Kräsna katter :(

Hej gott folk!
Så här är det: Förra hösten hittade jag en övergiven kattunge som låg och skrek hjärtskärande i ett dike. Jag skulle parkera bilen på ett litet vägavsnitt långt ute på landet vid vår stuga och där vid vägkanten i diket hörde jag de enträgna jamandena. Jag satt i säkert tre timmar gömd i bilen för att försäkra mig om att kattungen verkligen var övergiven och att det inte kom någon kattmamma för att hämta ungen. Kattmammor gör gärna så - flyttar ungarna lite då och då och jag tänkte att hon möjligtvis skulle komma för att hämta kattungen.

Men det kom ingen mamma och jag genomsökte en stor del av området kring landsvägen utan att hitta varesig påkörd kattmamma eller eventuella kattsyskon. Allt detta i spöregn och blåst - alltså en äkta skånehöst. Det var riktigt kallt och jag befann mig definitivt i ett, som jag upplevde det, moraliskt dilemma. Skulle jag ingripa och försöka ta hand om ungen - den var högst tre veckor gammal och jag vet av erfarenhet att det är mycket svårt att hålla sådana små kryp vid liv. Eller skulle jag låta kattungen ligga kvar och förlita mig på att det ändå fanns en mamma i närheten.

Jag hade rejäla kval, men då kattungen inte längre gav några ljud ifrån sig insåg jag att det var hög tid att agera. Jag plockade upp ungen, la det lilla gnyende skakande knytet innanför tröjan och körde iväg till djursjukhuset för att köpa modersmjökersättning samt för att få några goda råd på vägen vilket jag också fick men jag såg på djurskötarens min att hon inte trodde mycket på projektet. (Men med facit i hand är jag nu lycklig ägare till en ettårig bestämd ung dam )

Ja, så började mitt liv som "småbarnsförälder" och livet gick numera ut på att mata kattungen, kissa kattungen, vänta på den stora dagen då den kunde lägga sin första tolle. Ja det bara snurrade runt i ett virrvarr av nappflaskor, snuttefiltar, vällingpulver och det med dygnetruntjour!

Sambon sjukade sig från jobbet och tackade för första gången nejtack till ett viktigt gig vilket inte säger lite - allt för detta underbara knyte som vi försökte hålla vid liv,, intet ont anandes vad som komma skulle,, och det är nu jag kommer in på problemets kärna; katten visade sig vara otroligt kräsen och jag vågar drista mig till att påstå att hon är det av naturen.

Redan från tidig start trilskades hon med maten - det skulle vara mjölkersättningen från den rosa burken, inte den blå. Tydligen fanns det en smakskillnad. Då hon skulle lära sig att äta fast föda försökte vi med marknadens samtliga produkter, men icke, inget passade lilla fröken. Sambon hade ett tag en teori om att hon inte vågade äta förrän kattmamman visat vägen och ätit av maten för att visa att den var ok, vilket resulterade i att sambon i brist på kattmamma åt av maten för att visa.

Inget hjälpte! Katten bara tittade på oss som om vi tappat förståndet och skrapade med tassen vid maten! Vi provade allt och höll på att bli galna kändes det som. Tillslut i ren desperation och panik över att katten skulle svälta ihjäl köpte jag styckfryst chumlax i portioner som jag värmde i microvågsugnen och tänk det funkade. Hon åt!!! Vi har också på senare tid lyckats få i henne makrill i tomatsås, men det är också det enda hon äter, lax och makrill, lax och makrill.

Vi har försökt servera "vanlig" kattmat men icke - även om hon inte fått något annat på flera dagar svälter hon hellre och detta är en ren pina att beskåda så det orkar vi inte med att genomföra fler gånger. Hon är helt enkelt så envis och bestämd att vi gett upp. Hon får fortsätta äta sin lax och sin makrill och vi har som det ser ut nu inget val.

Jag när dock ett litet hopp om att någon här på FB kan ge några tips på vad man kan göra åt problemet.



Jag har några undringar som jag skulle vilja få svar på:

* Kan en katt vara kräsen av naturen eller är det pga omständigheterna hon blivit som hon är - vad tror ni?

* Är lax tillräcklig föda för en katt?

* HUR kan man lära en katt äta något den inte gillar?

* Finns det bra kosttillskott för katter som ni vill rekommendera?

Tacksam för hjälp!

Jag har nästan samma problem som dig. Min katt ÄLSKAR torrfoder och när jag försökte få henne att gå över till rå mat vägrade hon.
Men en sak som är viktig är att du absolut inte får låta din katt gå utan mat flera dagar, hela hennes system kan stänga ner. Katter fungerar så, fråga mig inte varför, men får de inte mat på några dagar kan njurar och lever och sånt stänga ner helt och då har du ett större problem än maten...

Men för att nu svara på dina frågor då, eller iallafall göra ett försök.

Katter kan vara kräsna, det har vi båda bevis på Hon föredrar den goda maten framför den tråkiga, inte svårare än så. Det beror inte på att ni flaskmatat innan.

Du kan alltid ringa till djursjukhuset och fråga om lax är tillräckligt näringsrikt för att ge till en katt. Du kan ju prova ge en rå kycklingvinge eller hjärta och se om katten gillar det. Men tänk på att fisk, kött eller kyckling alltid ska vara rått. Tillagat är inte bra och inte lika näringsrikt.

Katter är av naturen fruktansvärt envisa och det är svårt att ändra på deras vilja. Men även här kan du ringa till djursjukhuset och fråga, de har ganska bra kunskap om sånt här. Även om det finns kosttillskott man kan ge katten.

Vilken gullig sambo du har

Kattvitaminer VitaBe har alla mina katter varit galna i, vi använder oss av den rasslande burken när vi vill att dom ska komma och vi ger detsom belöning också.

Om du köper hel kyckling med kråm i, kan pröva att ge den kycklinglevern.

Vad jag hörde en veterinär säga för ett tag sedan var att katter behöver taurin, framför allt för ögonen eller vid dräktighet. Då är griskött det bästa eftersom et innehåller mer taurin än annan mat, hon föreslog fläskfile och kaffegrädde för kalciumet.

De flesta katter gillar såsig mat eller gelé. Jag har själv tillagat billig lax genom att koka den mycket lätt, blötlägga några gelatinblad, sedan blanda gelatinet med en del av fiskspadet. Så mosar man fisken och häller på geleblandningen innan den stelnat. Man borde kunna göra så med mixat fläskkött också, jag har gjort det med kyckling med. Det här höll jag på med när mina kattungar började äta själva och alla inklusive mamman (som också är kräsen) åt med mycket god aptit. Den här mosade maten kan man frysa in i portionsförpackningar.

Håll utkik efter billiga eller gratis provpåsar av bra torrfoder. Testa att låta det stå framme, det blir ju inte dåligt. Nobbar hon det kan man ta lite grann och hälla vatten på. Dom brukar vara förtjusta i att dricka det vattnet, sedan slinker maten ned också rätt vad det är.

Ska hon äta ensidigt så är det bättre med kvalitetsfoder från zooaffären. Det kan tyckas dyrt, men är dels drygt, dels behöver man inte slänga något.

Vad dricker hon?

Jag vet inte om det är tillräckligt näringsrikt, men jag skulle nog om jag vore du, låta torrfoder stå i vatten en stund och sedan mosa ut det med lax.. (det som hon äter då)
Sen minska på laxen mer och mer, så tror jag inte det är några problem faktiskt..

Varför hon har blivit så vet jag inte, men tror inte det har med omständigheterna att göra, tror hon bara är så..

En av mina katter är tvärtom, vägrar äta "rå mat".. Hon äter bara torrfoder och inget annat... Och det är för att hon gillar inget annat än de..

Min förra katt som blev 16,5 år, skulle alltid vara med oss och äta middag. Allt som vi åt skulle han smaka på bredvid bordet, men min nuvarande äter i princip bara torrfoder Royal Canin Qeen (för digivande och dräktiga katter). men den måste vara jättebra för hon är i fantastisk kondition trots att hon just fått ungar. Jag tycker det är rätt praktiskt också. Inget kladd och inget spill. Vi köpte en 10 kilos säck som står i klädkamammaren. Vi bara stoppar ner skålen och fyller den. Fast det är lite trist att inte kunna bjuda på små gobitar, hon nobbar allt.

Bra att du säger det, det visste jag faktiskt inte! Hon hade den nya maten att äta och vi tänkte att är hon riktigt hungrig äter hon väl, men det gjorde hon inte. Det är därför man undrar vad det är för en typ vi hyser

Tack för alla kanontips - här ska inhandlas gelantinblad och skrammelvitaminer.

Det där med torrfoder i vatten har vi försökt med och hon rör det inte, men då har hon ju haft sin lax bredvid...ja katter ja, de är listiga

Hon dricker vanligt kranvatten - har provat med kattmjölk, vad det nu ska vara bra för, men jag tänkte hon kunde bredda sin smakerfarenhet men...icke!

Sambon ville inte ens se knytet då jag kom hem med henne - han anade nog "trouble", men vem trillade dit rejält? Idag är de som lång och lerhalm!

Ja vi tänkte också att det skulle funka att blanda ut laxen, men hon känner det meddetsamma och störtvägrar äta. Sedan springer hon och tigger hela tiden och gör oss halvgalna. Det är så illa att det duger inte med vilken lax som helst utan det ska vara en speciell chumlaxsort. Ibland får jag köra staden runt för att hitta laxen och jag drömmer snart mardrömmar om att laxen tagit slut i affären.

Tack för bekräftelsen på att hon bara är sådan - jag tror nämligen också på det. Katter har olika personligheter som ju alla vi kattägare får erfara

Din katt påminner om min dotter. Vi fick åka stan runt för att leta efter den enda barnmatssorten som hon ville ha -texasgryta. Hon var bara något år men kunde börja gråta i affären om dom inte hade den. Fick hon inte den eller köttbullar så svalt hon hellre. Barnläkaren var riktigt bekymrad. Hon är dock mer än kurerad nu, älskar att prova nya maträtter, men hon är ju människa.

Det finns ju fler vitaminsorter, men den här har flera fördelar, dels gillar nästan alla katter den, dels innehåller den ganska mycket B-vitaminer som ökar aptiten. Kanske din katt känner sig mer sugen på att äta annan mat då. Så kan man lägga bitar av vitaminerna på annan mat, då kanske hon får i sig lite lite grann av den maten och på så vis vänjer sig. Men jag förstår att du har ett problem med det här.

Har också haft en av världens kräsnaste katter i mitt hem. Det gick bra med blötmat en gång i veckan. Men alla andra dagar skulle det vara kokt fisk, rått kött, skinka eller räkor. Fick han inte som han ville så fick man en hängande katt i benet, riktigt förbannad och hungrig.
Många katter äter dock om de får det serverat på ett finger, har ni testat att ge lite blötmat i handen eller på ett finger?

Ha,ha kan se det framför mig och ser samtidigt att det finns hopp (så även för en desperat matte)

Mvh Prudens

Välkommen till kräsna klubben

Det där med blötmaten - var det katten själv som bestämde när och hur? Ja, jag blir egentligen inte förvånad eftersom katter är smarta och listiga!

Det var ännu ett bra tips som jag tänker prova - att servera på ett finger. Tack!