piano, utan sång jag ska lära ut men det känns ändå vettigt att kunna lära folk skalan så att de kan göra sångövningarna hemma också. Hoppas att någon förstår vad jag menar, känns väldigt luddigt detta.

Många bud på vad skalan kallas, men det verkar som att min initiala "idé" (femtonig skala) är godkänd?

5-tonig' är godkänt men ej tillräckligt att skilja med från ex:vis G—Ab—Bb—Cb—Db. 'Durskalans första 5 toner' är bättre. Och dina 2 exempel är på 1 & samma skala. Och rörande det med mönstret på pianot kanske du kan gå vidare med ledning av uttrycken hela & halva tonsteg; annars gör du dina elever en björntjänst. Är eleverna små eller saknar förmåga att ta förstå saken abstraherad är det bättre att låta dem sjunga till spelad melodi så lär de sig själva att "gehöra". Detta är grundkurs, så lär in innan du lär ut.

Hence the thread.

Men som sagt är mitt område mer sångpedagogik och inte själva pianoplinkandet - det är mer ett hjälpmedel. Men tack för piken!

en durskala är ju uppbyggd med dessa intervall:

siffrorna i fet stil anger tonens plats i skalan, och dessa har olika namn, nr 1 kallas prim, nr 2 kallas sekund, nr 3 kallas ters, nr 4 kallas kvart, nr 5 för kvint, nr 6 för sext, nr 7 för septim och nr 8 kallas oktav, som ju egentligen är samma ton som den första. (1) och (½) indikerar hur stort intervallet är mellan tonerna.
1(1)2(1)3(½)4(1)5(1)6(1)7(½)8
1 innebär ett heltonssteg, alltså två halvtonssteg, eller två band på gitarren. ½ innebär ett halvtonssteg, alltså ett band på gitarren. din skala du nämner går bara upp till den femte tonen, men är en ditintills en helt vanlig durskala.

ska man skapa en durskala på ett piano så kan man utgå från en valfri ton, exempelvis A. avståndet till nästa ton från A är då ett heltonssteg, alltså två tangenter (inklusive de svarta). avståndet till nästa ton är ockå ett heltonssteg, vilket gör att man hamnar på den svarta tangenten mellan C och D. eftersom detta är den tredje tonen i skalan så kallas den C#, den är alltså höjd från den tredje tonen och inte sänkt från den fjärde (i så fall skulle den ha kallats för Db). nästa avstånd är ett halvtonssteg, vilket gör att man hamnar på tangenten D, och så vidare.
en sak att tänka på är att en durskala innehåller varje ton på pianot (C, D, E, F, G, A, B) i antingen rent, sänkt, eller höjt läge. med andra ord har E dur-skalan tonerna E F# G# A B C# D# E och inte E F# Ab A B C# D# E. i det senare fallet kan man säga att den tredje tonen (tersen) saknas, och att det i stället finns två kvarter (ton nr 4, alltså i det här fallet Ab och A). i praktiken är det här skitsamma så länge du spelar på ett piano (Ab och G# låter ju likadant) men ska du lära ut så kanske det är bäst att säga det som är rätt i teorin också. detsamma gäller även om du börjar på en svart tangent, t.ex. Gb. tonerna i denna skalan är Gb Ab Bb Cb Db Eb F Gb. Att sänka tonen C till Cb kan tyckas konstigt, då tangenten under är en vit tangent, som vanligtvis kallas för B. men det här är av samma anledning, skulle det vara ett B, så skulle kvarten saknas.

och vill du göra en mollskala så kan du istället använda dig av detta mönstret
1(1)2(½)3(1)4(1)5(½)6(1)7(1)8. skillnaden är alltså nu att tersen (ton 3), sexten (ton 6) och septiman (ton 7) är en halv ton lägre.


har aldrig riktigt fått bekräftelse för min musikaliska pedagogik, så jag vet inte hur mycket du kan få ut av det här.
men lycka till iallafall

Jag tackar så otroligt mycket för alla svar. Men för att vara sådan; det känns som att många hellre briljerar med kunskap och terminologi snarare än att faktiskt förklara detta system på ett lättbegripligt sätt. Tyvärr ger jag er IG i pedagogik xD

Härav målade jag upp tangentföljden av skalan på papper för att försöka se ett mönster - och visst fanns det ett mönster. Nu ska jag bara luska ut varför mönstret ser ut som det gör och där har ni väl pekat mig i rätt riktning antar jag.

Mönstret i dur är:

En hel - En hel - En halv - En hel - En hel - En hel - En halv

Mönstret i din "femtonsskala":

En hel - En Hel - En halv - En hel

Det vill säga att det är de fem första tonerna i en durskala.

Lite pedagogiska bilder som visar mönstret:
C-dur: http://img65.imageshack.us/my.php?image=80114161sn4.gif
Db-dur: http://img241.imageshack.us/my.php?image=dbye2.gif
A-dur: http://img388.imageshack.us/my.php?i...7050338ha8.gif

Varför mönstret ser ut som det gör? Det låter dur om det, helt enkelt. Den första och den tredje tonen bildar en durklang, till skillnad från en mollskala där den första och den tredje tonen bildar en mollklang.